1585	Beskrivning på vit, rysk tvål	Holmberg, Michael
1794, sept-okt BESKRIFNING PÅ HWIT RYSK TWÅL. Tvålen kokas helst i kopparkittlar, som är mest bränslebesparande. Man använder fårtalg, aska av lövträd, kalk och salt, som erhålls efter försäljning av fisk. Försök görs att använda oxtalg.
----------------------------
1586	Brev angående en slags plumagekål	Sefström, E
1794, sept-okt BREF ANGÅENDE ET SLAGS PLUMAGE-KÅL. E. Sefström från Halmstad sänder ett paket med frön av plumagekål (Brassica angufto apii folio), som han inte tror är brukligt i Stockholm. Den har gula kanter och är både till utseende och smak vida behagligare än blåkålen. Han anhåller att Patriotiska Sällskapet låter utdela fröna; till tjänst för fruar i hushållen och trädgårdsmästare.
----------------------------
1587	Utdrag ur ett brev angående väderlek och årsväxt på Öland	Anonym
1794, sept-okt UTDRAG AF ET BREF ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M.M. PÅ ÖLAND. Öland. En präst har sedan 1771 gjort anteckningar om väderleken och upptäckt att vädret inte upprepas vart 19:de år som påstås, utan är variabelt. I juni och juli var svår torka, så man fruktade att grödan skulle försmäkta. Gud uppehöll henne till förundran, men en del svåra skogsbränder uppstod. Bina svärmade mer än vanligt, men efter torkan blev resultatet dåligt. Åbo. Behaglig vår, men kalla nätter och kallt regn och senare torka har gjort att man knappt fått utsädet igen på sina håll. Höskörden blev 1/3 av den vanliga.
----------------------------
1588	Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1794	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1589	Brevväxling i frågan: Om åkerjorden måste ligga i träda ett helt år	Belcher, W
1794, nov-dec BREFWÄXLING I ANLEDNING AF DEN FRÅGAN: HURUWIDA DET ÄR NÖDWÄNDIGT ATT ÅKERJORDEN ET HELT ÅR LIGGER I TRÄDE, ELLER OM ICKE DEN OM WÅREN KAN BESÅS MED NÅGON NYTTIG WÄXT? Fortsättning på brevväxling angående träda på sommaren. Denna brevskrivare avvisar bestämt att sommarträda skulle ha någon gynnsam effekt. Han förespråkar att man odlar bönor för att tillföra jorden kalk. Han vänder sig mot dem som tror att jorden tar upp nyttiga ämnen ur luften och menar att man med plöjningen utarmar och uttorkar jorden. Försöken har utförts i England och tidigare brev var redovisade i maj-juni Journalen detta år.
----------------------------
1590	Försök till förbättrande av mager hårdvallsäng	Uggla C H
1794, nov-dec FÖRSÖK TIL FÖRBÄTTRANDE AF MAGER HÅRDWALLS ÄNG. FORTSÄTTNING. C.H.Uggla Stora Djula i Södermanland lämnar här sin utlovade berättelse angående förbättrad hårdvall.
----------------------------
1591	Brev angående årsväxt och varupriser	Anonym
1794, nov-dec BREF ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN OCH WARUPRISER. E.S. i Halland tackar för frö som dock inte grodde. Rödklövern artade sig bättre. Årsväxten var inte den svagaste, men heller inte den bästa. Kornet blev inte helt moget. Han saknar sädesmagasin då priserna stiger, särskilt på utlänsk spannmål. Smörpriset har gått upp.
----------------------------
1592	Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1794	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1593	Om upphjälpande av våra insjöfiskerier	Gyllenpalm, J U
1795, jan-febr OM UPHJELPANDE AF WÅRE INSJÖ-FISKERIER Liksom man inte fångar eller jagar djur under den tid ungarna är små, borde samma gälla för fisken. Inget fiske under lektiden. Fiskevattensägarna skulle samlas helst vid domstolen och bestämma vilken fisk som skulle fredas det året. Jag har undantagit gäddan, som är en rovfisk och gott kan fiskas varje år. Vinternotar borde förbjudas, då där ofta fastnar småfisk, som inte tål att tas upp i kylan för att sedan slängas tillbaka igen. Vid 1766 års Riksdag, där jag var ledamot av fiskerideputationen, vann dessa förslag gillande, men som så mycket annat, kom de aldrig att verkställas. Maskornas storlek i noten skulle ökas för att småfisken skall slinka igenom. Det går utmärkt att förflytta fisk från en sjö till en annan.
----------------------------