1489	Brev till herr Fischerström om de runt Uleåborg insamlade naturalierna	Julin, Johan
1791, nov-dec BREF TIL HERR INTENDENTEN FISCHERSTRÖM OM DE UTI ÖSTERBOTTEN, SÄRDELES OMKRING ULEÅBORG SAMLADE NATURALIER I 8 år har jag bott i Österbotten och här är den sammanställning av de naturalier jag funnit, uppställda enligt Linné. 270 växter redovisas.
----------------------------
1490	Sätt att uppföda kalvar	Anonym
1791, nov-dec SÄTT AT UPFÖDA KALFWAR 3 gånger om dagen får kalvarna en bryggd av linfrö och hö kokt i vatten. Dessa kalvar var bättre än de som var uppfödda på mjölk.
----------------------------
1491	Brev till Modeer angående mjölökor	Anonym
1791, nov-dec BREF TIL SECRETERAREN MODEÉR ANGÅENDE DE SÅ KALLADE MJÖL-ÖKOR M M Mjölökor är en missväxt eller sjukdom på sädeskornen. Jag har sått råg och korn i trädgården för att utröna sjukdomar på säden. Sänder prov på kornen. Jag tror att vatten faller ned i ämnet till frukten och bildar dessa utväxter. Där fanns inga insekter eller ägg av sådana. Det borde utredas om dessa utväxter är skadliga för människan. Den sot, som kommer av Ustilago, är troligen orsakad av insekter och säkerligen inte nyttigt för människan.
----------------------------
1492	Utdrag ur ett brev angående väderleken och årsväxten i Finland den 24 november 1791	Anonym
1791, nov-dec UTDRAG AF ET BREF, ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I FINLAND, D 24 NOV 1791 Sedan mitten av juli utmärkt bärgningsväder och god årsväxt. Uppåt landet klagas över missväxt på grund av det beständiga regnet förra året.
----------------------------
1493	Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1791	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1494	Brev om de i Österbotten samlade naturalier av Johan Julin	Julin, Johan
1792, jan-febr BREF OM DE UTI ÖSTERBOTN, SÄRDELES OMKRING UHLEÅBORG SAMLADE NATURALIER, AF JOHAN JULIN. Uppräkning av klassen sambyggare. Pinus Sylvestris (tall, furu) som används förutom till timmer och slöjdvirke även till tjärbränning. Tjäran kan man betala sina utlagor hos fogden med, samt få sig järn och salt från borgaren i staden. Furan kallas Österbottens ceder och är materialet till skidor varmed varg och björn kan tas i skogen. Furan ger även bark varmed man under missväxtsår kan tillaga sitt usla barkbröd. Tjärbränning. Barkning eller katning görs på våren. Man katar från roten och uppåt. Första och andra året en aln, men tredje året så långt karlen når med katkniven. Man spar en remsa så att trädet ej torkas ut. Så får det växa ett par år innan det hugges. Man använder den delen, som är katad och en aln till. Stockarna klyves till långa smala spiror och torkas till sommaren. Tjärdalen gräves rund och formas till en tratt. Bekläds med bräder och får en pipstock i botten, där tjäran skall rinna ut. När dalen är grävd och ren lägges tjärveden i och överst kvistar och spånor. Allt kläds med näver, lera och torv och antänds nerifrån. Går allt väl skall en dal vara utbrunnen på en och en halv vecka och kan lämna 100 tunnor tjära och 15 - 20 tunnor kol. Beräkning av hur många träd det går åt. Skidor. Ett par skidor består av löpskida, där karlens hela tyngd vilar och en skjutskida varmed han skjuter sig fram. Löpskidan är 3 alnar lång och 1 kvarter bred med en liten rygg på framsidan och en skåra i botten, som tjänar till styrhjälp. Skidan smörjs med talg och tjära, som brännes in. Ändarna är uppstående och en hälla mittpå håller fast foten. Skidan skall vara slät och hal som glas. Skjutskidan göres av glasbjörk, en halv aln kortare än löpskidan. Mitt under fästs en lapp av renskinn, med håren vända mot karlen. Den ger fäste när skidan skjuts ifrån, men löper lätt när foten förs framåt. Ett par goda skidor räknas som bondens nyttigaste bohagsting. Vid arvsskifte värderas ett par skidor och en ickorn (fågelhund) lika som en god mjölkko. Barkbröd. Samla barken om våren. Den yttre avskäres helt och den inre avtages så högt karlen når och till midjan. Barken rensas, torkas först i luften, sedan i pörtugnen. Den males på handkvarn eller stötes i trämortel. Barkmjölet blandas med vatten och för att degen skall hålla ihop, bakas den inom rundlar av pörtestickor. Gräddas halvtorra. Den som har råd blandar i säd. Österbottniska allmogen använder stampbröd (tomma ax, halm) även då det inte är missväxt. Rent sädesbröd och dricka kommer bara på bordet vid högtider. Förteckning av klassen tvåbyggare och örter, som kultiveras i Uleåborgs län. Förteckning på djur, som finns i Uleåborgs län.
----------------------------
1495	Kort om det savolaxska svedjebruket på torra marker	Bennet, Stephan
1792, jan-febr KORTT UNDERRÄTTELSE OM DET SAWOLAXSKA SWEDJE-BRUKET PÅ TORRA MARKER. Detta nyttiga cirkulerande åkerbrukssättet i skogarna i Savolax och Karelen borde användas även i andra delar av landet. Denna artikel ger ett stadgat begrepp om det skogs- och jordödande så vanaktade svedjebruket. Svedje på torra fall. På vårvintern hugges fältet så att alla träd faller utför och skadliga stockar lämnas ohuggna. Får ligga och torka och kväva markvegetationen. Nästa sommar brännes kvistar och ris. Tredje året bränns allt noga. Man drar samman stockar i rader med hjälp av järnkrokar. Sedan sås en speciell råg av finnarna kallad Korpi Rubis. Plog och kvistharv (ritning finnes) användes och efter 20-30 år återväxer blandskogen. Då kan man svedja på nytt.
----------------------------
1496	Anmärkningar angående väderleken för dec. 1791 och jan. 1792	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1497	Brev om de i Österbotten särdeles omkring Uleåborg samlade naturalier	Julin, Johan
1792, mars-april BREF OM DE I ÖSTERBOTN, SÄRDELES OMKRING ULEÅBORG SAMLADE NATURALIER Fortsättning på Julins beskrivning av växterna i Österbotten. Nu beskriver han 101 fåglar, 3 amfibier, 2 ormar, 2 halvfiskar och 26 fiskar.
----------------------------