1500	Trädsalva, uppgiven i ett brev daterat London 18 augusti 1791	König, C G
1792, mars-april TRÄDSALWA, UPGIFWEN UTI ET BREF FRÅN COMMISSIONS-SECRETERAREN C G KÖNIG, DAT LONDON DEN 18 AUG 1791 Vid en promenad i Kensingtons trädgård, fick jag se en karl såga av träden längs med jordvallen och sedan stryka på en smörja. Då jag frågade, vilken salva han använde ignorerade han mig. Senare fick jag läsa att denna trädgårdsmästare fått motsvarande 15000 riksdaler för sitt trädplåster. Den bestod av kodynga, kalkbruk, bokaska och fin sand. Jag gick tillbaka till trädgården och sökte med möda upp de träd, jag sett honom såga av. De var nu fulla med telningar så att de såg ut som små buskar.
----------------------------
1501	Utdrag ur Bindheims Rön om mur- och taktegelberedning samt om de medel, som kunna hindra vatten att tränga genom tegeltak	Anonym
1792, mars-april UTDRAG UTAF BINDHEIMS RÖN OM MUR-OCH TAK-TEGELS BEREDNING, OCH OM DE MEDEL, SOM KUNNA HINDRA WATTEN, AT TRÄNGA GENOM TEGELTAK; INFÖRDE UTI CRELLS BEYTRÄGE ZU DEN CHEMISCHEN ANNUALEN, 5:TE BANDETS 1:STA STYCKE, SID 40 OCH FÖLJ. Första metoden. Att stryka god och ren tjära på taket och strö sållad sand på, som inrivs med ett bräde. När det torkat, överdras det med lera och strös ny sand på. Sist överdrages med kalk och vitlimmas. Andra metoden. Först överstrykes med tjära och inrives sand. Sedan överdrages med en massa bestående av kalk, oxblod, lera, sand, gips, tegelmjöl, slöjdspån och hackade djurhår. Massan bredes på tegeltaket och överströs med sand. När detta är torrt dras över med en massa av kalk, oxblod, sand och smedscinder. Sist en massa av kalk, med något mjöl och några ägg inblandade. Ett tak behandlat på detta sättet står emot regn, eld och slag. Ett kitt att laga sprickor med görs av skevor, som faller från linet och blandas med lera.
----------------------------
1502	Att hjälpa och förekomma drickas surnad	Anonym
1792, mars-april AT HJELPA OCH FÖREKOMMA DRICKAS SURNAD Dricka som under sommaren stått i starkt drag har mistat sin syra. Tullinspektor Hielmberg menar att man genom att sätta dricksbuteljerna i drag kan borttaga syra i dricka. Patriotiska Sällskapet anser inte detta helt ogrundat.
----------------------------
1503	Utdelade hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1792, mars-april UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR För uppodling, stenhusbyggnad, berömlig tjänst vid lantbruket, berömlig ladugårdspigetjänst och för spånad.
----------------------------
1504	Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1792	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1505	Brev om de uti Österbotten kring Uleåborg samlade naturalierna	Julin, Johan
1792, maj-juni BREF OM DE UTI ÖSTERBOTTEN, SÄRDELES OMKRING UHLEÅBORG SAMLADE NATURALIER Insekter, maskar, iglar och musslor samt stenarter beskrivs.
----------------------------
1506	Försök att befordra fruktträd att bära frukt	Geyer, Carl Fredric
1792, maj-juni FÖRSÖK AT BEFORDRA FRUKTTRÄN AT BÄRA FRUKT Vid lövfällningen lägger man Stercus humanum runt rötterna, vilket förhindrar trädmasken, som skyr det bittra och brända som snus, peppar, sot, aska och svingödsel. Vid jul utkörs hästgödsel på kållandet och rörs inte förrän till våren. Kålen har varit fri från mask.
----------------------------
1507	Cajana Jägarbatallion	Anonym
1792, maj-juni CAJANA JÄGARE-BATAILLON Enligt kontrakt 1681 har Cajaneborgs slott försvarats av 150 man av allmogen. Även sedan slottet förstörts av ryssarna 1716 har samma förhållande rått. Manskapet har letts av en kapten, som två gånger om året exercerat dem. 1756-1766 blev kompaniet underställt Österbottens regemente, sedan återgick det till det gamla. Det var omöjligt för 150 man att försvara den 26 mil långa gränsen, så 1788 utökades styrkan till 300 man, en profoss och 6 trumslagare, som skulle förses med torp. Då ryssarna oroade vid gränsen blev trupperna genast fördelade i två bataljoner, Lätta Infanteriet och Jägarbataljonen, vardera om 3 kompanier. I april 1790 marscherade Lätta Bataljonen till Karelen och vidare till Kymmendegårds län, där de hemförlovades. Jägarbataljonen bevakade gränsen och blev attackerade och 2 man sköts. Sedan 1791 är dessa lantvärnstrupper införlivade med Österbottens Regemente.
----------------------------
1508	Om befordrandet av mera tillgång och bättre pris på läder och skinnvaror	Creutz, Carl G
1792, maj-juni OM BEFORDRANDET AF MERA TILGÅNG OCH BÄTTRE PRIS PÅ LÄDER OCH SKINNWAROR Då läder och skinn är dyrt i våra dagar, har det fallit mig in, att man borde frångå de fördomar, som förbjuder människan att taga skinnet av hästar, hundar och kattor. Det är inte misshagligt att ta vara på skinnen efter vilda djur, varför skulle det vara orent att hantera de djur, som människan själv föder upp. Man äter ju numera hästkött. Om skinnen skall bli bra, måste avpälsningen ske medan kroppsvärmen är kvar. Då kan man inte lita till usla, vanfrejdade och svagsinta människors hjälp. Detta arbete måste man klara på gården. Och vad skulle förorena händerna, som inte vatten kan rena.
----------------------------