1515Beskrivning på gott mjödHaartman, Fredrica Lovisa
1792, juli-aug

BESKRIFNING PÅ GODT MJÖD AF FRAMLEDNA PROFESSORSKAN FREDRICA LOVISA HAARTMAN FÖDD VON MELL

Källvatten hälls i en väl förtent kopparkittel. På en sticka utmärks vattnets höjd. Häri lägges självskirad honung och mera vatten. Därefter sjudes blandningen tills lika mycket återstår som var från början. Hälles i ett högt kärl att svalna. Lägg i jäst och ställ i sommarvarmt rum. Då det börja fräsa silas genom rent linnekläde i ett ankare, som det varit vitt vin i eller ett som blivit tvättat med enelag, för att få bort träsmaken. Lägg i skalet av 4 citroner, pomeranskräm, pomeransessens och franskt brännvin. Omröres ett par dagar och flyttas sedan till källare, där det lämnas orört 14 dagar. Tappas på buteljer. Bryggningen skall ske i mars eller april.

----------------------------
 
1516Att stöpa ljus av grankåda och talgHjelmberg, Mag. Pet.
1792, juli-aug

AT STÖPA LJUS AF GRANKÅDA OCH TALG

På våren hugges 3-4 skåror i grenarna och där samlas kådan. Kokas med vatten och silas genom linnekläde. Kådan kramas till små bollar och stöpningen går till som vanligt. Vekarna skall vara doppade i talg eller brännvin, då brinner de klarare. Kådan blandas med smält talg. Ljusen kunna brukas i så väl bättre som sämre hus.

----------------------------
 
1517Utsatt fråga mot belöningPatriotiska Sällskapet
1792, juli-aug

UTSATT FRÅGA MOT BELÖNING

Fråga: Vilka är de rätta och gällande grunder, som vid inrättningen av cirkulationsbruk bör iakttagas? Två svar har inkommit, men inte ansetts fullständiga. Frågan utsätts på nytt.



----------------------------
 
1518Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1792Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1519Avhandling om den i Värmland brukade cirkulationen mellan åker och vall samt boskapsskötsel och åkerbrukAnonym
1792, sept-okt

OM DEN I WERMELAND BRUKELIGA CIRCULATION EMELLAN ÅKER OCH WALL, JÄMTE NÅGRE FÖRSLAG TIL DESS FÖRBÄTTRING OCH TIL JÄMWIGTENS BEFORDRAN EMELLAN BOSKAPSSKÖTSELN OCH ÅKERBRUKET.

Redan i början av 1750-talet Startade Carl G. Löwenhjelm på Apertin och Lockne cirkulationsjordbruk.

Han delade all åker och ängsjord i tio lika stora delar. En del i träde, en i höstsäde av råg och vete, tre i vall, en till beteshage, fyra i vårsäde med havre och ärter.

Invändningar mot detta odlingssätt: Till så många indelningar fordras större mängd gärdesgårdar än på skoglösa orter kan anskaffas. All jord är ej lämplig till cirkulation. På små jordbruk har man ej råd att lägga åkerjord i vall. Hemmanens inägor har inte blivit storskiftade överallt. Åkern nyttjad till vall skulle göra jorden mindre lucker och avkastningen minska, då vallarna taga upp mesta gödseln. Att för mycket havre odlas på bekostnad av råg och vete.

En lång och detaljerad beskrivning hur man på bästa sätt kan genomföra cirkulationsjordbruk.

----------------------------
 
1520Om ängars vård från vanskötselAnonym
1792, sept-okt

OM ÄNGARS WÅRD FRÅN WANSKÖTSEL.

En allmän sanning att ängen är åkerbrukets rätta fond som måste vårdas. Det som påskyndar vanvård är betning höst och vår. På fäbodarna tar man hem djuren över natten och tar vara på gödseln. Den torkas och körs hem på vintern ofta ett par mil.

----------------------------
 
1521Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1792Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1522Avhandling om den i Värmland brukade cirkulationen mellan åker och vall samt boskapsskötsel och åkerbrukAnonym
1792, nov-dec

OM DEN I WERMELAND BRUKELIGA CIRCULATIONEN EMELLAN ÅKER OCH WALL, JÄMTE NÅGRE FÖRSLAG TIL DESS FÖRBÄTTRING OCH TIL JÄMWIGTENS BEFORDRAN EMELLAN BOSKAPS-SKÖTSELN OCH ÅKERBRUKET. FORTSÄTTNING.

Om cirkulationens förmodade nytta och förmån: Ansenlig förökning av gödsel. Större fruktbarhet och ymnigare äring både av säd och gräs. Nytta för boskapens skötsel. Bästa och säkraste sättet att bringa en gammal eller utmagrad åker åter uti gott och fruktbärande stånd.

Besparing vinnes sedermera av dräng- och ökedagsverken emot de andra åkerbrukningssätten. Allt skadligt ogräs kan ur åkern bortröjas. Ett lättare och bekvämare sätt att plöja och bruka jorden.

Även Johan Christjernin Danielsons artikel i Carlesons Hushålls-Lexikon, Herr Tham till Dagsnäs införd i Kungl. Patriotiska Sällskapets Handlingar 1784 och baron Jan Brauner utgiven hos Lars Salvius 1765 redovisas.

----------------------------
 
1523Försök med mossors färg på sidentygAnonym
1792, nov-dec

FÖRSÖK MED MOSSORS FÄRG, PÅ SIDENTYG.

Åtskilliga recept på färgning av siden

----------------------------