1507	Cajana Jägarbatallion	Anonym
1792, maj-juni CAJANA JÄGARE-BATAILLON Enligt kontrakt 1681 har Cajaneborgs slott försvarats av 150 man av allmogen. Även sedan slottet förstörts av ryssarna 1716 har samma förhållande rått. Manskapet har letts av en kapten, som två gånger om året exercerat dem. 1756-1766 blev kompaniet underställt Österbottens regemente, sedan återgick det till det gamla. Det var omöjligt för 150 man att försvara den 26 mil långa gränsen, så 1788 utökades styrkan till 300 man, en profoss och 6 trumslagare, som skulle förses med torp. Då ryssarna oroade vid gränsen blev trupperna genast fördelade i två bataljoner, Lätta Infanteriet och Jägarbataljonen, vardera om 3 kompanier. I april 1790 marscherade Lätta Bataljonen till Karelen och vidare till Kymmendegårds län, där de hemförlovades. Jägarbataljonen bevakade gränsen och blev attackerade och 2 man sköts. Sedan 1791 är dessa lantvärnstrupper införlivade med Österbottens Regemente.
----------------------------
1508	Om befordrandet av mera tillgång och bättre pris på läder och skinnvaror	Creutz, Carl G
1792, maj-juni OM BEFORDRANDET AF MERA TILGÅNG OCH BÄTTRE PRIS PÅ LÄDER OCH SKINNWAROR Då läder och skinn är dyrt i våra dagar, har det fallit mig in, att man borde frångå de fördomar, som förbjuder människan att taga skinnet av hästar, hundar och kattor. Det är inte misshagligt att ta vara på skinnen efter vilda djur, varför skulle det vara orent att hantera de djur, som människan själv föder upp. Man äter ju numera hästkött. Om skinnen skall bli bra, måste avpälsningen ske medan kroppsvärmen är kvar. Då kan man inte lita till usla, vanfrejdade och svagsinta människors hjälp. Detta arbete måste man klara på gården. Och vad skulle förorena händerna, som inte vatten kan rena.
----------------------------
1509	Prosten Schares frossdroppar	Hagström, A J
1792, maj-juni PROSTEN SCHARES FROSS-DROPPAR Pomeransskal, ålandsrot, brödkummin, enbär, baggsöta och malört hälls i en butelj brännvin. Skvalpas runt ett par gånger om dygnet i 7-8 dygn. En timma innan paroxysmus infinner sig ges ett skedblad i en vanlig sup brännvin. Patienten läggs till sängs och täcks med varma kläder. Han kommer i svettning och febern hinner inte infinna sig. Medlet är också magstyrkande.
----------------------------
1510	Några anmärkningar om väderlek m.m. här i Kinda härad och Östergötland innevarande år 1792	Enander, Adolf Dan
1792, maj-juni NÅGRA ANMÄRKNINGAR OM WÄDERLEK M M HÄR I KINDA HÄRAD OCH ÖSTERGÖTLANDS INNEWARANDE ÅR, 1792 Efter sträng vinter med mycket snö nalkades våren den 16 mars. Vårfåglarna kom före den 24 och gäddorna visade sig den 4 april. Åsunden blev ren från is den 9. Vattnet steg med översvämning och utskärande av märgelstränderna som följd. Den 6 maj gol göken. Torr vår gjorde jorden hård och svårsådd. Vid valborgsmarknad i Linköping efterfrågades inte mycket säd, däremot var priset på mansskor högt. I juni har det regnat mest varje dag, så gräsväxten är rik.
----------------------------
1511	Utsatta belöningar	Patriotiska Sällskapet
1792, maj-juni UTSATTE BELÖNINGAR Belöning på 5 riksdaler till den, som kan bevisa att han har avdragit eller avpälsat hästhud. Personer som hittills låtit sig bruka till detta är uteslutna från belöningen.
----------------------------
1512	Utdelade hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1792, maj-juni UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR För uppodling, plantering, stenmurning och 15-årig drängtjänst och 15-årig ladugårdspigtjänst samt en brandstod.
----------------------------
1513	Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1792	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1514	Om får	Anonym
1792, juli-aug OM FÅR Även om tidigare konungar införskrivit tyska fårvaktare och får, är det under frihetstiden som schäferierna har utvecklats. Jonas Alström inrättade 1739 vid Alingsås en Schäferiskola. 1741 utbetalades premier för avelsbaggar av spansk och engelsk art. Särskilda värderingsmän tillsattes, som belönades vid Hallrättens ullmagasin. Förklaring till tabellen över inrikes premieull och utbetalda premier för utländsk ull under åren 1751-1790. Ullen blir lika fin om djuren föds inomhus som utomhus. Tackorna paras i oktober, tredje hösten de lever. En bagge till 20 tackor. Låter man naturen ha sin gång föds lammen vid jultid. Salt genererar väl inte ullväxten men väl matlusten. Saltet botar också sjukdomar som levermask, vattensot och gallsjuka. Mos av enbär är också nyttigt. Innan klippningen tvättas fåren i ett kar med lut och något urin. I Sverige blandar man gärna raserna. De sämskade skinnen av svenska och tyska får är de starkaste. Om man inte kan avyttra hö, är det förmånligt att hålla får. Alströmer skaffade år 1742 angoragetter, som ger kamelhår. Avkastningen blev ringa och de var svårskötta.
----------------------------
1515	Beskrivning på gott mjöd	Haartman, Fredrica Lovisa
1792, juli-aug BESKRIFNING PÅ GODT MJÖD AF FRAMLEDNA PROFESSORSKAN FREDRICA LOVISA HAARTMAN FÖDD VON MELL Källvatten hälls i en väl förtent kopparkittel. På en sticka utmärks vattnets höjd. Häri lägges självskirad honung och mera vatten. Därefter sjudes blandningen tills lika mycket återstår som var från början. Hälles i ett högt kärl att svalna. Lägg i jäst och ställ i sommarvarmt rum. Då det börja fräsa silas genom rent linnekläde i ett ankare, som det varit vitt vin i eller ett som blivit tvättat med enelag, för att få bort träsmaken. Lägg i skalet av 4 citroner, pomeranskräm, pomeransessens och franskt brännvin. Omröres ett par dagar och flyttas sedan till källare, där det lämnas orört 14 dagar. Tappas på buteljer. Bryggningen skall ske i mars eller april.
----------------------------