1487Sätt att så linfrö, så att det kommer upp efter 3 dagar och kväver ogräsetRöök, von
1791, nov-dec

SÄTT AT SÅ LIN-FRÖ, SOM INOM TRE DAGAR KOMMER UP OCH QWÄFWER OGRÄSET

Blanda kogödsel med vatten och låt stå i 8 dagar. Hälles hett över kalkat linfrö bara så mycket att det torkar in. Linfröet sås och kommer upp inom tre dygn. Linfröet repas och stråna bindes till små kärvar, som rötas i vatten i 5-6 dagar. Det tvättas och bredes ut på en gräsvall en vecka. Den som kan låter linet ligga till nästa sommar och bråkar det i solsken.

----------------------------
 
1488Beskrivning att rappa gråstensmur, fästa kramlor, utrota svamp och vägglöss samt om inrökning i våningshusSundström, And.
1791, nov-dec

BESKRIFNING AT RAPPA GRÅSTENS-MURAR, FÄSTA KRAMLOR, UTROTA SWAMP OCH WÄGGLÖSS, SAMT OM INRÖKNING I WÅNINGS-HUS

Muren, som skall rappas, måste vara helt torr. Kalk och sand blandas med vatten till en gröt, som piskas med järnpiskor. Sedan späds med mera vatten och piskningen fortsätter. Kalkslammet hälls på muren jämt. Efter 1-2 år fylls alla hål och gropar igen och sedan rappas muren en sista gång.

För att fästa kramlor i stenhusbyggnad behövs en massa av svavel, vax, harts och terpentin, som kokas samman. Sedan blandas stenmjöl i. Sedan stöps kramlorna fast på samma sätt, som med det betydligt dyrare blyet.

För att utrota svamp i husen har jag grävt undan jorden under golvet, tagit upp hål under fönstren och vid skiljeväggarna för att underlätta ventilation. Nya trossbottnar läggs in och fylls med sågspån, sand och vatten. Sand läggs överst. Allt måste torka noga.

Man kokar skvattram i urin och stryker hela rummet med möbler och allt två gånger. Det efterlämnar ingen dålig lukt. Lössen försvinner.

När jag 1763 började som murarmästare, hörde jag överallt klagomål över att spisarna rykte in. Detta berodde på lyckan påstods det. Så snart jag trälat ihop några 100 riksdaler, byggde jag små hus med 2 rum, förstuga och vind på olika ställen vid en sjö, vid ett berg, vid andra höga hus och under backar. Jag sålde husen, men hade nu lärt konsten att bygga så att spisarna inte rykte in. Jag ingår vad om 16 riksdaler att detta inte sker.

----------------------------
 
1489Brev till herr Fischerström om de runt Uleåborg insamlade naturaliernaJulin, Johan
1791, nov-dec

BREF TIL HERR INTENDENTEN FISCHERSTRÖM OM DE UTI ÖSTERBOTTEN, SÄRDELES OMKRING ULEÅBORG SAMLADE NATURALIER

I 8 år har jag bott i Österbotten och här är den sammanställning av de naturalier jag funnit, uppställda enligt Linné. 270 växter redovisas.

----------------------------
 
1490Sätt att uppföda kalvarAnonym
1791, nov-dec

SÄTT AT UPFÖDA KALFWAR

3 gånger om dagen får kalvarna en bryggd av linfrö och hö kokt i vatten. Dessa kalvar var bättre än de som var uppfödda på mjölk.

----------------------------
 
1491Brev till Modeer angående mjölökorAnonym
1791, nov-dec

BREF TIL SECRETERAREN MODEÉR ANGÅENDE DE SÅ KALLADE MJÖL-ÖKOR M M

Mjölökor är en missväxt eller sjukdom på sädeskornen. Jag har sått råg och korn i trädgården för att utröna sjukdomar på säden. Sänder prov på kornen. Jag tror att vatten faller ned i ämnet till frukten och bildar dessa utväxter. Där fanns inga insekter eller ägg av sådana. Det borde utredas om dessa utväxter är skadliga för människan.

Den sot, som kommer av Ustilago, är troligen orsakad av insekter och säkerligen inte nyttigt för människan.

----------------------------
 
1492Utdrag ur ett brev angående väderleken och årsväxten i Finland den 24 november 1791Anonym
1791, nov-dec

UTDRAG AF ET BREF, ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I FINLAND, D 24 NOV 1791

Sedan mitten av juli utmärkt bärgningsväder och god årsväxt. Uppåt landet klagas över missväxt på grund av det beständiga regnet förra året.

