1578Utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1794, maj-juni

UTDELTA HEDERSBELÖNINGAR M M AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För uppodlingar, planteringar, stenbyggnad, stengärsgårdar, lång och trogen dräng- och pigtjänst och spånad.

----------------------------
 
1579Utsatt belöningPatriotiska Sällskapet
1794, maj-juni

UTSATT BELÖNING

10 riksdaler i premium till den som inom ett år insamlat och sålt största kvantiteten och längsta hästtaglet från inhemska hästar.

----------------------------
 
1580Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1794Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1581Avhandling om savolaxska kärrbruken eller svedjebruk på våta markerBennet, Stephan
1794, juli-aug

AFHANDLING OM SAWOLAXSKA KÄRRBRUKEN ELLER SWEDJANDET PÅ WÅTA OCH SIDLÄNTA MARKER

Sedan Sällskapet upptagit min avhandling om svedjande på torra marker fortsätter jag med nöje med kärrbruken i Savolax. Kärråkrar är urgamla liksom svedjor på torr mark. Detta odlingssätt kom från Asien. Beskrivs en mängd kärrodlingar runt om i Finland.

Beskrivning av växtligheten och jordmånen i olika skogbeväxta kärr och hur dikning, bränning, röjning, plöjning, såning och bärgning bör utföras. I kärren finns ofta järn och svavel.

Det andra slaget kärr är de flacka. Här gäller att befrämja skogsväxt.

----------------------------
 
1582Förklaring på några uppgifter i Nya Hushållnings-Journalen för november-december 1793Törner, Laur. Joh
1794, juli-aug

FÖRKLARING PÅ NÅGRA UPGIFTER, SOM UTI KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS NYA HUSHÅLLNINGS JOURNAL FÖR NOV. OCH DECEMB. 1793 ÄRO ANFÖRDA, PAG. 290

Kålmaskar förekommas, om man undersöker plantorna och klämmer sönder rommen, som sitter på bladens baksidor.

Väderkvarnsvingar skall vara som vid taktrummor, vassa på ena sidan mot vädret. De blåser inte sönder vid storm.

Beskrivning av en harv med knivar.

Stenbjörn är en vält av trä och bär över sig en 2 hjuls kärrbotten. Stenen vältes på kärran. Används vid transport av även andra tunga saker.

Stengripen är som en sax med dubbla klor. Används när stenar hämtas upp ur vattnet.

Sädestorkaren beskrivs.

I drängstugan har jag en kakelugn, vars andra rökgång leds genom ett skåp, där säden torkas.

Under rötmånaden strös halm över gödselbrunnen och vattnas. Trampas hårt och hålls fuktigt. Blir utmärkt gödsel av halmen.

----------------------------
 
1583Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1794Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1584Välmenta tankar om salpetersjuderiets förenande med lantbruketCronstrand, Lars
1794, sept-okt

WÄLMENTE TANKAR OM SALTPETER-SIUDERIETS FÖRENANDE MED LANDTBRUKET TIL BÅDAS BÄTTER TREFNAD OCH FÖRKOFRAN

Lars Törnstrand, Kalmar. Tankar om salpetertillverkningen i Sverige. Den fungerar inte tillfredsställande.

När man nu upptäckt gödselns absoluta nödvändighet för ett gott jordbruk måste man vårda den. Genom att bygga täta golv i ladugårdar och stall och samla upp urinen i rännor, som för till uppsamlingskärl, kan man ta till vara och utöka gödseln. Om man strör halm och hackade kvistar under djuren går det lätt att skyffla ut gödseln till gödselstacken.

Den jord tillhörande kronan, som tidigare tillvaratagits under ladugårdarna och använts i salpetertillverkningen har ofta varit av dålig kvalitet. Nu är man mer benägen att se till kvaliteten än till kvantiteten och det lönar sig inte med det gamla tillverkningssättet. Dessutom har man numera brist på skog. En sjudaredrängs lön är uträknad och befinns vara mycket under en vanlig dränglön.

Istället för att ta jorden under ladugården skulle man samla urinen i särskilda lador och där fukta jorden. Veden skulle läggas i lager.

Det är viktigt att inom landet tillverka tillräckligt med krut och att inte tillverkningen koncentreras på några få ställen. Dessa skulle i krig kunna intas av fienden. Gustaf III beviljade 1783 varje landsort ett visst kvantum.

----------------------------
 
1585Beskrivning på vit, rysk tvålHolmberg, Michael
1794, sept-okt

BESKRIFNING PÅ HWIT RYSK TWÅL.

Tvålen kokas helst i kopparkittlar, som är mest bränslebesparande. Man använder fårtalg, aska av lövträd, kalk och salt, som erhålls efter försäljning av fisk.

Försök görs att använda oxtalg.

----------------------------
 
1586Brev angående en slags plumagekålSefström, E
1794, sept-okt

BREF ANGÅENDE ET SLAGS PLUMAGE-KÅL.

E. Sefström från Halmstad sänder ett paket med frön av plumagekål (Brassica angufto apii folio), som han inte tror är brukligt i Stockholm. Den har gula kanter och är både till utseende och smak vida behagligare än blåkålen.

Han anhåller att Patriotiska Sällskapet låter utdela fröna; till tjänst för fruar i hushållen och trädgårdsmästare.

----------------------------