0162Sätt att upfriska gamla urblekta skrifterAnonym
1777, sept

SÄTT AT UPFRISKA GAMLA URBLEKTA SKRIFTER

Doppa det urblekta pappret i nyss upptaget brunnsvatten och lägg i press mellan rena blad. Bläcket återtar sin lyster.

----------------------------
 
0163Utdrag ur Schlesiska Hushållnings-Sällskapets handlingarAnonym
1777, sept

UTDRAG UR SCHLESISKA HUSHÅLLNINGS- SÄLLSKAPETS HANDLINGAR

Ett sätt att vid brist på gödsel ändå göda åkern är att låta målla eller vallmo plöjas ned.

Virginiansk lönn rekommenderas till boskapsfoder.

Då man sågar itu bräder vill de gärna slå sig. Man sågar längs kärnan och fogar tillsammans med en barksida.

Gott spickekött får man genom att låta köttet koka 24 timmar med salpeter.

Att klyva sten utan krut går till så, att man anlägger en eld runt stenen. Sedan slår man med ett vått tåg i den riktning man vill ha klyvningen.

Vitriolvatten bevarar trä mot svamp.

Att göra halmtak säkra för eld. Man blandar lera med salt vatten, kalk, mjölk och ägg och stryker på. Även murbruk hindrar eld.

----------------------------
 
0164Brev från en landsort om tjänstefolkAnonym
1777, sept

BREF IFRÅN EN LANDSORT OM TJENSTEFOLK

Klagomål på tjänstefolkets uppstudsighet. Ens eget folk är ens värsta plåga.

----------------------------
 
0165Utdrag ur brev från östra Uppland angående årsväxtenAnonym
1777, sept

UTDRAG AF BREF IFRÅN ÖSTRA UPLAND, ANGÅENDE ÅRSVÄXTEN

Härligt bärgningsväder. Tämligen givande råg. Den är lite uppsvälld, så att den förlorar i vikt vid torkning.

Från Örebro meddelas, att man väntat god skörd, men en stark storm blåste kornen ur axen.

Meddelas att medaljen över greve Scheffer blivit utarbetad. Det är riddaren Ljungberger som gjort den. Den föreställer Scheffer i bröstbild på ena sidan och vetenskapens gudinna på den andra.

----------------------------
 
0166Av Kungl. Patriotiska Sällskapet utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1777, sept

AF KGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTDELADE BELÖNINGAR

Pigan Cicilia Johansdotter, säteriet Carlshov, Östergötland, som förestått ladugården i 30 år.

Ryttaränkan Magdalena Swensdotter, Ekholms gård, Uppland, har under 21 års tid skött en stor ladugård och dessutom förvärvat god kunskap i boskapsmedicin.

Soldatdottern Märta Ackerman, Värmland, för linnespånad.

Bergsman Hans Aronson, Lindes bergslag, för bergsbruksskötsel och utökande av mark.

----------------------------
 
0167Anmärkningar angående väderleken för augustiPatriotiska Sällskapet
----------------------------
 
0168Om legostämmotid för tjänstefolkAnonym
1777, okt

OM LEGOSTÄMMO-TID FÖR TJENSTEFOLK

Den nuvarande ömsningstiden för tjänstehjon är synnerligen olämplig. Den infaller vid Mickelsmäss. Det är då, det är mest arbete på gården. De tjänstehjon, som skall byta plats kan då var latare och uppstudsigare än annars. Då hålls alla slåtterkalas, som hindrar arbete. Då är tillfälle att dubba och besticka tjänstehjon, att ta arbete på andra gårdar. Arbetarna har tillfälle att jämföra husbönderna. Just vid denna tid är husbönderna de ödmjuka sökande och tjänstefolket deras befordrare.

Under veckan, när tjänstehjonen byter plats, blir boskapen vanskött. När den nya har kommit har sysslornas antal minskat.

I städerna är förhållandena mindre besvärliga. Där är man inte beroende av skördefolk. Däremot är det besvärligt för stadsfolk, som, vid den här tiden byter bostäder, att göra det med ovant husfolk.

Förslag, att man byter arbetsplats i juni istället, innan andtiden. De enda det skulle vara till men för är kolarna i Bergslagen, som just då kola för fullt. Men åkerbruk och boskapsskötsel är viktigare näringar än kolframställning.

----------------------------
 
0169Tankar om polisen i städerAnonym
1777, okt

TANKAR OM POLICEN I STÄDER

Fattigdom är näst rån och våld det första polisen i städerna bör driva utanför stadens portar. Jag tänker inte föreslå, det påven Sixtus Quintus gjorde i Rom. Nämligen att förvisa fattiga till andra orter och i Rom behålla dem som kunde försörja sig. Inga tiggare tilläts i staden och inga giftermål bland de ringa. Även Gustaf I var inne på samma tankegångar.

En förnuftig polis, som undersökte varför folk var fattiga och försökte hitta utgångar vore önskvärt. Polisen skulle också få insyn i hur folk levde och om de höll sig till lagen. Näringarna skulle dra nytta av att de efterhöllos, som nu lever på allmänhetens bekostnad och är nationens vattenbin.

----------------------------
 
0170Avhandling om sockentorpares och dagsverkskarlars inrättning och nödvändighetAnonym
1777, okt

AFHANDLING OM SOKNE-TORPARES OCH DAGSWERKS-KARLARS INRÄTTNING OCH NÖDWÄNDIGHET

Den svenska bonden idkar jordbruk, är hantverkare, är soldat eller soldatvärvare, skattebetalare åt många husbönder och dagsverkare på flera ställen. Sådan mångfald förekommer inte i andra länder. Näringsklyvning och frihet är nödvändig. Bättre är att insätta torpare än att tillämpa den hemmansklyvning som förekommer i Sverige.

En bonddräng borde ha lov att inskriva sig som sockentorpare och förse sig med husrum, föda och arbete efter eget behag. Redovisning hur andra länder löst denna fråga.

Detta förslag är inte kostsamt, utan fordrar endast en förordning. En del bönder kommer att klaga, då de mister sitt arbetsfolk. Fördelen är dock alla de nya hjonelag, som befrämjar folkökning. Härigenom ökas kronans inkomster.

----------------------------