1608	Beskrivning av skattebonden Isac Pussinens hemmansodling	Appelgren, G R
1795, maj-juni BESKRIFNING PÅ SKATTEBONDEN ISAC PUSSINENS HEMMANSODLING, UNDERSÖKT OCH ÄRKÄNT UTI ALLMÄN SOCKENSTÄMMA, OCH HAR DENNA FÖRSTÅNDIGA OCH IDOGA JORDBRUKAREN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET ÅTNJUTIT HEDERSBELÖNING; DES EGEN UPGIFT LYDER SÅLUNDA: För 33 år sedan flyttade Isac Pussinen till Sarismäki by i Padola socken. Hemmanet var skog- och stenbundet samt vattensjukt. Han bröt skog och grävde 2-3 alnar djupa diken av 100 famnars längd. Där bottnade han med sten, lade på näver och mossa och matjord. Där växer nu fin säd. Ett försök att bereda åker av en torvmark misslyckades. Han kör istället hem 2-3 lass torv i veckan och låter blandas med gödseln på golvet i stallet och fähuset. På våren körs det ut på åkern. Där han tagit torven har bildats en damm. Med hjälp av rännor leds vattnet till en överfallskvarn, som Pussinen konstruerat. Vägen till kvarnen går genom ett stenhölster alldeles otillgängligt, där han ensam byggt väg. Han har 3 hästar,14 nöt och 16 får. Under detta arbete har han uppfostrat 5 barn. Han hade senare kunnat uträtta mångfalt mera, om barnen haft lika lust i dessa arbeten och lämnat det biträde han önskat.
----------------------------
1609	Skattebonden Kaiteras sätt att odla kärr och mossar	Anonym
1795, maj-juni SKATTE-BONDEN UTI LIMMINGO SOCKEN HENRIC KAITERAS SÄTT AT ODLA KÄRR OCH MÅSSAR. Ligga kärr nära åkern är de skadliga frostnästen, vilket är ett skäl att dika ut. Det andra är att man får sädesland eller slåtteräng.
----------------------------
1610	Utdrag ur brev daterat Halmstad angående väderlek, årsväxt och spannmålspris	Anonym
1795, maj-juni UTDRAG AF ET BREF, DAT. HALMSTAD D. 5 JUNII, ANG. WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH SPANNEMÅLS PRIS. April var vacker men torr. I maj kom blåst och kyla och svedde de späda knopparna. Sådden pågår fortfarande 5 juni. Spannmålen dyr.
----------------------------
1611	Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1795	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1612	Om skånska åkerbruket	Tengwall, S N
1795, juli-aug OM SKÅNSKA ÅKERBRUKET Den skånska slätten är missbrukad. Man har endast tagit den första rika skörden utan att tänka på att bevara växtkraften. Vattnet har avtagit. Man har endast åker och inget hö. Man har jorden gemensamt i byarna. Enskifte, där var och en har ansvar för sina ägor, vore att föredra. Åkern borde också ligga i träde vart annat år. En fördärvad boskapsavel är följden av det torra betet. Eldsvådor blir mer och mer ödande ju större och tätare byarna blir. Det skulle fordras en brandordning. Bonden borde få betala sin skatt vid höstens slut, när han tröskat och fortfarande har säd. Det är förbjudet att ta eller sälja ved, men denna regel överträds hela tiden och borde tas bort. Bergsmannen förlorar lika mycket ändå och bonden kan lika väl välja att dö av straff för att han stulit ved, som att dö hemma på sin gård. Folkmängd är en styrka, men den måste placeras där arbetet finns. Många provinser har bekymmer, men ingen så svår som skånska slätten.
----------------------------
1613	Explication över en tröskmaskin	Anonym
1795, juli-aug EXPLICATION ÖFWER EN TRÖSK MACHINE UPPBYGGD PÅ WÄRNANÄS 1794 Ritning och beskrivning.
----------------------------
1614	Sätt att plantera fruktträd på vintern	Setterqvist, Carl
1795, juli-aug SÄTTET, AT MED SÄKERHET KUNNA TRANSPORTERA FRUKTTRÄN TIL OMPLANTERING FRÅN HWAD ORT MAN ÅSTUNDAR, WINTERTIDEN När man räknar att tjälen blir bestående, gräver man upp träden, som skall flyttas, så att alla smårötter kommer med. Träden packas ihop så tätt man kan och mossa träs in mellan rötterna, halm läggs mellan stammarna och mossa stoppas mellan grenarna i kronan. Allt ställs på en bastmatta, som täckts med jord och man viker upp mattan runt stammarna. Transporteras med släde. Där de skall planteras förbereds en grop med fin jord. Rotklimpen ställs i stallgödsel för att tina så fort som möjligt och planteras sedan i gropen.
----------------------------
1615	Kort beskrivning över släktet galläppelstekel	Hülphers, Abr.
1795, juli-aug KORT BESKRIFNING ÖFWER DET SLÄGTE IBLAND INSECTER ELLER YRFÄN, SOM FÅTT NAMN AF GALLÄPPLESTEKEL, CYNIOS Beskrivning av insekten med dess lilla tagg, som tros knipsa av växtens ådror och med någon vätska orsaka bulan där ägget läggs. Larverna lämnar aldrig någon orenhet i boet, alltså bör de leva av safter från växten. Stekeln äter sig sedan ut genom galläpplet. Beskrivs sömntornstekel, musstekel, jordrevstekel, ekbärsstekel, galläppelstekel, sälgstekel, bladstjälkstekel, ekblomstekel, ekbarkstekel, ekgrenstekel, ekknoppstekel, bokbladsstekel, korgpilstekel, sälgstekel, myrtenstekel, jolsterstekel, fröstekel och fikonstekel.
----------------------------
1616	Berättelse om den bedrövliga tiden 1596-1598 ur Örlösa kyrkbok	Hülphers, Abr.
1795, juli-aug EN KÅRT BERÄTTELSE OM DEN SWÅRA OCH BEDRÖFLIGA TID, SOM WÅRT KÄRE FÄDERNESLAND ÖVWERGICK ANNO 1596, 1597 OCH 1598, HWILKEN BERÄTTELSE ÄR UTDRAGEN AF ÖHRLÖSA KYRKIEBOCK ANNO 1695, PÅ DET ÅHR I LIJKA MÅTTO HERREN GUD OSS MED SYNDASTRAFFET HOTADE Sommaren 1596 började med god växt. Men ett stort regn förstörde grödan. Hösten blev kall och ingen fisk kom till landet. På vintern blev boskapen sjuk av det dåliga fodret. Detta elände varade i tre år. Föräldrarna stötte bort sina barn, så att de inte skulle dö svältdöden hemma.
----------------------------