0016	Beskrivning hur en bränntorvsmosse blivit förvandlad till åker	Schotte, T M
1776, okt BESKRIFNING HURULUNDA EN BRÄNNETORFSMÅSE BLIWIT FÖRWANDLAD TIL ÅKER UTI ELFSBORGS LÄN. Det har ansetts kostsamt och svårt att uppodla mossar, som innehålla brännejordstorv. Men med hushållslärans tilltagande är man numera angelägen om att på rätta sättet göra denna jordmån fruktbärande. Jämför man att bryta stenburen mark och att arbeta med mossar är det mindre kostsamt med mossen, vars jordmån varje år förbättras. Min mosse var beväxt med vitmossa, hjortron, björkbuskar och var 2 1/2 till 5 alnar djup med grov, vit sjösand i botten. Ytan korsades av två gamla diken och mossen var alltid vattensjuk. Troligen har här varit sjö i forntiden, sedan trädbevuxet kärr, därav alla gamla trädgrenar som fanns ett stycke ner i marken. Första året dikades och höggs alla tuvor av. När jag året därpå skulle så, fann jag marken stenhård. Jag vågade bara så en liten bit med havre, sedan jorden körts med järnharv och gödslats med aska och olika djurgödsel. På hösten kunde jag skörda tolfte kornet, mest efter askan och fårgödseln, sämst efter boskapsgödseln. Uppmuntrad fortsatte jag arbetet och sådde flera tegar med havre. Fortfarande växte det bäst, där askan varit. Jag ömsom harvar och krokar och beströr med aska och påför dikesjorden, sedan sås med stritt korn. Försök med kalk gav inte så bra resultat. Ju mera mossen tagit röta och ju djupare jordmånen är, dess bättre skörd. Jag odlar både vår och höstsäd. Även potatis, kål, kålrötter och bönor växer bra, men för långt bort för att det skall vara lönsamt. Lin växer, men tar mycket röta. Vartannat år rensas diken, då mullvadar och vattensorkar fyller igen dem. Endast riktigt torra somrar är dikena torrlagda. Tegarna är fortfarande i gungning, som känns när man kör på dem. En åker, som varit sådd i 4 år, lades till äng och gav gott hårdvallshö. Den första tegen börjar bli för fet, där trivs nässlor och målla. Jag tog bort det översta lagret matjord.
----------------------------
0017	Rön om potatis	Skytte, C B
1776, okt RÖN MED POTATIS OCH ERDACKERN Det är känt att man av potatis kan göra nyttigt och smakligt bröd, pannkakor m.m. som gemene man nyttjar. Men den kan också ge stärkelse och mjöl, vilket är mindre känt. Det är svårigheter att blanda potatisstärkelse eller gryn till en smidig massa. Det är viktigt att de söndergnides och siktas. Man kan göra sagogryn genom att blanda stärkelse med vatten och färga med berberissaft. Koka över vattenbad och driva massan genom en sikt. Grynen torkas och används som sago. En sämre sort men smaklig, görs av kokt potatis, som stötes och blandas med vete eller kornmjöl till en fast deg. Den hackas till gryn och torkas. Ger soppor en simmighet och är tjänligt till arbetsfolk. En finare stärkelse får man genom att mala eller riva rötterna och hälla vatten över. En nackdel med potatis är att den är svår att förvara under vintern. Den tål inte köld. Därför bör man ta undan sättpotatis på hösten och tillreda gryn av resten. Erdackern, som lovar ännu bättre skörd än potatis, blir som bäst efter 2-3 år. Den ger mer stärkelse än samma mängd potatis. Vid torkning blir erdackern snabbt torr och behåller sin färg. Detta gör inte potatis. Erdackern behöver inte samma skötsel som potatisen och är lättare att hantera. Men både potatis och erdackern borde odlas mer, nu när sädespriserna stigit.
----------------------------
0018	Botemedel mot svarta myror	Hisinger
1776, okt BOTEMEDEL EMOT SWARTA MYROR PÅ FRUGTTRÄD Man lägger fårspillning vid trädroten och trampar till. Vid flera försök har det lyckats att fördriva svartmyror. Om någon med trädgård ville göra försök med detta, bleve det till nytta vid fruktträdsskötseln. Jag tror inte detta kan skada träden.
----------------------------
0019	Beprövat medel mot rotmask	Anonym
1776, okt BEPRÖFWAT BOTEMEDEL EMOT ROTMASKEN Ett par dagar innan man skall så råg, bör man lägga utsädet i ett kärl och varva med sönderskuren vitlök. Detta är en beprövad metod i Finland, som borde få efterföljd.
----------------------------
0020	Upplösande plåster mot svullnader	Anonym
1776, okt UPPLÖSANDE PLÅSTER EMOT SWULNADER Sönderstöt lika mycket Gummi Ammoniacum och Sagapenum. Smält och häll på ättika. Silas i hårsil och kokas tills fuktigheten avdunstat. Tillsätt Antimonium. Lägges på skinn och så stort att det täcker svullnaden. Var fjortonde dag kan ett nytt plåster sättas på. Det uppstår blemmor under plåstret och runt om. Blir de för besvärliga avtages plåstret och päronblad lägges på. Man har fördrivit vattenaktiga växter, benväxter (melicens, ganglions) halsväxter och andra lymfatiska svullnader.
