1573Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1794Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1574Tankar om svedjande, hushållning med skog och betesmarkerAnonym
1794, maj-juni

TANKAR OM SWEDJANDE, HUSHÅLLNING MED SKOG OCH BETESMARK

Tre skäl att svedja: att få säd, att få bete och ett lönande röjningsarbete. Ofta blir skörden liten och det blir svårigheter att få den till gården.

Om man istället gjorde betesmarken nära gården till åker skulle man vinna mer. Svedjegrödan är orsaken till den missväxt, man ofta klagar över. Regnet körs undan av svedjeröken.

Där gräsfrö kan blåsa till svedjet kan det bli bra äng, men ofta tar mossa och andra växter över och fördärvar det hela. Boskapen trampar ned den lösa askan och drar upp de späda gräsplantorna. Man söker att undvika dessa problem genom att instänga betesmarken några år, men på svag jord misslyckas det, då lingon och ljung genast tar över.

Om man istället kvistade och rensade i skogen, skulle man ha det finaste bete. Kvistarna skall ligga på marken och rötar snart bort ljungen och ger dessutom gödsel. Lövträd skall sparas för lövtäktens skull. En del anser lövskog som oduglig, vilket är helt fel. Det kan synas arbetsamt att sköta skogen, men ger på lång sikt stor vinst. Om skogen röjdes, skulle man slippa stängsla alla hagar utan nöja sig med stängsel runt ägorna. Hela byalag kunde nyttja gemensamt bete.

----------------------------
 
1575Anmärkning om svedjebruketCarpelan, S W
1794, maj-juni

ANMÄRKNING OM SWEDJANDE, SAMT HUSHÅLLNING MED SKOG OCH BETESMARK

I Sverige ser man överallt de bedrövligaste fält, där varken skog eller gräs växer. Svedjandet sker av misstag och okunnighet. I Savolax är metoden en annan. Finns stor skog på området, hackas stammen och blir stående tills alla barr fallit av. Den får ligga tills den vid midsommartiden antändes. Året efter sås marken. Efter 15-20 år svedjas på nytt. Det gäller att få elden att hastigt bränna upp ris och dylikt. Brinner det för länge bildas glas i marken, som håller kvar solstrålarna och förbränner rötterna. Svedjandet är bäst på stenfri mark. Att svedjande skulle bortköra regn är inte bevisat. Inte heller är bevisat att missväxt är större på svedjade åkrar. Timmerskog skall inte fällas till svedje, om man har avsättning för skogen på annat sätt.

----------------------------
 
1576Brevväxling i anledning av frågan: Huruvida det är nödvändigt att jorden ligger i trädaLegrand, R
1794, maj-juni

BREFWÄXLING I ANLEDNING AF DEN FRÅGAN: HURUWIDA DET ÄR NÖDWÄNDIGT AT ÅKERJORDEN ET HELT ÅR LIGGER I TRÄDE, ELLER OM ICKE DEN OM WÅREN KAN BESÅS MED NÅGON NYTTIG WÄXT?

Brev av Legrand. Han svarar herr Fiske. Han menar att ingenting uppmuntrar som vinst och att arrendatorerna suckar om räntorna blir för stora. Förslag till odlingsföljd. Han tycker illa om ordet träde, då det i själva verket inte alls är någon vila för jorden.

Brev av W Masson till herr Fiske. Han anser att Fiskes exempel inte hör till frågan.

Brev av Herr Smythies. Han menar att det inte kan finnas ett system som passar överallt och i evinnerlig tid. Han förordar inte andra grödor, som rovor och kål istället för träde. Det går åt mängder av gödsel till dessa odlingar. Han förordar drillplog.

Brev av W Hall till herr Fiske. Fiske anser att klöver är bättre än träde, vilket hans granne prövat. Grannen träder dock för korn, vilket är besynnerligt. Fiske är en fiende till allt träde, då han menar att det endast utdödar ogräs. Samtidigt säger han att hästhov och kvickrot förmeras genom träde. Även om jag anser mig hårt bemött av herr Fiske vill jag hålla mig inom anständighet och hövlighet.

Brev av Isaac King. Jag anser trädet helt onödigt.

----------------------------
 
1577Brev angående väderlekenSefström, E
1794, maj-juni

BREF ANGÅENDE WÄDERLEKEN

Tidig vår med vackra dagar och sällan frost. Redogör för när de olika trädgårdsväxterna planteras.

----------------------------
 
1578Utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1794, maj-juni

UTDELTA HEDERSBELÖNINGAR M M AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För uppodlingar, planteringar, stenbyggnad, stengärsgårdar, lång och trogen dräng- och pigtjänst och spånad.

----------------------------
 
1579Utsatt belöningPatriotiska Sällskapet
1794, maj-juni

UTSATT BELÖNING

10 riksdaler i premium till den som inom ett år insamlat och sålt största kvantiteten och längsta hästtaglet från inhemska hästar.

----------------------------
 
1580Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1794Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1581Avhandling om savolaxska kärrbruken eller svedjebruk på våta markerBennet, Stephan
1794, juli-aug

AFHANDLING OM SAWOLAXSKA KÄRRBRUKEN ELLER SWEDJANDET PÅ WÅTA OCH SIDLÄNTA MARKER

Sedan Sällskapet upptagit min avhandling om svedjande på torra marker fortsätter jag med nöje med kärrbruken i Savolax. Kärråkrar är urgamla liksom svedjor på torr mark. Detta odlingssätt kom från Asien. Beskrivs en mängd kärrodlingar runt om i Finland.

Beskrivning av växtligheten och jordmånen i olika skogbeväxta kärr och hur dikning, bränning, röjning, plöjning, såning och bärgning bör utföras. I kärren finns ofta järn och svavel.

Det andra slaget kärr är de flacka. Här gäller att befrämja skogsväxt.

----------------------------