| 1469 | Utdrag ur ett brev angående väderlek och årsväxt | Anonym |
| 1791, mars-april UTDRAG AF ET BREF ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT Det börjar våras. Inget före kvar. Den 12:te hördes lärkan och skatorna bygger bo. Isbark täcker åkrarna och man fruktar för skada på både åker och gräsväxt | ||
| ---------------------------- | ||
| 1470 | Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1791 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1471 | Svar på fråga: Om det är möjligt att med måttlig kostnad hindra stora strömmars brytande vid åbräddar så att de ej gör betydlig skada genom strändernas borttagande | Printzsköld, Eric Roland |
| 1791, maj-juni SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: OM DET ÄR MÖJLIGIT MED MÅTTLIG KOSTNAD HINDRA STORA STRÖMMARS BRYTANDE VID DESS ÅBRÄDDAR, ELLER FÖREKOMMA, AT DE EJ GÖRA NÅGON BETYDELIG SKADA GENOM STRÄNDERNAS BORTTAGANDE Dels sker skreden uppe vid själva jordskorpan, dels genom undergrävande av själva åbrädden. Det första är det lättaste att komma till ordning med. Om åbrädden är undergrävd blir det betydligt svårare. Man måste undvika fördämningar, som brister, stora och ovanliga vattenfloder och svåra isgångar. Fördämningar byggs ibland för fiskets skull. Högt vattenstånd når lösare stränder och orsakar ras. För att undvika den skada dessa jordskred gör, bör man vara noga med strömrensning. Denna rensning skall göras på vårvintern, då man ser de stenar som skall bort och kan gå på iskanten. Sandbankarna är också lättast att flytta då man kan arbeta från isen. Om grov skog tynger stränderna bör den tas bort. Utskärningar drabbar de branta stränderna oftare än de långsluttande. Även trånga ställen blir ofta raserade. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1472 | Om maskar i vatten, ättika och om sådana som förorsaka brand och sot, alla osynliga för ögat, med det svenska namnet sträckare | Anonym |
| 1791, maj-juni OM MASKAR I WATTEN, ÄTTIKA M M OCH OM SÅDANE SOM FÖRORDSAKA BRAND OCH SOTAR: ALLE FÖR BLOTTA ÖGON OSYNLIGE, INBEGRIPNE UNDER DE ALLMÄNNA SWENSKA NAMNET STRÄCKARE, OCH UNDER DET LATINSKA VIBRIO Man har länge sysselsatt sig med de orsaker, som gör förstörelse och förskämningar i naturen. Oftast skyller man på luften, men det är de för ögat osynliga kräk, som är huvudsaken. En vattendroppe kan hysa tusentals av dem. Det latinska namnet Vibrare kommer av att de slänger sig hit och dit. På svenska kallas de dock sträckare. En del uppkommer i växter, en del i jord. De ha mun, bål och stjärt. Strecksträckaren (Vibrio lineola) uppfyller nästan hela vattenmassan i växterna. Käppsträckaren (V bacillus). Ättikesträckaren (V aceti) har sitt egentliga tillhåll i ättika. De får ungar i juli och augusti. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1473 | Utdrag ur brev angående väderlek och årsväxt | Anonym |
| 1791, maj-juni UTDRAG AF BREF ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I Tuna är det frost varje natt och ingen nederbörd. En stor del av höstsädet är förstört. 9 maj 1791. I Gryt är höstgrödan god, men vårsädet dåligt på grund av torka och kyla. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1474 | Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet | Patriotiska Sällskapet |
| 1791, maj-juni UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET För planteringar och lång och trogen tjänst | ||
| ---------------------------- | ||
| 1475 | Kungörelser | Patriotiska Sällskapet |
| 1791, maj-juni KUNGÖRELSER Den Berchiska brandstoden utbetalades till torparbarnen Anders och Gudmund Jönssöner. Deras mor var begravd, systern stod lik och fadern låg sjuk, då torpet började brinna. Barnen var tillfälligt borta. Flera svar har inkommit angående strömmars brytning vid sina bräddar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1476 | Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1791 Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1791 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1477 | Svar på fråga: Att hindra strömmars brytande vid sina åbräddar | Lundberg, Fredric |
| 1791, juli-aug SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS PRIS-FRÅGA: ÄR DET MÖJELIGIT, AT MED MÅTTLIG KOSTNAD HINDRA STORA STRÖMMARS BRYTANDE WID SINA ÅBRÄDDAR, ELLER FÖREKOMMA AT DE EJ GÖRA NÅGON BETYDELIG SKADA GENOM STRÄNDERNAS BORTTAGANDE? Det är fördämningar och de höga och branta stränderna, som gör att ras inträffar. Det är min mening att göra som naturen. Plana av de branta stränderna och göra grässlänter med hjälp av grästorv. Mellan torven petas ned lösa kvickrotsrötter, som binder jorden bra. När vattnet stiger kan man lägga en ny torvrad. För att hålla torven på plats nedtryckes risruskor ända till kronan. Består stranden av sand lägges lera och jord på, så att gräset rotar sig bättre. Plantering av pil och andra träd som tål vatten vid strandkanten kan också förbättra hållfastheten. | ||
| ---------------------------- | ||