| 0153 | Rön om krappens förbättrade bruk | Beckman, Joh. |
| 1777, sept RÖN OM KRAPPENS FÖRBÄTTRADE BRUK Vid Vetenskapsakademiens sammankomst i vår berättade Beckman om krappodling. Han har upptäckt att man kan torka rötterna i vanlig bakugn. Om våra färgare köpte roten hel och färsk, malde den själv, vore man säker på att den var oblandad. Man skall inte ta bort det tunna skalet. Kärnan i roten får inte bli svart, då den förlorar i färgämne. Redan när växten är gul innehåller den röd färg. Ger man den till kor blir mjölken röd. Becker menar, att tillsats av alun och vinsten inte är det bästa. Den syra dessa salter innehåller ändrar den röda färgen till gul och inte tvärtom, som menas av andra. Tillsats av alkali gör att man kan koka godset, vilket ger mera färg. Becker tvättar bort jorden, skär i stycken och krossar i en glasmortel. Värmer alltsammans och pressar genom linne. Han färgade flanell, som var betat i olika solutioner. Den vackraste gavs av tennsolution. Tillsats av coccinille ger klarare färg. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0154 | Att göra cider | Anonym |
| 1777, sept AT GÖRA CIDER Äpplena plockas innan de är för mogna. Males och pressad genom hårduk eller sikt. Slås på ankare och tätas. Endast en liten springa lämnas. Russin och socker skall tillsättas. Efter 6 månader är det klart att dricka. Även päron kan användas. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0155 | Sätt att utan kostnad uppdriva sumpiga och vattensjuka ängar till stor bördighet | Anonym |
| 1777, sept SÄTT AT UTAN KOSTNAD UPDRIFWA SUMPIGA OCH WATTENSKUKA ÄNGAR TIL STOR BÖRDIGHET Är ängen vattensjuk och mossbelupen blandas frö av Festuca Fluitans eller mannagräs med god mylla och sås strax efter höanden. Rötterna och brodden utvecklas under vattnet och ängen är efter 2-3 år överväxt med detta gräs. Fröna är desamma som utlänningarna mal mannagryn av. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0156 | Sätt att förvara små gröna ärter | Anonym |
| 1777, sept SÄTT AT FÖRWARA SMÅ GRÖNA ÄRTER Späda ärter plockas på morgonen, innan solen går upp. De spritas, förvälls och kyls i kallt vatten. Torkas på ett såll över asksmörja i 6 timmar. Förvaras i papperspåsar i torrt rum. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0157 | Botemedel | Anonym |
| 1777, sept BOTEMEDEL Ett medel mot sår, blessyrer och kontusioner är att lägga ett plåster av honung. Är såret djupt bytes plåstret efter några timmar. Såret får inte tvättas. Något stillande medel t.ex. socker får inte läggas på. Kuren är fullkomlig inom 24 timmar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0158 | Mask | Anonym |
| 1777, sept BOTEMEDEL Skalet av en halv pomerans läggs i blöt i vitt franskt vin och ges till barnet om morgonen. Fortsättes några dagar. Är personen vuxen tas hela skalet. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0159 | Mot spruckna läppar och tänder | Anonym |
| Anonym 1777, sept EMOT SPRUCKNA LÄPPAR OCH TÄNDER Smörj med veteolja. Pressa vetet mellan varma järnplåtar. Lämpligt på ojämn hud och vårtor. Även bröstvårtor, som spricker vid digivning. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0160 | Mot sten och grus | Anonym |
| 1777, sept EMOT STEN OCH GRUS Pulverisera unga bladknoppar av mullbärsträdet att inta på fastande mage med lite vin. Efter några dagar driva de urin och grus. | ||
| ---------------------------- | ||
| 0161 | Mot rasande hundars bett | Anonym |
| 1777, sept EMOT RASANDE HUNDARS BETT Hans persiske majestät hade hört, att en bonde hade ett osvikligt medel mot vattuskräck, som rasande hundars bett åstadkommit. Han sände en erfaren läkare till bonden för att undersöka. En insekt, som Linné kallar Meloë blandas med honung, teriak, sönderstött stenkol, filspån av bly och mossa av askträ. | ||
| ---------------------------- | ||