1596	Trädgårds- och medicinalväxter som fåren ätit eller lämnat orörda	Sefström, Hagström
1795, jan-febr TRÄDGÅRDS- OCH MEDICINAL-WÄXTER, SOM FÅREN ÄTIT ELLER LÄMNADT ORÖRDE På försök släppte jag några får i min trädgård. Det stod mig dyrt. Först åt de bara klöver, men sedan började de smaka på alla slags örter och plantor. De åt med begärlighet sockerärter, bönor, körsbär och plommonblad, palsternacka, rödbeta, morot, kål och johannesört. Mindre begärligt åt de lakris, rova, solros, blåkål, blomkål, stickelbärsbuskar, pimpinella och tagetes. De endast smakade på borstnejlika, syrén, lupin, sockerrötter, malört, endiv, havrerot och spenat. De rörde inte lavendel, åbrodd, renfana, vitkål, salvia, krusmynta, rättikor, sparris, timjan, mejram, körvel, vinbär, hallon, lök, kålrötter, kamomill, koriander, senap, vinruta, dill, björnbär, hassel, alm, ask, lind, fläder, pumpa, gurka, humle och persilja. De mådde bra, men blev inte fetare och de torra ljungbackarna med det fina gräset var dem fördelaktigare. Hagström menar i en anmärkning att Sefströms resultat inte sammanfaller med Linnés.
----------------------------
1597	Beskrivning på en salva för fruktträd som flera år bibehåller sig	Drufva, Carl Johan
1795, jan-febr BESKRIFNING PÅ EN SALWA FÖR FRUKT-TRÄD, SOM FLERE ÅR BIBEHÅLLER SIG En medfödd lust för trädgårdsskötsel har sedan ungdomen låtit mig göra experiment för att förbättra trädgårdsskötseln. 1778 inföll missväxt av körsbär, som föranlät mig giva ett säkert medel mot mask, som var trädens värsta fiende. Men träden är också utsatta för obarmhärtig skärning, vilket ger dem oläkta sår. Förbjud all skärning, som inte är absolut nödvändig och använd alltid denna salva på såret. Smält harts på koleld, lägg i vax, lyft bort från elden och tillsätt terpentin, talg och stött svavel. Kokas upp med ett kvarter dubbelt öl. Penslas på såret. Salvan förvaras i en kruka och värms upp, när den skall användas på nytt. Vanligt trädvax smälter i solen och blandningen av lera och gödsel är helt fördärvlig. Sköttes träden efter min metod skulle landet snart vara självförsörjande på frukt.
----------------------------
1598	Beskrivning på en saltpeterlada sådan som brukas i Österbotten	Holmberg, Mich
1795, jan-febr BESKRIFNING PÅ EN SALTPETTER-LADA SÅDAN SOM BRUKAS I ÖSTERBOTTEN Beskrivning av huset med tak. Golvet ligger en 1/2 aln ovan marken och är av flattäljda stockar. Jorden skall kunna skyfflas om flera gånger om året. Kokningen sker på sommaren och under vintern gödes jorden endast av urin. Rännor från ladugården beskrivs och ett ämbar finns där gårdsfolket offrar åt ladorna. Det måste skyddas från frost. Huset byggs nära vatten och på en plats där kokning kan ske. Två stora kar behövs, ett att samla luten i och ett att laka ur jorden.
----------------------------
1599	Kattunstryckeri utanför Amsterdam	Anonym
1795, jan-febr CATTUNS TRYCKERIET HET KLAVERBLADT UTANFÖR AMSTERDAM, TILHÖRANDE M:ME DINEUVILLE Kattunen kommer vit från Ostindien och trycks i rött, blått och brunt. Där finns två tryckerier, det lilla kan bara trycka blått och vitt. Tyget stampas med vatten i en kvarn, sköljes och tvättas, torkas och manglas. Vid tryckningen breds tyget på ett bord. Tryckaren doppar sin i ugn uppvärmda ram i en blandning av harts, vax och talg och trycker på tyget. Åter tvättat, blekes och vätes tyget. När färgen är tillredd tas den på med en vals.
----------------------------
1600	Om limsjuderiet i England	Anonym
1795, jan-febr OM LIM-SJUDERIET I ENGLAND Råa och färska hudar och annan bråte som kan innehålla lim samlas och stoppas i gropar, som är klädda med tegel. Tvättas och torkas och kokas i en kopparpanna. Skärs i bitar och staplas på varandra.
----------------------------
1601	Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet	Patriotiska Sällskapet
1795, jan-febr UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR M M AV KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För odling, trädplantering, biskötsel, stenhusbyggnad, stenmurar, för lång och trogen dräng- och pigtjänst, spånad, en bonde som efter eldsvåda på ett föredömligt sätt byggt ny gård och anlagt sädeströsk, kvarn, linberedningsverk, granrishack och ett slipverk, allt drivet med vattenkraft.
----------------------------
1602	Anmärkningar angående väderleken för dec.1794 och jan. 1795	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1603	Oväldigt yttrande angående storskiftesdelningar i Västerbotten	Printzsköld, Eric Roland
1795, mars-april OWÄLDIGT YTTRANDE, ANGÅENDE GRUNDERNE FÖR STORSKIFTS DELNINGAR, SÅ I ALLMÄNHET, SOM I SYNNERHET FÖR WÄSTERBOTTEN, GRUNDAT PÅ ÄLDRE OCH SENARE FÖRFATTNINGAR, MED BIFOGADE BEWIS, AT INNEHAFWANDE EGENDOM, TIL DES MYCKENHET OCH GODHET, ENDAST BÖR TJENA TIL RÄTTESNÖRE OCH SÅLEDES FÖLJAS. Eric Roland Printzsköld, Katrineholm redogör för de problem och orättvisor som uppstod vid skiftesdelningar beroende på att man hade olika utgångspunkter på olika orter. Han tar fram Kungl. Brev och andra handlingar, som ligger till grund för delningar, ända från 1300-talet.
----------------------------
1604	Kvickrots nytta	Sefström, E
1795, mars-april QWICKROTS NYTTA. Qwek eller kvickrot, Triticum Repens är ett besvärligt ogräs i trädgårdar och sädesåkrar, men kan vara nyttig på sitt rätta ställe. Att mala rötterna till nödbröd är inte tillrådligt, då det går åt för mycket kraft och är en långsam beredning. Kvickroten ger däremot ett gott foder och är lämplig om man vill ge ett sankt ställe fasthet. Tvättad och sönderstött och kokt ger den en hälsosam och blodrenande dekokt.
----------------------------