1588	Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1794	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1589	Brevväxling i frågan: Om åkerjorden måste ligga i träda ett helt år	Belcher, W
1794, nov-dec BREFWÄXLING I ANLEDNING AF DEN FRÅGAN: HURUWIDA DET ÄR NÖDWÄNDIGT ATT ÅKERJORDEN ET HELT ÅR LIGGER I TRÄDE, ELLER OM ICKE DEN OM WÅREN KAN BESÅS MED NÅGON NYTTIG WÄXT? Fortsättning på brevväxling angående träda på sommaren. Denna brevskrivare avvisar bestämt att sommarträda skulle ha någon gynnsam effekt. Han förespråkar att man odlar bönor för att tillföra jorden kalk. Han vänder sig mot dem som tror att jorden tar upp nyttiga ämnen ur luften och menar att man med plöjningen utarmar och uttorkar jorden. Försöken har utförts i England och tidigare brev var redovisade i maj-juni Journalen detta år.
----------------------------
1590	Försök till förbättrande av mager hårdvallsäng	Uggla C H
1794, nov-dec FÖRSÖK TIL FÖRBÄTTRANDE AF MAGER HÅRDWALLS ÄNG. FORTSÄTTNING. C.H.Uggla Stora Djula i Södermanland lämnar här sin utlovade berättelse angående förbättrad hårdvall.
----------------------------
1591	Brev angående årsväxt och varupriser	Anonym
1794, nov-dec BREF ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN OCH WARUPRISER. E.S. i Halland tackar för frö som dock inte grodde. Rödklövern artade sig bättre. Årsväxten var inte den svagaste, men heller inte den bästa. Kornet blev inte helt moget. Han saknar sädesmagasin då priserna stiger, särskilt på utlänsk spannmål. Smörpriset har gått upp.
----------------------------
1592	Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1794	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1593	Om upphjälpande av våra insjöfiskerier	Gyllenpalm, J U
1795, jan-febr OM UPHJELPANDE AF WÅRE INSJÖ-FISKERIER Liksom man inte fångar eller jagar djur under den tid ungarna är små, borde samma gälla för fisken. Inget fiske under lektiden. Fiskevattensägarna skulle samlas helst vid domstolen och bestämma vilken fisk som skulle fredas det året. Jag har undantagit gäddan, som är en rovfisk och gott kan fiskas varje år. Vinternotar borde förbjudas, då där ofta fastnar småfisk, som inte tål att tas upp i kylan för att sedan slängas tillbaka igen. Vid 1766 års Riksdag, där jag var ledamot av fiskerideputationen, vann dessa förslag gillande, men som så mycket annat, kom de aldrig att verkställas. Maskornas storlek i noten skulle ökas för att småfisken skall slinka igenom. Det går utmärkt att förflytta fisk från en sjö till en annan.
----------------------------
1594	Förslag till läderbesparing för lantmannen	Creutz, Carl Gustaf
1795, jan-febr FÖRSLAG TIL LÄDERBESPARING FÖR LANDTMANNEN Då tillgången på läder minskat och priset ökat så att lantmannen inte kan hålla sina arbetare med skor, har jag kommit på att göra skor med sulor och klackar av björk. Mitt tjänstefolk har redan förfärdigat sådana bottnar och sytt fast gammalt ovanläder. Dessa skor är lättare än andra och står mot väta. Bottnar av annat träslag gör fötterna ömma. Yxskaft måste också vara av björk. Arbetsfolket kan på detta sätt bli sina egna skomakare. Senare har jag funnit att lind överträffar björk. Träbottnar förtar fotsvett och skavsår, vilket vore något för armén att tänka på. Vart fotsvetten tar vägen vet jag inte. Om den upptas i träbotten och avdunstar eller om den går till kroppens andra vätskor som genom avföring avgår. Den fuktighet som befrämjar gikt försvinner dock. Hade jag inte under många år använt näversulor, hade jag varit död, då mina ben svullnar och värker. Att dricka björklaka och bada i björklöv är frätande på gikten. Björkaska hjälper också vid kylskador.
----------------------------
1595	Bästa sättet att förbättra sädesbrännvin	Anonym
1795, jan-febr BÄSTA SÄTTET AT FÖRBÄTTRA SÄDES-BRÄNNVIN, AF A J K Det är känt att sädesbrännvin kan ha en obehaglig lukt och smak, som vi kalla finkel. Inga kryddor förtar detta obehag. En sats brännvin med de kostbaraste kryddor hade blivit vidbränt och var helt odugligt. Jag hällde i mjölk och vitriololja och efter 12 timmar frånsilades den ystade mjölken noga och hälldes på mera vatten och destillerades. Detta hade en förträfflig inverkan. När en släkting, som har spritfabrik i Stockholm bad om råd att förbättra brännvinet, kom jag att tänka på detta försök. Liksom man kan förbättra tevatten med eldkol försöktes detta i hushållbrännvinet. Jag fick en otroligt förbättrad produkt.
----------------------------
1596	Trädgårds- och medicinalväxter som fåren ätit eller lämnat orörda	Sefström, Hagström
1795, jan-febr TRÄDGÅRDS- OCH MEDICINAL-WÄXTER, SOM FÅREN ÄTIT ELLER LÄMNADT ORÖRDE På försök släppte jag några får i min trädgård. Det stod mig dyrt. Först åt de bara klöver, men sedan började de smaka på alla slags örter och plantor. De åt med begärlighet sockerärter, bönor, körsbär och plommonblad, palsternacka, rödbeta, morot, kål och johannesört. Mindre begärligt åt de lakris, rova, solros, blåkål, blomkål, stickelbärsbuskar, pimpinella och tagetes. De endast smakade på borstnejlika, syrén, lupin, sockerrötter, malört, endiv, havrerot och spenat. De rörde inte lavendel, åbrodd, renfana, vitkål, salvia, krusmynta, rättikor, sparris, timjan, mejram, körvel, vinbär, hallon, lök, kålrötter, kamomill, koriander, senap, vinruta, dill, björnbär, hassel, alm, ask, lind, fläder, pumpa, gurka, humle och persilja. De mådde bra, men blev inte fetare och de torra ljungbackarna med det fina gräset var dem fördelaktigare. Hagström menar i en anmärkning att Sefströms resultat inte sammanfaller med Linnés.
----------------------------