| 1511 | Utsatta belöningar | Patriotiska Sällskapet |
| 1792, maj-juni UTSATTE BELÖNINGAR Belöning på 5 riksdaler till den, som kan bevisa att han har avdragit eller avpälsat hästhud. Personer som hittills låtit sig bruka till detta är uteslutna från belöningen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1512 | Utdelade hedersbelöningar | Patriotiska Sällskapet |
| 1792, maj-juni UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR För uppodling, plantering, stenmurning och 15-årig drängtjänst och 15-årig ladugårdspigtjänst samt en brandstod. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1513 | Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1792 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1514 | Om får | Anonym |
| 1792, juli-aug OM FÅR Även om tidigare konungar införskrivit tyska fårvaktare och får, är det under frihetstiden som schäferierna har utvecklats. Jonas Alström inrättade 1739 vid Alingsås en Schäferiskola. 1741 utbetalades premier för avelsbaggar av spansk och engelsk art. Särskilda värderingsmän tillsattes, som belönades vid Hallrättens ullmagasin. Förklaring till tabellen över inrikes premieull och utbetalda premier för utländsk ull under åren 1751-1790. Ullen blir lika fin om djuren föds inomhus som utomhus. Tackorna paras i oktober, tredje hösten de lever. En bagge till 20 tackor. Låter man naturen ha sin gång föds lammen vid jultid. Salt genererar väl inte ullväxten men väl matlusten. Saltet botar också sjukdomar som levermask, vattensot och gallsjuka. Mos av enbär är också nyttigt. Innan klippningen tvättas fåren i ett kar med lut och något urin. I Sverige blandar man gärna raserna. De sämskade skinnen av svenska och tyska får är de starkaste. Om man inte kan avyttra hö, är det förmånligt att hålla får. Alströmer skaffade år 1742 angoragetter, som ger kamelhår. Avkastningen blev ringa och de var svårskötta. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1515 | Beskrivning på gott mjöd | Haartman, Fredrica Lovisa |
| 1792, juli-aug BESKRIFNING PÅ GODT MJÖD AF FRAMLEDNA PROFESSORSKAN FREDRICA LOVISA HAARTMAN FÖDD VON MELL Källvatten hälls i en väl förtent kopparkittel. På en sticka utmärks vattnets höjd. Häri lägges självskirad honung och mera vatten. Därefter sjudes blandningen tills lika mycket återstår som var från början. Hälles i ett högt kärl att svalna. Lägg i jäst och ställ i sommarvarmt rum. Då det börja fräsa silas genom rent linnekläde i ett ankare, som det varit vitt vin i eller ett som blivit tvättat med enelag, för att få bort träsmaken. Lägg i skalet av 4 citroner, pomeranskräm, pomeransessens och franskt brännvin. Omröres ett par dagar och flyttas sedan till källare, där det lämnas orört 14 dagar. Tappas på buteljer. Bryggningen skall ske i mars eller april. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1516 | Att stöpa ljus av grankåda och talg | Hjelmberg, Mag. Pet. |
| 1792, juli-aug AT STÖPA LJUS AF GRANKÅDA OCH TALG På våren hugges 3-4 skåror i grenarna och där samlas kådan. Kokas med vatten och silas genom linnekläde. Kådan kramas till små bollar och stöpningen går till som vanligt. Vekarna skall vara doppade i talg eller brännvin, då brinner de klarare. Kådan blandas med smält talg. Ljusen kunna brukas i så väl bättre som sämre hus. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1517 | Utsatt fråga mot belöning | Patriotiska Sällskapet |
| 1792, juli-aug UTSATT FRÅGA MOT BELÖNING Fråga: Vilka är de rätta och gällande grunder, som vid inrättningen av cirkulationsbruk bör iakttagas? Två svar har inkommit, men inte ansetts fullständiga. Frågan utsätts på nytt. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1518 | Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1792 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1519 | Avhandling om den i Värmland brukade cirkulationen mellan åker och vall samt boskapsskötsel och åkerbruk | Anonym |
| 1792, sept-okt OM DEN I WERMELAND BRUKELIGA CIRCULATION EMELLAN ÅKER OCH WALL, JÄMTE NÅGRE FÖRSLAG TIL DESS FÖRBÄTTRING OCH TIL JÄMWIGTENS BEFORDRAN EMELLAN BOSKAPSSKÖTSELN OCH ÅKERBRUKET. Redan i början av 1750-talet Startade Carl G. Löwenhjelm på Apertin och Lockne cirkulationsjordbruk. Han delade all åker och ängsjord i tio lika stora delar. En del i träde, en i höstsäde av råg och vete, tre i vall, en till beteshage, fyra i vårsäde med havre och ärter. Invändningar mot detta odlingssätt: Till så många indelningar fordras större mängd gärdesgårdar än på skoglösa orter kan anskaffas. All jord är ej lämplig till cirkulation. På små jordbruk har man ej råd att lägga åkerjord i vall. Hemmanens inägor har inte blivit storskiftade överallt. Åkern nyttjad till vall skulle göra jorden mindre lucker och avkastningen minska, då vallarna taga upp mesta gödseln. Att för mycket havre odlas på bekostnad av råg och vete. En lång och detaljerad beskrivning hur man på bästa sätt kan genomföra cirkulationsjordbruk. | ||
| ---------------------------- | ||