1530	Utdrag ur brev angående väderleken och vissa växters plantering i Halland	Sefström, E
1793, jan-febr UTDRAG AF ET BREF, ANGÅENDE WÄDERLEKEN OCH WISSA WÄXTERS PLANTERING I HALLAND Trädgårdarna var 1792 mycket drabbade av mask. Ingen frukt, men stickelbärsbuskarna klarade sig. Vissa krusbärsbuskar blev helt kalätna. Jag införskrev från Amsterdam jordmöss (knölvial) men de kom inte upp. Man bör sätta färska sådana och inte de torkade och råttätna, som holländarna säljer. Havreroten gav inte mycket, men är smaklig och förtjänar att odlas. Gurkor och pumpor mådde inte väl av den kulna väderleken. Pumpor kan användas till gröt och välling, stuvad som blomkål, lagad som sparris och insaltad. Rönnen gav ymnigt med bär, men få begagnade sig av dem. De skulle kunna användas till röd färg, sylt och medicin. Jag har planterat flera sorters kål, brun, blå, grön och kruskål.
----------------------------
1531	Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet till dem, som med behöriga bevis enligt grunderna under senare delen av år 1792 inkommit	Patriotiska Sällskapet
1793, jan-febr UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET TIL DEM, SOM MED BEHÖRIGE BEWIS ENLIGT GRUNDERNA, SENARE DELEN AF ÅR 1792 INKOMMIT, neml: För uppodling, plantering, stenhusbyggnad, stenmurar, 15 års tjänst som dräng, 15 års ladugårdspigtjänst och för fin spånad har utdelats belöningar.
----------------------------
1532	Anmärkningar angående väderleken för december 1792 och januari 1793	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1533	Anmärkningar rörande lantbruket i Västmanland	Anonym
1793, mars-april ANMÄRKNINGAR RÖRANDE LANTBRUKET I WESTMANLAND Ängar förbättras genom dikning och rensning av buskar, som håller vätan. Man får inte slå för nära roten och inte låta ängen betas för hårt. Beskrivning av en damm, som tar hand om överloppsvattnet vid dikningen. Delning av ängen i mindre stycken. Det hindrar djuren att trampa för mycket. Vatten från källor eller ladugården leds till ängen genom små diken, som länge står med vatten, så att de blir hårda. Sedan avtappas de och nytt vatten kan rinna igenom. Hjälper inte vattendämningen får man plöja och harva och så råg tunt. Lera som legat 1-2 år påköres om så är möjligt. Även hagen skall delas i flera små delar. Är det sankt, skall den dikas. Om man inte släpper djuren för tidigt på våren eller sent på hösten får man en god hagmark. Åkern bör trädas på våren, sedan det torkat upp något. Helst används trädstock, men är det för mycket gräsväxt får man ta mullplogen. En åker skall alltid plöjas i fyrkant. Tät dikning och smala åkrar om jorden är sur. Torra somrar skall man inte sneda åkern. Gödd åker skall inte heller snedas, då gödseln kommer för djupt eller fastnar uppe på fårorna. Ligger gödseln uppepå dras den ned av regnet. Våta år skall åkern snedas grunt. Är det mycket rönnbär bör man så sent. Skylarna sätts med 4 band och 1 i hatten. Man sätter ett långt band över hatten, som stadgar det hela. Ärter skall sås tjockt, så stöttar de varandra. Många göromål hindrar allmogen att sköta sin jord. Det vore önskvärt att de kunde minska dessa och lägga arbetet på jorden. Beskrivning av trädstock, harvar, sladdar och vältar.
----------------------------
1534	Beskrivning om en lyckad missåning	Anonym
1793, mars-april BESKRIFNING OM EN LYCKAD MISSSÅNING En bonde i Halland skulle så vårråg. Hustrun skickade ut vinterråg till åkern av misstag. Bonden sådde och när misstaget upptäcktes trodde han att säden var förlorad. Han sådde om med vårsäd. Den växte och gav gröda till hösten. Vinterrågen klarade sig över vintern och hösten därpå gav den skörd. Försök har gjorts på flera ställen att så vinterråg på våren, men kan inte rekommenderas
----------------------------
1535	Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1793	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1536	Några anmärkningar till grunderna för circulationsåkerbruket	Silverstråhle, G
1793, maj-juni NÅGRE ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE GRUNDERNE TILL CIRCULATIONS-ÅKERBRUKET. G. Silverstråhles försök att hitta grunderna till cirkulationsåkerbruk.
----------------------------
1537	Uppgifter om H.Corts nya sätt att tillverka stångjärn med rå stenkol och räfflade valsar	Hjelm, Peter Jacob
1793, maj-juni SAMLING AF UPGIFTER OCH INTYG RÖRANDE HERR HENRIC CORTS TIL GOSPORT, NYA SÄTT ATT TILWERKA STÅNGJÄRN MED RÅ (OKOLADE) STENKOL OCH MED RÄFFLADE (URGRÖPTE) WALSAR (GROWED ROLLERS). Metoden går ut på att elda med rå stenkol istället för träkol och att driva järnet genom valsar. Stångjärnet blir betydligt bättre i kvalitet än det tidigare framställda svenska järnet från Öregrund. I brev från Amerika och England bekräftas att denna metod, som också kan användas på dåligt järn, är bättre än andra kända sätt.
----------------------------
1538	Om biavläggningar	Anonym
1793, maj-juni OM BI-AFLÄGGNINGAR. Då det är lätt att misslyckas med svärmande bin, kan detta sätt, som kallas att avlägga bin, vara ett bättre sätt att föröka verksamheten. Man avskiljer en del innevånare ur en kupa. Man bör inte ha för stora kupor. Det får inte vara för många bin i en kupa, då bör man göra en avläggning. Avläggningskupan ställes på samma ställe som moderkupan, så att utevarande bin hittar hem. På vintern skall kupan täckas och på våren göras ren. Med den här enkla metoden borde biskötseln kunna utföras av inhyseshjon och även vid fattighusen borde man kunna ha bin förutom på varje hemman. Sedan följer anmärkning och viss kritik mot metoden från baron Adlermark.
----------------------------