1537	Uppgifter om H.Corts nya sätt att tillverka stångjärn med rå stenkol och räfflade valsar	Hjelm, Peter Jacob
1793, maj-juni SAMLING AF UPGIFTER OCH INTYG RÖRANDE HERR HENRIC CORTS TIL GOSPORT, NYA SÄTT ATT TILWERKA STÅNGJÄRN MED RÅ (OKOLADE) STENKOL OCH MED RÄFFLADE (URGRÖPTE) WALSAR (GROWED ROLLERS). Metoden går ut på att elda med rå stenkol istället för träkol och att driva järnet genom valsar. Stångjärnet blir betydligt bättre i kvalitet än det tidigare framställda svenska järnet från Öregrund. I brev från Amerika och England bekräftas att denna metod, som också kan användas på dåligt järn, är bättre än andra kända sätt.
----------------------------
1538	Om biavläggningar	Anonym
1793, maj-juni OM BI-AFLÄGGNINGAR. Då det är lätt att misslyckas med svärmande bin, kan detta sätt, som kallas att avlägga bin, vara ett bättre sätt att föröka verksamheten. Man avskiljer en del innevånare ur en kupa. Man bör inte ha för stora kupor. Det får inte vara för många bin i en kupa, då bör man göra en avläggning. Avläggningskupan ställes på samma ställe som moderkupan, så att utevarande bin hittar hem. På vintern skall kupan täckas och på våren göras ren. Med den här enkla metoden borde biskötseln kunna utföras av inhyseshjon och även vid fattighusen borde man kunna ha bin förutom på varje hemman. Sedan följer anmärkning och viss kritik mot metoden från baron Adlermark.
----------------------------
1539	Utdelade hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1793, maj-juni UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR. För uppodling, trädplantering, stenhusbyggnad och lång och trogen tjänst.
----------------------------
1540	Belöningar för trankokning av skötspiggfisken som också kallas hornspigg	Patriotiska Sällskapet
1793, maj-juni UTSATTE BELÖNINGAR FÖR TRANKOKNING AF SKÖTSPIGGSFISKEN, SOM OCK KALLAS HORNSPIGG (GASTEROSTEUS ACULEATUS). Patriotiska Sällskapets utsatta belöning att få fram den olja i fisken, som kan användas till lampor, fernissor, måleri och även gödning av åkrar. Beskrivning av både fiskesätt och beredningen. En medaljong av herr F.J. von Aken har framställts, som en aktning för hans arbete att få fram ett eldsläckningsämne.
----------------------------
1541	Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1793	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1542	Om lantmannabyggnad och stängsel	Elfgren, Carl
1793, juli-aug OM LANDTMANNA BYGGNAD OCH STÄNGSEL. Ritning och beskrivning av byggnader, som med minsta kostnad kan uppföras på en lantgård. Förslag också till stängsel.
----------------------------
1543	Strödda anmärkningar rörande rabarber	Halén, Schwartz
1793, juli-aug STRÖDDE ANMÄRKNINGAR RÖRANDE RAHBARBER. Den Rapontiska rabarbern har visat sig medföra lika snabb och kraftig verkan som den Palmatiska, då man tager dubbel dos av den. Det är bekräftat av von Linné. Hjälper för gikt, hypokondri och hemorrojder. Bitar av rabarbern skall tuggas. Blandat med salpeter botas hästsjukdomar och det invärtes bettet, men förnämligast rödsjukan hos kreaturen. Odlings- och torkningsråd. Både kammarrådet Haléns och baron Ehrensvärds resultat redovisas. Munkrabarber, matrabarber eller pontisk syra från äldsta tider brukades vid klostren, den kinesiske rabarbern (R.Undulatum) känd i Peter I:s Ryssland, den äkta sibiriske rabarbern (Rh. Palmatum) är de tre sorter som omtalas.
----------------------------
1544	Anledning till flygsands dämpande	Modeer, Adolph
1793, juli-aug ANLEDNING TIL FLYGSANDS DÄMPANDE. En lanthushållare i Halland har önskat upplysning om lämpliga åtgärder att binda flygsanden. I Kungl. Vetenskapsakademins handlingar 1759 och 1768 finns underrättelser om detta ämne. 50 svenska växter uppges som lämpliga, dock inte blåkluntan och taklostan. Vid vistande vid Norrmalms Brunn såg Adolf Modeer att blåkluntan växte vilt. I skydd av den växte också taklostan, backtimjan, fetknopp, flugblomster, Jungfru Marie sänghalm, musöron samt hägg och rönn. Plantering av blåklunta är lätt. En karl tar ett spadtag och en annan släpper ned två, tre frön. Ett skadedjur är bleka jordloppan, som äter av ståndarna.
----------------------------
1545	Möjlig förbättring vid silltrans nyttjande till lampor	Geijer, Carl Fredric
1793, juli-aug MÖJELIG FÖRBÄTTRING WID SILL-TRANS NYTTJANDE TIL LAMPOR. Då silltran är billig kan den med fördel användas till lampor. När den blir gammal brinner den inte så bra. Om man häller på vatten och skvalpar om ordentligt och även tillsätter lite brännvin blir tranet fullt dugligt. Det sista grumset som fås i buteljen används att stryka kalvarna runt öronen och på halsen, för att skydda dem mot broms, flugor och löss. Kan även användas till vagnssmörja.
----------------------------