| 1524 | Att brygga dumbier | Anonym |
| 1792, nov-dec AT BRYGGA DUMBIER Vatten kokas och hälls på och arbetas med malt och rågmjöl. Sedan man silat blandningen genom halm i en tunna lägges bultade kvistar av svarta vinbär, dill, krusmynta, salvia, citronmeliss. När det svalnat lägges jästen i. Sprundet slås hårt i och man smetar på askdeg. Tunnan förvaras i källaren i tre dygn. Svårligen får man en så vederkvickande dryck till mindre kostnad. Uppdrickes inom 8 dagar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1525 | Brev från N.Collin, Philadelphia, angående fruktträds plantering och cider | Patriotiska Sällskapet |
| 1792, nov-dec UTDRAG AF BREF TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, IFRÅN HERR PROBSTEN N.COLLIN, DAT. PHILADELPHIA D. 10 JAN. 1792. ANGÅENDE FRUKTTRÄNS PLANTERING OCH CIDER. Vatten, malt, rågmjöl, kvistar av svart vinbär, dill, krusmynta, salvia, citronmeliss och färsk jäst. Låt stå i tre dygn. Drickes inom åtta dagar. Äppelträd kan planteras till en höjd av Västmanland. Även steniga backar kan planteras. Ett träd ger goda år två á tre tunnor cider. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1526 | Brev angående väderlek och årsväxt | Anonym |
| 1792, nov-dec BREF ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M.M. Öland. Inget särskilt har tilldragit sig i år. Åbo. Dålig rågskörd. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1527 | Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov. 1792 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1528 | Avhandling om den i Värmland brukliga cirkulationen mellan åker och vall samt några förslag till förbättring till jämvikten mellan boskapsskötsel och åkerbruket | Anonym |
| 1793, jan-febr AFHANDLING OM DEN I WERMLAND BRUKELIGA CIRCULATIONEN EMELLAN ÅKER OCH WALL, JÄMTE NÅGRE FÖRSLAG TIL DESS FÖRBÄTTRING OCH TILL JÄMNWIGTENS BEFORDRAN EMELLAN BOSKAPSSKÖTSELN OCH ÅKERBRUKET I min föregående avhandling har jag föreslagit att den åker som till vall blir anslagen, borde nästa år efter gödning och rågsäde besås med korn. Man kan anmärka att det vore en onödig kostnad och arbete, då väl gödd åker efter rågsäde ger god höskörd. Mot detta försvarar jag mig, för det första, att man får mindre goda växter, om allt skall sköta sig själv. Man bör dock samla dessa frö till annan nytta, som sörpor till djuren o.dyl. Här i Värmland trivs inte vare sig luzern eller utländskt klöverfrö. Vit- och rödväppling trivs bara under 3 år. På ler- och sandjord trivs knylhavre, ängskavle, rörflen, ängkampe, täkttåtel, slåttergröe och vial, i Värmland kallat gubbtänder. På lerjord trivs ängsvingel, tran- och musärter och långlosta. På sand, torr och lös jord trivs hundexing, pipven, bergrör, vårbrodd, kärringtänder, mjölkgräs och råmjölkgräs. På vattensjuka ängar och sumpig jord trivs jättegröe, svingel, mannagräs, grenrör och bladvass. På upphöjda ler- och sandkullar trivs inga telningar av vanlig asp. Nära väggar och uthus trivs nässlor och gråbo. De växter som växer hemmavid, låter man barn och åldringar plocka fröhusen av. De som växer på vallen har slagits med lie och bundits som vanlig säd. Innan de varit fullt torra har de försiktigt förts till logen och torkats och sedan uttröskats på vanligt vis. Fröna sås och nedharvas med en lätt harv och vältas. Mera möda och tidspillan har jag inte haft med detta fröet. Man förlorar inte skörden av korn och man slipper ogräset, som kommer efter rågsädet. Flera andra växter beskrivs i professor Kalms och andra berömda örtkännares skrifter. Min avhandling syftar till att nå jämnvikt mellan åkerbruk, slåtter- och boskapsskötsel. Dessa följs åt och blir en av dem eftersatt, återverkar det på de andra. Yppighet hos de förnäma, dryckenskap