----------------------------
 
1493Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1791Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1494Brev om de i Österbotten samlade naturalier av Johan JulinJulin, Johan
1792, jan-febr

BREF OM DE UTI ÖSTERBOTN, SÄRDELES OMKRING UHLEÅBORG SAMLADE NATURALIER, AF JOHAN JULIN.

Uppräkning av klassen sambyggare. Pinus Sylvestris (tall, furu) som används förutom till timmer och slöjdvirke även till tjärbränning. Tjäran kan man betala sina utlagor hos fogden med, samt få sig järn och salt från borgaren i staden. Furan kallas Österbottens ceder och är materialet till skidor varmed varg och björn kan tas i skogen. Furan ger även bark varmed man under missväxtsår kan tillaga sitt usla barkbröd.

Tjärbränning. Barkning eller katning görs på våren. Man katar från roten och uppåt. Första och andra året en aln, men tredje året så långt karlen når med katkniven. Man spar en remsa så att trädet ej torkas ut. Så får det växa ett par år innan det hugges. Man använder den delen, som är katad och en aln till. Stockarna klyves till långa smala spiror och torkas till sommaren.

Tjärdalen gräves rund och formas till en tratt. Bekläds med bräder och får en pipstock i botten, där tjäran skall rinna ut. När dalen är grävd och ren lägges tjärveden i och överst kvistar och spånor. Allt kläds med näver, lera och torv och antänds nerifrån. Går allt väl skall en dal vara utbrunnen på en och en halv vecka och kan lämna 100 tunnor tjära och 15 - 20 tunnor kol. Beräkning av hur många träd det går åt.

Skidor. Ett par skidor består av löpskida, där karlens hela tyngd vilar och en skjutskida varmed han skjuter sig fram. Löpskidan är 3 alnar lång och 1 kvarter bred med en liten rygg på framsidan och en skåra i botten, som tjänar till styrhjälp. Skidan smörjs med talg och tjära, som brännes in. Ändarna är uppstående och en hälla mittpå håller fast foten. Skidan skall vara slät och hal som glas. Skjutskidan göres av glasbjörk, en halv aln kortare än löpskidan. Mitt under fästs en lapp av renskinn, med håren vända mot karlen. Den ger fäste när skidan skjuts ifrån, men löper lätt när foten förs framåt. Ett par goda skidor räknas som bondens nyttigaste bohagsting. Vid arvsskifte värderas ett par skidor och en ickorn (fågelhund) lika som en god mjölkko.

Barkbröd. Samla barken om våren. Den yttre avskäres helt och den inre avtages så högt karlen når och till midjan. Barken rensas, torkas först i luften, sedan i pörtugnen. Den males på handkvarn eller stötes i trämortel. Barkmjölet blandas med vatten och för att degen skall hålla ihop, bakas den inom rundlar av pörtestickor. Gräddas halvtorra. Den som har råd blandar i säd.

Österbottniska allmogen använder stampbröd (tomma ax, halm) även då det inte är missväxt. Rent sädesbröd och dricka kommer bara på bordet vid högtider.

Förteckning av klassen tvåbyggare och örter, som kultiveras i Uleåborgs län.

Förteckning på djur, som finns i Uleåborgs län.

----------------------------
 
1495Kort om det savolaxska svedjebruket på torra markerBennet, Stephan
1792, jan-febr

KORTT UNDERRÄTTELSE OM DET SAWOLAXSKA SWEDJE-BRUKET PÅ TORRA MARKER.

Detta nyttiga cirkulerande åkerbrukssättet i skogarna i Savolax och Karelen borde användas även i andra delar av landet. Denna artikel ger ett stadgat begrepp om det skogs- och jordödande så vanaktade svedjebruket.

Svedje på torra fall. På vårvintern hugges fältet så att alla träd faller utför och skadliga stockar lämnas ohuggna. Får ligga och torka och kväva markvegetationen. Nästa sommar brännes kvistar och ris. Tredje året bränns allt noga. Man drar samman stockar i rader med hjälp av järnkrokar. Sedan sås en speciell råg av finnarna kallad Korpi Rubis.

Plog och kvistharv (ritning finnes) användes och efter 20-30 år återväxer blandskogen. Då kan man svedja på nytt.

----------------------------