----------------------------
0021	Handelns märkvärdigheter	Anonym
1776, okt HANDELNS MÄRKWÄRDIGHETER. UTDRAG AF ET BREF IFRÅN EN RESANDE SWENSK, TILL DES MÄN I STOCKHOLM, OM TUNISISKA HANDELN Det borde vara möjligt att sälja svenska produkter här, hitförda på svenska skepp. Har sett en laddning svenska bräder. Har sett gevär från Venedig av dålig kvalitet. Svenska gevär skulle ha en marknad här. För en del år sedan sände jag en låda venediska gevär till riksrådet Ekeblad, som skulle tjäna till modeller. Redovisning av sill och tran ifrån Marstrand. Kummelfisket vid Styrsö nära Göteborg har även i år givit god fångst.
----------------------------
0022	Brev från Öland angående hushållningen och årsväxten	Lindström, Jonas
1776, okt BREF IFRÅN ÖLAND ANGÅENDE HUSHÅLLNINGEN OCH ÅRSWÄXTEN DÄRSTÄDES Sedan storskiftet infördes har jordbruket fått nytt liv. På 6-8 år har mer uträttats än under deras fäders tid. Trångboddhet är ett problem. Inom var by odlas nog åker. Ängen är skarp och svag och kan svårligen avstängas från åkern i brist på träd och sten. Skulle man gärda mellan åker och äng, vore arbetet odrägligt och nyttan ringa. Åkerns uppodlande består av den gamla ängens upprustning. Att göra äng av åker är inte längre vanligt. Här bärgas lite hö och man får fylla på med halm, vissa år t.o.m. takhalmen. Korn och vete trivs här och anses ha den bästa kvaliteten i landet. I år var skörden så stor, att 1/3 fortfarande står ute i brist på husrum. Jag tror att med åkerbrukets stadga och utveckling, kan man med Guds hjälp vänta sig större kvantum spannmål. Byordningen är fastställd av både Häradsrätten och Landshövdingeämbetet med råd om bästa förbättringar, men de efterlevs inte, utan grannarna anklagar varandra och de har svårt att hjälpa varandra. Den bästa drivfjädern att förbättra spannmålsavkastningen vore att få säker avsättning och bra betalt. Hemmansklyvningen blir skadlig om den ger för små lotter, inte mindre än 1/4 får det bli. Skiljemur mellan byarna skall upprättas med dubbelt stängsel, men inget mellan grannarna. Tyvärr har dessa stängsel kort livstid och måste lagas, om man inte har tillgång på flissten. Artikeln slutar med tabeller för utsäde och skörd 1757-1776.
----------------------------
0023	Underrättelser tillhörande Tabellverket	Tabellverket
1776, okt UNDERRÄTTELSER TILHÖRANDE TABELL-WERKET I Visby föddes 118 barn, av vilka 8 var dödfödda, 116 personer avled. I Kristianstad föddes 1775 71 barn och 91 personer avled.
----------------------------
0024	Hushållningsbrev till Kungl. Patriotiska Sällskapet om Journalens bästa inrättning	Anonym
1776, okt BREF TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET OM JOURNALENS BÄSTA INRÄTTNING Hushållningsjournalens utgivande är ett viktigt steg för att främja upplysning till allmänt gagn. Jag är själv andre upphovsmannen till detta ädla och fruktbringande sällskap. Planen, att ge möjlighet att inkomma med skrifter under eget ansvar, bör framlocka månget som inte tidigare visats. Många är så sedesamma, att de misstror sig att ha något av värde att visa, om ett helt sällskap skall stå bakom. Tidigare veckotidningar har en myndig censur och möjlighet till anonymitet uteblir. 1) Den som vill lämna skrifter gör det under adress Kungl. Patr. Sällskapet eller dess sekreterare och behöver inte sätta ut sitt namn. 2) Alla skrifter författade av Sällskapets ledamöter införs utan namn. 4) Granskning av artiklar, som införes i Journalen. 5) Den som behöver hjälp med stilen och skrivsättet får det, utan förvandling av meningen. 6) Huvudämnena skall vara jordbruk, fiske, bergsbruk, konster och handel. Andra nyttiga artiklar för den allmänna hushållningen införes också, t.ex. uppbördsverket, försvarsverket, politik i land och stad. 7) Moraliska ämnen utesluts inte heller t.ex. uppfostringsfrågor, rättvisefrågor och sambandet mellan medborgare. 8) Kungl. Patr. Sällskapet består till större delen av ansenliga ämbetsmän i riket. De kan inte föreställa sig att andra tjänstemän skall misstycka, om vissa menlösa händelser i förvaltningarna beskrivs. De, som andra, lära så länge de leva och bör veta vad som händer. 9) Många av Rikets Ständers Deputationer, som utarbetat memorial och betänkande når inte ut till allmänheten. Nu finns den möjligheten i Journalen. 10) Ett hinder i alla näringsfång är de böcker och skrifter, som bara påvisar de lyckade experimenten. Därför uppmanar Journalen sina läsare att även berätta om de misslyckade försöken, så att man inte behöver göra om misstag, som redan begåtts. 11) I samma avsikt bör även våra skrifter granskas.
----------------------------