1456	Orsakerna till västgötastädernas undervikt i handel och rörelse och hur den kan hjälpas	Hjelmberg, Mag. Pet.
1791, jan-febr ORDSAKERNA TIL WÄSTGÖTHA STÄDERNES UNDERWIGT I HANDEL OCH RÖRELSE, OCH HURU DEN KAN AFHJELPAS. Då lantmannen får säd över och försöker sälja den i uppstäderna går detta inte på grund av att dessa städer har eget tillräckligt åkerbruk. Han måste då draga vidare till sjöstäderna och genom den långa resan blir det ingen förtjänst. Det är vanligt att lantmännen odlar tobak, som fordrar den bästa jorden. Ofta använder han skörden för egen räkning. Om man istället lät stadsborna odla tobak på sina mycket goda åkrar och sålde den till sjöstäderna, skulle man få en god inkomst därav. Då skulle också lantmannen kunna sälja sin säd och med transporten tillbaka ta med nödvändiga varor. Även kryddor och färgvaror, som vi nu köper utrikes skulle kunna odlas på de goda jordarna i städerna, där tillgång på gödsel är obegränsad. Detta skulle sedan generera tillverkning av olika slag och en folkökning, som i sin tur konsumerar lantmannens produkter. Då kan vi tvinga utrikes handelsmän att betala vår koppar, stål, alun, tjära, beck och bräder kontant.
----------------------------
1457	Vidare försök angående stenmossornas färgämnen	Anonym
1791, jan-febr WIDARE FÖRSÖK, ANGÅENDE STENMOSSORNAS FÄRGÄMNEN. Önskemål att alla svenska berg vore fridlysta. På deras ytor växer sådana rikedomar, som den lågtänkande föraktar och den otänkande inte ser. Vi köper från utlandet färgstoffer för flera tusen daler, trots att de växer på våra klippor och berg. Vidare följer noggranna recept på olika mossor och deras användbarhet som färgämne.
----------------------------
1458	Anmärkningar angående potatis eller jordpärons plantering	Eneström, Pehr Ludv.
1791, jan-febr ANMÄRKNING ANGÅENDE POTATOES ELLER JORDPÄRONENS PLANTERING. Om den fattige jordbrukaren odlade potatis skulle hans villkor snabbt förbättras. Jord skulle inte behöva ligga i träda så ofta som nu. Dessutom behöver potatisen mindre gödning än säden. Den kan växa helt utan gödsel i grusjord blandad med svartmylla eller myrjord.
----------------------------
1459	Utdrag ur brev angående förbättringar vid Engeltofta sätesgård i Skåne	Anonym
1791, jan-febr UTDRAG AF ET BREF TIL INTENDENTEN F-R-M, ANGÅENDE DE BÖRJADE UPODLINGAR OCH FÖRBÄTTRINGAR WID ENGELTOFTA SÄTESGÅRD I SKÅNE, DAT. DEN 14 NOV. 1790. Överste Stiernsvärd har på 6 år förbättrat sin egendom. Nu har han 5000 dagsverken årligen och goda dragare, som plöjer. Han nyttjar plogen mycket. Av en fälad har han nu gjort goda tegar, med 25 alnars bredd och 336 alnars längd. Gödseln till allt detta får han från saltsjötång, någon märgel, torv, och spillningen från 120 oxar utom kor, får och hästar. Han får nu så mycket säd att han måste bygga en loge av sten. Dessutom finns planteringar med furukottar, oxel, alm, lönn, körsbär, plommon, berberis, sibiriska ärter med mera.
----------------------------
1460	Utdrag ur brev angående årsväxten i Närke	Anonym
1791, jan-febr UTDRAG AF ET BREF TIL SECRETERAREN M-E-R, ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN I NERIKE, DAT. D. 1 NOV. 1790. 1790 god årsväxt. Aldrig har Örebros torg varit så rikt på potatis.
----------------------------
1461	Utdelade hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1791, jan-febr UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. Belöningar för uppodlingar, stengärdsgårdar, trädplantering, spånad och för 15 års berömlig tjänst vid lantbruket, och för 15 års berömlig ladugårdspigetjänst. Även för 10 års tjänst utdelades belöningar.
----------------------------
1462	Anmärkningar angående väderleken för december 1790 och januari 1791	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1463	Några erinringar angående skogsskötseln	Enmark, Leopold
1791, mars-april NÅGRA ERINDRINGAR ANGÅENDE SKOGS-SKÖTSELN Skogen är lantmannens oumbärliga behov. Han bör vara sparsam med den. Skogen skall delas i så många delar, som återväxten beräknas ta. Genom att hugga smala gator, ser man de olika delarna. Inga större grenar kvarlämnas. De små, som inget duga till hopsamlas i högar och blir gödning så småningom. Ingen svedjning får ske. Vid tjär- och kolbränning väljs träden med omsorg. Den som ingen skog har bör plantera sådan. Ett land utan träd, är som en äng utan blomster, en himmel utan stjärnor
----------------------------
1464	Att avhjälpa inrökning i spisar	Anonym
1791, mars-april AT AFHJELPA INRÖKNING UTI SPISAR Orsakerna till att vissa spisar ryker in kan vara, att den understa luften mister sin spänstighet och inte befordrar rökens utgång. Att den översta luften trycker centralt eller med en virvel. Trots dragrör, som byggts med stora kostnader och besvär kommer man inte tillrätta med problemet. En huva mot blåst och storm, samt en skärm mot solens tryckning och en ventilator kan förbättra tillståndet. Ritningar och beskrivningar av huv, solskärm och ventilator. I Holland har man bundit svinblåsor utefter ett snöre och sänkt i skorstenen. Röken kommer i rörelse, när den tar sig förbi blåsorna och kan inte komma tillbaka, om den kommer över dem.
----------------------------