1520Om ängars vård från vanskötselAnonym
1792, sept-okt

OM ÄNGARS WÅRD FRÅN WANSKÖTSEL.

En allmän sanning att ängen är åkerbrukets rätta fond som måste vårdas. Det som påskyndar vanvård är betning höst och vår. På fäbodarna tar man hem djuren över natten och tar vara på gödseln. Den torkas och körs hem på vintern ofta ett par mil.

----------------------------
 
1521Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1792Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1522Avhandling om den i Värmland brukade cirkulationen mellan åker och vall samt boskapsskötsel och åkerbrukAnonym
1792, nov-dec

OM DEN I WERMELAND BRUKELIGA CIRCULATIONEN EMELLAN ÅKER OCH WALL, JÄMTE NÅGRE FÖRSLAG TIL DESS FÖRBÄTTRING OCH TIL JÄMWIGTENS BEFORDRAN EMELLAN BOSKAPS-SKÖTSELN OCH ÅKERBRUKET. FORTSÄTTNING.

Om cirkulationens förmodade nytta och förmån: Ansenlig förökning av gödsel. Större fruktbarhet och ymnigare äring både av säd och gräs. Nytta för boskapens skötsel. Bästa och säkraste sättet att bringa en gammal eller utmagrad åker åter uti gott och fruktbärande stånd.

Besparing vinnes sedermera av dräng- och ökedagsverken emot de andra åkerbrukningssätten. Allt skadligt ogräs kan ur åkern bortröjas. Ett lättare och bekvämare sätt att plöja och bruka jorden.

Även Johan Christjernin Danielsons artikel i Carlesons Hushålls-Lexikon, Herr Tham till Dagsnäs införd i Kungl. Patriotiska Sällskapets Handlingar 1784 och baron Jan Brauner utgiven hos Lars Salvius 1765 redovisas.

----------------------------
 
1523Försök med mossors färg på sidentygAnonym
1792, nov-dec

FÖRSÖK MED MOSSORS FÄRG, PÅ SIDENTYG.

Åtskilliga recept på färgning av siden

----------------------------
 
1524Att brygga dumbierAnonym
1792, nov-dec

AT BRYGGA DUMBIER

Vatten kokas och hälls på och arbetas med malt och rågmjöl. Sedan man silat blandningen genom halm i en tunna lägges bultade kvistar av svarta vinbär, dill, krusmynta, salvia, citronmeliss. När det svalnat lägges jästen i. Sprundet slås hårt i och man smetar på askdeg. Tunnan förvaras i källaren i tre dygn. Svårligen får man en så vederkvickande dryck till mindre kostnad. Uppdrickes inom 8 dagar.

----------------------------
 
1525Brev från N.Collin, Philadelphia, angående fruktträds plantering och ciderPatriotiska Sällskapet
1792, nov-dec

UTDRAG AF BREF TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, IFRÅN HERR PROBSTEN N.COLLIN, DAT. PHILADELPHIA D. 10 JAN. 1792. ANGÅENDE FRUKTTRÄNS PLANTERING OCH CIDER.

Vatten, malt, rågmjöl, kvistar av svart vinbär, dill, krusmynta, salvia, citronmeliss och färsk jäst. Låt stå i tre dygn. Drickes inom åtta dagar.

Äppelträd kan planteras till en höjd av Västmanland. Även steniga backar kan planteras. Ett träd ger goda år två á tre tunnor cider.

----------------------------
 
1526Brev angående väderlek och årsväxtAnonym
1792, nov-dec

BREF ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M.M.

Öland. Inget särskilt har tilldragit sig i år.

Åbo. Dålig rågskörd.

----------------------------
 
1527Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov. 1792Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1528Avhandling om den i Värmland brukliga cirkulationen mellan åker och vall samt några förslag till förbättring till jämvikten mellan boskapsskötsel och åkerbruketAnonym
1793, jan-febr

AFHANDLING OM DEN I WERMLAND BRUKELIGA CIRCULATIONEN EMELLAN ÅKER OCH WALL, JÄMTE NÅGRE FÖRSLAG TIL DESS FÖRBÄTTRING OCH TILL JÄMNWIGTENS BEFORDRAN EMELLAN BOSKAPSSKÖTSELN OCH ÅKERBRUKET

I min föregående avhandling har jag föreslagit att den åker som till vall blir anslagen, borde nästa år efter gödning och rågsäde besås med korn. Man kan anmärka att det vore en onödig kostnad och arbete, då väl gödd åker efter rågsäde ger god höskörd. Mot detta försvarar jag mig, för det första, att man får mindre goda växter, om allt skall sköta sig själv. Man bör dock samla dessa frö till annan nytta, som sörpor till djuren o.dyl. Här i Värmland trivs inte vare sig luzern eller utländskt klöverfrö. Vit- och rödväppling trivs bara under 3 år.

På ler- och sandjord trivs knylhavre, ängskavle, rörflen, ängkampe, täkttåtel, slåttergröe och vial, i Värmland kallat gubbtänder.

På lerjord trivs ängsvingel, tran- och musärter och långlosta.

På sand, torr och lös jord trivs hundexing, pipven, bergrör, vårbrodd, kärringtänder, mjölkgräs och råmjölkgräs.

På vattensjuka ängar och sumpig jord trivs jättegröe, svingel, mannagräs, grenrör och bladvass.

På upphöjda ler- och sandkullar trivs inga telningar av vanlig asp.

Nära väggar och uthus trivs nässlor och gråbo.

De växter som växer hemmavid, låter man barn och åldringar plocka fröhusen av. De som växer på vallen har slagits med lie och bundits som vanlig säd. Innan de varit fullt torra har de försiktigt förts till logen och torkats och sedan uttröskats på vanligt vis. Fröna sås och nedharvas med en lätt harv och vältas. Mera möda och tidspillan har jag inte haft med detta fröet. Man förlorar inte skörden av korn och man slipper ogräset, som kommer efter rågsädet. Flera andra växter beskrivs i professor Kalms och andra berömda örtkännares skrifter.

Min avhandling syftar till att nå jämnvikt mellan åkerbruk, slåtter- och boskapsskötsel. Dessa följs åt och blir en av dem eftersatt, återverkar det på de andra. Yppighet hos de förnäma, dryckenskap hos allmogen utarmar hela vår nation. Ungdomen måste uppmuntras att studera naturämnen. Flera goda råd angående näringarnas uppmuntran ges.

I ett bihang beskriver han sina torpares levnadsvillkor samt drängars och pigors arbete. Han betalar dem som brukligt är i trakten, men något mindre än en del av mina grannar. Jag är aldrig orolig att mista dem. De får god och tarvlig kost utan att de får vräka i sig rent havrebröd. De bor i en varm och snygg stuga och har ett särskilt rum för sina saker. De får själva bestämma sina vilostunder och jag skonar dem för arbete utomhus vid svår väderlek. Blir de sjuka sköts de väl. Jag bannar dem sällan och slår dem aldrig, men uppmuntrar och berömmer och delar ut små gåvor. Jag har ingen gårdsfogde, utan går varje dag ut och beser arbetet. Torparna har inga dagsverken utan råder sig själva.

Människans röst och vår religion fordra av oss att göra deras bördor drägliga och bemöta dem med kärlek, ty de är av lika dyrbart ämne som den bildade, även om de drar tunga ok.

----------------------------