hos allmogen utarmar hela vår nation. Ungdomen måste uppmuntras att studera naturämnen. Flera goda råd angående näringarnas uppmuntran ges. I ett bihang beskriver han sina torpares levnadsvillkor samt drängars och pigors arbete. Han betalar dem som brukligt är i trakten, men något mindre än en del av mina grannar. Jag är aldrig orolig att mista dem. De får god och tarvlig kost utan att de får vräka i sig rent havrebröd. De bor i en varm och snygg stuga och har ett särskilt rum för sina saker. De får själva bestämma sina vilostunder och jag skonar dem för arbete utomhus vid svår väderlek. Blir de sjuka sköts de väl. Jag bannar dem sällan och slår dem aldrig, men uppmuntrar och berömmer och delar ut små gåvor. Jag har ingen gårdsfogde, utan går varje dag ut och beser arbetet. Torparna har inga dagsverken utan råder sig själva. Människans röst och vår religion fordra av oss att göra deras bördor drägliga och bemöta dem med kärlek, ty de är av lika dyrbart ämne som den bildade, även om de drar tunga ok. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1529 | Ett beprövat sätt att bota tand- och ryggvärk samt flera giktaktiga krämpor | Runnkrantz Paul |
| 1793, jan-febr ET BEPRÖFWAT SÄTT, AT BOTA TAND-OCH RYGGWÄRK SAMT FLERE GIKTAKTIGA KRÄMPOR, UPFUNNIT, OCH PÅ BEGÄRAN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET TIL ALLMÄNHETENS NYTTA UPGIFWIT Jag är inte medicinare eller apotekare, men genom en lycklig händelse har jag hittat ett medel som hjälpt 100:de människor från snart sagt obotliga plågor. Jag nyttjar en elektrisk maskin med glaskula, vilken jag värmer vid elden. Sedan slår jag bokguldet och järnfilspånen i den vanliga glasflaskan. När jag laddat för en stöt, sätter jag en ståltråd till kedjan på flaskan och för ändan av ståltråden till den värkande tanden runt om. Utanpå kinden vid den sjuka tanden sätts en annan ståltråd, som förs till den så kallade konduktören och stöten går genom de sjuka delarna. Man gör detta när värken är som starkast. Även andra värkande kroppsdelar behandlas på liknande sätt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1530 | Utdrag ur brev angående väderleken och vissa växters plantering i Halland | Sefström, E |
| 1793, jan-febr UTDRAG AF ET BREF, ANGÅENDE WÄDERLEKEN OCH WISSA WÄXTERS PLANTERING I HALLAND Trädgårdarna var 1792 mycket drabbade av mask. Ingen frukt, men stickelbärsbuskarna klarade sig. Vissa krusbärsbuskar blev helt kalätna. Jag införskrev från Amsterdam jordmöss (knölvial) men de kom inte upp. Man bör sätta färska sådana och inte de torkade och råttätna, som holländarna säljer. Havreroten gav inte mycket, men är smaklig och förtjänar att odlas. Gurkor och pumpor mådde inte väl av den kulna väderleken. Pumpor kan användas till gröt och välling, stuvad som blomkål, lagad som sparris och insaltad. Rönnen gav ymnigt med bär, men få begagnade sig av dem. De skulle kunna användas till röd färg, sylt och medicin. Jag har planterat flera sorters kål, brun, blå, grön och kruskål. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1531 | Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet till dem, som med behöriga bevis enligt grunderna under senare delen av år 1792 inkommit | Patriotiska Sällskapet |
| 1793, jan-febr UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET TIL DEM, SOM MED BEHÖRIGE BEWIS ENLIGT GRUNDERNA, SENARE DELEN AF ÅR 1792 INKOMMIT, neml: För uppodling, plantering, stenhusbyggnad, stenmurar, 15 års tjänst som dräng, 15 års ladugårdspigtjänst och för fin spånad har utdelats belöningar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1532 | Anmärkningar angående väderleken för december 1792 och januari 1793 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||