1567	Anmärkningar angående väderleken för dec. 1793 och jan. 1794	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1568	Tröskmaskin	Döbeln, G C von
1793, mars-april TRÖSK-MACHINE. Den första tröskmaskinen för all slags säd tillverkades i Skottland av Sir Andrews Muckle, en förståndig mechanicus från Östra Lothian. Herr Samuel Bagge på Aspnäs har utvecklat en tröskmaskin, som också skall driva en rensningsmaskin, en hackelsekista och en gröpningsmaskin. Största kraftuttag skulle fås om man kan använda vattenkraft. En mycket vacker ritning och beskrivning finns.
----------------------------
1569	Beskrivning på ett sätt att göra vin av stomjölk som tatarerna gör och dess nytta i medicinen	Grieve, Johan
1794, mars-april BESKRIFNING PÅ ET SÄTT AT GÖRA EN HELSOSAM DRYCK ELLER UTRIKES SÅ KALLAT WIN AF STOMJÖLK, SOM TATARERNA KALLA KOUMIFS MED ANMÄRKNINGAR ÖFWER DESS NYTTA I MEDICINEN, AF JOHN GRIEVE, M.D.; TAGNE UTUR EDIMBURGSKA TRANSACTIONERNA 1788, OCH DÄRIFRÅN ÖFWERSATTE I JOURNAL DE PHYSIQUE 1789, V. 35, F. 442, HWARAF DETTA UTDRAG ÄR GJORDT. Receptet har meddelats av en rysk herre, som varit hos tatarerna för att med hjälp av detta vin, Koumifs, få hälsa och kraft. Man jäser stomjölk under ett par dygn och detta vin hjälper vid alla nervösa sjukdomar. Patientens ådror fylls med blod utan att man känner mattighet. De blir otroligt muntra och livaktiga utan att känna av några symptom, som åtföljer missbruk av andra jästa drycker. Då här i landet är brist på stomjölk, kan man göra försök att använda komjölk.
----------------------------
1570	Anteckningar angående årsväxten i äldre tider	Hülphers, Abraham
1794, mars-april ANTECKNINGAR ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN M.M. I ÄLDRE TIDER. Abr. Hülphers Abr:son har till Patriotiska Sällskapet överlämnat tre gamla almanackor med anteckningar om väderlek, årsväxt, sädespris m.m. De är från åren 1650-1712 och förda av tre präster. Anders Daniel i Rättvik, Nic. Nic. Krok, född i Ryttern och präst i Rättvik samt Reuterhusius, son till den förre och i 32 år kyrkoherde i Ryttern utanför Västerås.
----------------------------
1571	Brevväxling i frågan: Om åkerjorden måste ligga i träda ett helt år	Fiske, J
1794, mars-april BREFWÄXLING I ANLEDNING AF DEN FRÅGAN: HURUWIDA DET ÄR NÖDWÄNDIGT AT ÅKERJORDEN ET HELT ÅR LIGGER I TRÄDE, ELLER OM ICKE DEN OM WÅREN KAN BESÅS MED NÅGON NYTTIG WÄXT? J. Fiske i Shimpling ger svar till herr Mason angående dennes åsikt att jorden måste ligga i träda. Med en mängd exempel bevisar Fiske att så inte är fallet. Han förespråkar också, att man skall använda såningsmaskin. Exemplen är från England.
----------------------------
1572	Att bronsera koppar och messing kallt	Anonym
1794, mars-april AT BRONZERA KOPPAR OCH MESSING, KALLT. Att bronzera skådepenningar av koppar genom kokning är en besvärlig metod som ofta misslyckas. Kall bronzering är inte heller utan besvär men görs med en blandning av brunrot, rödkrita och umbra, som kokas i vitriolsyra. Kopparn blir vacker om den strykes med salmiak.
----------------------------
1573	Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1794	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1574	Tankar om svedjande, hushållning med skog och betesmarker	Anonym
1794, maj-juni TANKAR OM SWEDJANDE, HUSHÅLLNING MED SKOG OCH BETESMARK Tre skäl att svedja: att få säd, att få bete och ett lönande röjningsarbete. Ofta blir skörden liten och det blir svårigheter att få den till gården. Om man istället gjorde betesmarken nära gården till åker skulle man vinna mer. Svedjegrödan är orsaken till den missväxt, man ofta klagar över. Regnet körs undan av svedjeröken. Där gräsfrö kan blåsa till svedjet kan det bli bra äng, men ofta tar mossa och andra växter över och fördärvar det hela. Boskapen trampar ned den lösa askan och drar upp de späda gräsplantorna. Man söker att undvika dessa problem genom att instänga betesmarken några år, men på svag jord misslyckas det, då lingon och ljung genast tar över. Om man istället kvistade och rensade i skogen, skulle man ha det finaste bete. Kvistarna skall ligga på marken och rötar snart bort ljungen och ger dessutom gödsel. Lövträd skall sparas för lövtäktens skull. En del anser lövskog som oduglig, vilket är helt fel. Det kan synas arbetsamt att sköta skogen, men ger på lång sikt stor vinst. Om skogen röjdes, skulle man slippa stängsla alla hagar utan nöja sig med stängsel runt ägorna. Hela byalag kunde nyttja gemensamt bete.
----------------------------
1575	Anmärkning om svedjebruket	Carpelan, S W
1794, maj-juni ANMÄRKNING OM SWEDJANDE, SAMT HUSHÅLLNING MED SKOG OCH BETESMARK I Sverige ser man överallt de bedrövligaste fält, där varken skog eller gräs växer. Svedjandet sker av misstag och okunnighet. I Savolax är metoden en annan. Finns stor skog på området, hackas stammen och blir stående tills alla barr fallit av. Den får ligga tills den vid midsommartiden antändes. Året efter sås marken. Efter 15-20 år svedjas på nytt. Det gäller att få elden att hastigt bränna upp ris och dylikt. Brinner det för länge bildas glas i marken, som håller kvar solstrålarna och förbränner rötterna. Svedjandet är bäst på stenfri mark. Att svedjande skulle bortköra regn är inte bevisat. Inte heller är bevisat att missväxt är större på svedjade åkrar. Timmerskog skall inte fällas till svedje, om man har avsättning för skogen på annat sätt.
----------------------------