| 1575 | Anmärkning om svedjebruket | Carpelan, S W |
| 1794, maj-juni ANMÄRKNING OM SWEDJANDE, SAMT HUSHÅLLNING MED SKOG OCH BETESMARK I Sverige ser man överallt de bedrövligaste fält, där varken skog eller gräs växer. Svedjandet sker av misstag och okunnighet. I Savolax är metoden en annan. Finns stor skog på området, hackas stammen och blir stående tills alla barr fallit av. Den får ligga tills den vid midsommartiden antändes. Året efter sås marken. Efter 15-20 år svedjas på nytt. Det gäller att få elden att hastigt bränna upp ris och dylikt. Brinner det för länge bildas glas i marken, som håller kvar solstrålarna och förbränner rötterna. Svedjandet är bäst på stenfri mark. Att svedjande skulle bortköra regn är inte bevisat. Inte heller är bevisat att missväxt är större på svedjade åkrar. Timmerskog skall inte fällas till svedje, om man har avsättning för skogen på annat sätt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1576 | Brevväxling i anledning av frågan: Huruvida det är nödvändigt att jorden ligger i träda | Legrand, R |
| 1794, maj-juni BREFWÄXLING I ANLEDNING AF DEN FRÅGAN: HURUWIDA DET ÄR NÖDWÄNDIGT AT ÅKERJORDEN ET HELT ÅR LIGGER I TRÄDE, ELLER OM ICKE DEN OM WÅREN KAN BESÅS MED NÅGON NYTTIG WÄXT? Brev av Legrand. Han svarar herr Fiske. Han menar att ingenting uppmuntrar som vinst och att arrendatorerna suckar om räntorna blir för stora. Förslag till odlingsföljd. Han tycker illa om ordet träde, då det i själva verket inte alls är någon vila för jorden. Brev av W Masson till herr Fiske. Han anser att Fiskes exempel inte hör till frågan. Brev av Herr Smythies. Han menar att det inte kan finnas ett system som passar överallt och i evinnerlig tid. Han förordar inte andra grödor, som rovor och kål istället för träde. Det går åt mängder av gödsel till dessa odlingar. Han förordar drillplog. Brev av W Hall till herr Fiske. Fiske anser att klöver är bättre än träde, vilket hans granne prövat. Grannen träder dock för korn, vilket är besynnerligt. Fiske är en fiende till allt träde, då han menar att det endast utdödar ogräs. Samtidigt säger han att hästhov och kvickrot förmeras genom träde. Även om jag anser mig hårt bemött av herr Fiske vill jag hålla mig inom anständighet och hövlighet. Brev av Isaac King. Jag anser trädet helt onödigt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1577 | Brev angående väderleken | Sefström, E |
| 1794, maj-juni BREF ANGÅENDE WÄDERLEKEN Tidig vår med vackra dagar och sällan frost. Redogör för när de olika trädgårdsväxterna planteras. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1578 | Utdelade belöningar | Patriotiska Sällskapet |
| 1794, maj-juni UTDELTA HEDERSBELÖNINGAR M M AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För uppodlingar, planteringar, stenbyggnad, stengärsgårdar, lång och trogen dräng- och pigtjänst och spånad. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1579 | Utsatt belöning | Patriotiska Sällskapet |
| 1794, maj-juni UTSATT BELÖNING 10 riksdaler i premium till den som inom ett år insamlat och sålt största kvantiteten och längsta hästtaglet från inhemska hästar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1580 | Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1794 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1581 | Avhandling om savolaxska kärrbruken eller svedjebruk på våta marker | Bennet, Stephan |
| 1794, juli-aug AFHANDLING OM SAWOLAXSKA KÄRRBRUKEN ELLER SWEDJANDET PÅ WÅTA OCH SIDLÄNTA MARKER Sedan Sällskapet upptagit min avhandling om svedjande på torra marker fortsätter jag med nöje med kärrbruken i Savolax. Kärråkrar är urgamla liksom svedjor på torr mark. Detta odlingssätt kom från Asien. Beskrivs en mängd kärrodlingar runt om i Finland. Beskrivning av växtligheten och jordmånen i olika skogbeväxta kärr och hur dikning, bränning, röjning, plöjning, såning och bärgning bör utföras. I kärren finns ofta järn och svavel. Det andra slaget kärr är de flacka. Här gäller att befrämja skogsväxt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1582 | Förklaring på några uppgifter i Nya Hushållnings-Journalen för november-december 1793 | Törner, Laur. Joh |
| 1794, juli-aug FÖRKLARING PÅ NÅGRA UPGIFTER, SOM UTI KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS NYA HUSHÅLLNINGS JOURNAL FÖR NOV. OCH DECEMB. 1793 ÄRO ANFÖRDA, PAG. 290 Kålmaskar förekommas, om man undersöker plantorna och klämmer sönder rommen, som sitter på bladens baksidor. Väderkvarnsvingar skall vara som vid taktrummor, vassa på ena sidan mot vädret. De blåser inte sönder vid storm. Beskrivning av en harv med knivar. Stenbjörn är en vält av trä och bär över sig en 2 hjuls kärrbotten. Stenen vältes på kärran. Används vid transport av även andra tunga saker. Stengripen är som en sax med dubbla klor. Används när stenar hämtas upp ur vattnet. Sädestorkaren beskrivs. I drängstugan har jag en kakelugn, vars andra rökgång leds genom ett skåp, där säden torkas. Under rötmånaden strös halm över gödselbrunnen och vattnas. Trampas hårt och hålls fuktigt. Blir utmärkt gödsel av halmen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1583 | Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1794 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||