1459Utdrag ur brev angående förbättringar vid Engeltofta sätesgård i SkåneAnonym
1791, jan-febr

UTDRAG AF ET BREF TIL INTENDENTEN F-R-M, ANGÅENDE DE BÖRJADE UPODLINGAR OCH FÖRBÄTTRINGAR WID ENGELTOFTA SÄTESGÅRD I SKÅNE, DAT. DEN 14 NOV. 1790.

Överste Stiernsvärd har på 6 år förbättrat sin egendom.

Nu har han 5000 dagsverken årligen och goda dragare, som plöjer. Han nyttjar plogen mycket. Av en fälad har han nu gjort goda tegar, med 25 alnars bredd och 336 alnars längd.

Gödseln till allt detta får han från saltsjötång, någon märgel, torv, och spillningen från 120 oxar utom kor, får och hästar.

Han får nu så mycket säd att han måste bygga en loge av sten.

Dessutom finns planteringar med furukottar, oxel, alm, lönn, körsbär, plommon, berberis, sibiriska ärter med mera.

----------------------------
 
1460Utdrag ur brev angående årsväxten i NärkeAnonym
1791, jan-febr

UTDRAG AF ET BREF TIL SECRETERAREN M-E-R, ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN I NERIKE, DAT. D. 1 NOV. 1790.

1790 god årsväxt. Aldrig har Örebros torg varit så rikt på potatis.

----------------------------
 
1461Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1791, jan-febr

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

Belöningar för uppodlingar, stengärdsgårdar, trädplantering, spånad och för 15 års berömlig tjänst vid lantbruket, och för 15 års berömlig ladugårdspigetjänst.

Även för 10 års tjänst utdelades belöningar.

----------------------------
 
1462Anmärkningar angående väderleken för december 1790 och januari 1791Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1463Några erinringar angående skogsskötselnEnmark, Leopold
1791, mars-april

NÅGRA ERINDRINGAR ANGÅENDE SKOGS-SKÖTSELN

Skogen är lantmannens oumbärliga behov. Han bör vara sparsam med den. Skogen skall delas i så många delar, som återväxten beräknas ta. Genom att hugga smala gator, ser man de olika delarna. Inga större grenar kvarlämnas. De små, som inget duga till hopsamlas i högar och blir gödning så småningom. Ingen svedjning får ske. Vid tjär- och kolbränning väljs träden med omsorg. Den som ingen skog har bör plantera sådan. Ett land utan träd, är som en äng utan blomster, en himmel utan stjärnor

----------------------------
 
1464Att avhjälpa inrökning i spisarAnonym
1791, mars-april

AT AFHJELPA INRÖKNING UTI SPISAR

Orsakerna till att vissa spisar ryker in kan vara, att den understa luften mister sin spänstighet och inte befordrar rökens utgång. Att den översta luften trycker centralt eller med en virvel. Trots dragrör, som byggts med stora kostnader och besvär kommer man inte tillrätta med problemet. En huva mot blåst och storm, samt en skärm mot solens tryckning och en ventilator kan förbättra tillståndet. Ritningar och beskrivningar av huv, solskärm och ventilator. I Holland har man bundit svinblåsor utefter ett snöre och sänkt i skorstenen. Röken kommer i rörelse, när den tar sig förbi blåsorna och kan inte komma tillbaka, om den kommer över dem.

----------------------------
 
1465Rön angående plantering av jordpäron och deras förädling till mjölEneström, Anders
1791, mars-april

RÖN ANGÅENDE PLANTERING AF JORDPÄRON OCH DERAS FÖRÄDLING TIL MJÖL

Redogörelse för vinsten att på en viss areal odla potatis istället för annan gröda. Blasten kan användas till kreatursfoder. Här har fattiga kolare och torpare med uppmuntran av baronen odlat mycket potatis. Här har inrättats en kvarn, som malt potatis, som sedan torkats till mjöl. Svinen har fötts på mjölet. Frön har såtts i sängar och plantorna satts ut. De första potatisarna har använts till utsäde. Av 2 5/8 tunna blev 44 tunnor fin potatis. Vid arbetet har folk från kringliggande socknar kommit och lärt sig att sköta växten. De har fått potatis i lön.

