1495	Kort om det savolaxska svedjebruket på torra marker	Bennet, Stephan
1792, jan-febr KORTT UNDERRÄTTELSE OM DET SAWOLAXSKA SWEDJE-BRUKET PÅ TORRA MARKER. Detta nyttiga cirkulerande åkerbrukssättet i skogarna i Savolax och Karelen borde användas även i andra delar av landet. Denna artikel ger ett stadgat begrepp om det skogs- och jordödande så vanaktade svedjebruket. Svedje på torra fall. På vårvintern hugges fältet så att alla träd faller utför och skadliga stockar lämnas ohuggna. Får ligga och torka och kväva markvegetationen. Nästa sommar brännes kvistar och ris. Tredje året bränns allt noga. Man drar samman stockar i rader med hjälp av järnkrokar. Sedan sås en speciell råg av finnarna kallad Korpi Rubis. Plog och kvistharv (ritning finnes) användes och efter 20-30 år återväxer blandskogen. Då kan man svedja på nytt.
----------------------------
1496	Anmärkningar angående väderleken för dec. 1791 och jan. 1792	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1497	Brev om de i Österbotten särdeles omkring Uleåborg samlade naturalier	Julin, Johan
1792, mars-april BREF OM DE I ÖSTERBOTN, SÄRDELES OMKRING ULEÅBORG SAMLADE NATURALIER Fortsättning på Julins beskrivning av växterna i Österbotten. Nu beskriver han 101 fåglar, 3 amfibier, 2 ormar, 2 halvfiskar och 26 fiskar.
----------------------------
1498	Att förekomma missväxt på vete, korn och ärter	Drufva, Carl J
1792, mars-april AT FÖREKOMMA MISSWÄXT PÅ HWETE, KORN OCH ÄRTER Sverige är det land, där flest hushållsböcker skrivits. Ändock sker ingen förbättring av åkerbruket. Jag menar, att det beror på att dessa böcker är för dyra, vidlyftiga och svårlästa. När missväxt drabbar en bonde kan ingen få honom att erkänna att det beror på vanhävd av jorden. Han påstår bestämt att det är Herrans hemsökelse. Jag vill därför beskriva utsädet av vete, korn och ärter, ty utan gott utsäde, ingen god skörd. Vetet sås så sent som möjligt och aldrig på nygödslad åker. Jag plöjer ärtåkern på hösten och sår på våren uppe på tiltorna. Sedan harvas flera gånger. Genom plöjningen förstörs skadeinsekternas ägg och ogräset försvinner. De flesta lantbrukare menar att man uträttar mera med ett lass brunnen gödsel än flera lass obrunnen. Detta är fel, då gödseln under sin liggtid förlorar det mesta av sin drivande kraft.
----------------------------
1499	Försökt nytta av Anthyllis Vulneraria, rävklor (harväppling) vid fårens utfodring	Anonym
1792, mars-april FÖRSÖKT NYTTA AF ANTHYLLIS VULNERARIA, RÄVKLOR, WID FÅRENS UTFODRING Denna växt värderas inte i Sverige, men i Economiska Dictionnairens första del sägs: Att den kultiveras i franska trädgårdar, är smaklig och hälsosam för boskapen, samt skulle vara lönande på ängar. Trivs på mager jord. Blommorna blir blå vid torkningen och skulle förmodligen kunna användas till indigo. Den dör ut och uppträder på nya skådeplatser, utan någon synbar ordning. Mina får hade skötts dåligt, men med denna utfodring lyckades jag få dem att trivas igen
----------------------------
1500	Trädsalva, uppgiven i ett brev daterat London 18 augusti 1791	König, C G
1792, mars-april TRÄDSALWA, UPGIFWEN UTI ET BREF FRÅN COMMISSIONS-SECRETERAREN C G KÖNIG, DAT LONDON DEN 18 AUG 1791 Vid en promenad i Kensingtons trädgård, fick jag se en karl såga av träden längs med jordvallen och sedan stryka på en smörja. Då jag frågade, vilken salva han använde ignorerade han mig. Senare fick jag läsa att denna trädgårdsmästare fått motsvarande 15000 riksdaler för sitt trädplåster. Den bestod av kodynga, kalkbruk, bokaska och fin sand. Jag gick tillbaka till trädgården och sökte med möda upp de träd, jag sett honom såga av. De var nu fulla med telningar så att de såg ut som små buskar.
----------------------------
1501	Utdrag ur Bindheims Rön om mur- och taktegelberedning samt om de medel, som kunna hindra vatten att tränga genom tegeltak	Anonym
1792, mars-april UTDRAG UTAF BINDHEIMS RÖN OM MUR-OCH TAK-TEGELS BEREDNING, OCH OM DE MEDEL, SOM KUNNA HINDRA WATTEN, AT TRÄNGA GENOM TEGELTAK; INFÖRDE UTI CRELLS BEYTRÄGE ZU DEN CHEMISCHEN ANNUALEN, 5:TE BANDETS 1:STA STYCKE, SID 40 OCH FÖLJ. Första metoden. Att stryka god och ren tjära på taket och strö sållad sand på, som inrivs med ett bräde. När det torkat, överdras det med lera och strös ny sand på. Sist överdrages med kalk och vitlimmas. Andra metoden. Först överstrykes med tjära och inrives sand. Sedan överdrages med en massa bestående av kalk, oxblod, lera, sand, gips, tegelmjöl, slöjdspån och hackade djurhår. Massan bredes på tegeltaket och överströs med sand. När detta är torrt dras över med en massa av kalk, oxblod, sand och smedscinder. Sist en massa av kalk, med något mjöl och några ägg inblandade. Ett tak behandlat på detta sättet står emot regn, eld och slag. Ett kitt att laga sprickor med görs av skevor, som faller från linet och blandas med lera.
----------------------------
1502	Att hjälpa och förekomma drickas surnad	Anonym
1792, mars-april AT HJELPA OCH FÖREKOMMA DRICKAS SURNAD Dricka som under sommaren stått i starkt drag har mistat sin syra. Tullinspektor Hielmberg menar att man genom att sätta dricksbuteljerna i drag kan borttaga syra i dricka. Patriotiska Sällskapet anser inte detta helt ogrundat.
----------------------------
1503	Utdelade hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1792, mars-april UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR För uppodling, stenhusbyggnad, berömlig tjänst vid lantbruket, berömlig ladugårdspigetjänst och för spånad.
----------------------------