----------------------------
 
1466Om en masksjukdom i svinens lungorModeer
1791, mars-april

OM EN MASK-SJUKDOM UTI SWINENS LUNGOR

Näst omsorgen om vår egen hälsa, är ingenting angelägnare än djurens hälsa. Svinet, som är snålt och äter allting, får i sig onyttigheter ibland. De drabbas av blås- och binnikemaskar och iglar i levern, tarmen och mjälten. Dessa kan visa sig som stora svulster, som ett hönsägg men också som små gryn, kallat dynt. Flera utländska beskrivningar av spolmask i tarm och lungor anförs.

Doktor Hagström undersökte lungorna efter en gris som slaktats, sedan den lidit av svår andtäppa. Lungorna voro friska, men rören var igensatta av maskar. Vid sidan av långtarmen går en kanal, som var fylld av maskarnas foster. När svinen får svårt att andas är det dags att tänka på hjälp. Orsten, lagerbär och svavel kan hjälpa. Ekbränder släckes i grisröran och man tillsätter eklöv. Även vanlig aska kan hjälpa. Lökmjölk kokt med aska och järnvitriol. Pulver av brända daggmaskar är berömt. Hästhovar, kohorn eller hjorthorn destilleras till en olja som blandas med terpentin

----------------------------
 
1467Utkast till minneshjälp och upplysningar om redskap och uppfinningar hörande till lantmannaarbetet och var de finnas avritade eller i modell samt kort reflexion om dess nyttaAnonym
1791, mars-april

UTKAST TIL MINNES-HJELP OCH WIDARE UPLYSNING ANGÅENDE REDSKAPER OCH UPFINNINGAR, HÖRANDE TIL LANDTBRUKET ELLER LANDTMANNA-ARBETE, HWARWID ÄR NÄMNDT HWAR DE FINNAS AFRITADE ELLER MODELL, SAMT KORRT REFLEXION OM NÅGRAS NYTTA

Avvägningsinstrument för lantmannen, aborrfiskehov, ankare för båtar, ackja att lägga späda barn i.

Boskapsfållor, biredskap, bondstuga, badstuga, byggnadsknut, brunnar.

Cementkvarn.

Drillplog engelsk, dammrensare, dikesrensare, dricksprovare, domkraft.

Fälla för mullvad och råtta, flottbro, fiskekatsor.

Gångkniv, grindar.

Hävstång, hävare för stenar, hässjor, hölada, hackelsekista, harpa, hampbråka, harvvält, hattar av halm, hjul.

Jordbår, indiansk plog, järnbroddar, iskällare.

Kärna till smör, kärra vars sidor kan släppas ned, kista för jord och gödsel, kölna, kalkugn spansk.

Lårar med väderväxling, ljusbord, laxknut.

Mullvadsspjut, mejorv, mälthus, mangel, maskiner att bibehålla säd för råttor, regn och vildfågel; att taga upp frukt med, använda vid Handöls täljstensbrott, att borttaga buskar, modell av humlegårdsanläggning.

Oljepress kinesisk, orangeribyggnad.

Påfund att utröna metallers och träslags ändring av luft och värme, att upprätta takstolpar, att bygga kvarndamm, att hindra hästars skenande, skånska halmtak, att träda utan bukok med drätt.

Kvarnar och kvarnhjul.

Rior.

Spade, fyrkantig och oval från Dalarna. Såningsmaskiner, sädesrensningsmaskiner, såll, spannmålsbodar, skottkärra med grindar, spjäll, spinnrock, spruta som skjutes på hjul, spis som ej röker in, stolpbodar, sädeshässja, sädeskastare.

Tistelstickare borde vara allmän om våren, Tistelharv, trädgårdsplog, tuvyxa om man inte har tuvplog, termometer, takresning, torskkniv, tunnsvickor, tapp, torvplog, tegelugnar, tegelbråka, tröskmaskin. Modeller finns i överflöd.

Uthus, ugnar i orangerier, ugn att kläcka kycklingar.

Vinpress, ventilator, väderria, vattenpump.

Åkervält.

----------------------------