1443	Försök med åtskilliga stenmossor	Holmberger, Pet.
1790, sept-okt FÖRSÖK, ANSTÄLDTA MED ÅTSKILLIGE STENMOSSOR. Liksom alla växter, bidrager även mossorna till alltets prydnad och nytta. På vintern gömmer de puppor och larver och frön. Som färgämne är de synnerligen nyttiga och ger stor variation av färger. Redogörelse för flera försök.
----------------------------
1444	Översättning ur Brittiska Aftonposten angående en i Amerika använd Agronome	Anonym
1790, sept-okt ÖFWERSÄTTNING AF EN ARTIKEL UTUR ST. JAMES CHRONICLE ELLER BRITTISKA AFTON-POSTEN, DÄR INFÖRD UTUR ET EN LITEN FRANSYSK BOK NU ALLMÄN I AMERICA UNDER NAMN AF AGRONOME ELLER LANDTMANS FICK-LEXICON. Flera beskrivningar hur man preparerar sädeskorn innan man sår.
----------------------------
1445	Bladen och frukten av vilda kastanjer nyttjade till boskapsfoder	Anonym
1790, sept-okt BLADEN OCH FRUCKTEN AF WILDA KASTANIER, NYTTIADE TIL BOSKAPS-FODER. Kastanjebladen saltas ner i kar. Lika delar salt och aska. Detta ges som foder och även hela kastanjer med skal kan ätas av oxar.
----------------------------
1446	Utdrag ur ett brev angående årsväxten i Finland	Anonym
1790, sept-okt UTDRAG AF ET BREF ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN, M. M., I FINLAND. God höskörd och bra skördeväder. En Valtur albicilla (rovfågel) uppförd i trädgården sittande på sin ställning, har skyddat trädgården för skadefåglar
----------------------------
1447	Utdelade hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1790, sept-okt UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. För uppodling, stenhusbyggnader. 15 års berömlig tjänst vid lantbruket samt 15 års berömlig ladugårdspigtjänst.
----------------------------
1448	Anmärkningar angående väderleken augusti och september 1790	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1449	Slutet på Riems svar angående kors utfordring (se 1790 sept.)	Riem
1790, nov-dec ÖFWERSÄTTNING OCH UTDRAG AF AMTS-RÅDET M.M. JOH. RIEMS SWAR, SOM WUNNIT UTSATT BELÖNING, PÅ EN AF KEJSERLIGA RYSKA OECONOMISKA SÄLLSKAPET UTI PETERSBURG UTSTÄLD SÅ LYDANDE FRÅGA: HWILKET UTFORDRINGS SÄTT, OCH HWILKEN SKÖTSEL, ÄR UTI WÅRT LÄGE IFRÅN OCH MED 56:TE TIL OCH 60:DE GRADENS POL-HÖGD, DE TJENLIGASTE FÖR KOR, AT TILWÄGA BRINGA HOS DEM MER OCH FETARE MJÖLK, ÄN I DESSA ORTER WANLIGEN WANKAS, UTAN AT SÅDAN UTFORDRING OCH SLIKT MJÖLKÖDANDE UNDERHÅLL, UTI OMKOSTNADEN UPGÅR EMOT, OM ICKE ÖFWERSTIGER WINSTEN? Huru mjölkkor förmånligast underhållas uti och nära intill en betydlig stad, och huru mera avsides i landet? Att sälja mjölk, grädde och färskt smör i en stor stad ger mer inkomst och tillåter bättre foder. Men lika viktigt är att på landsbygden ge gott foder för att inkomsten skall bliva förmerad och gödseltillgången förbättrad. Att föda kor med avfall från trädgård, drickesbryggning eller brännvinsbränning, då man ger dem dranken, är lätt i närheten av städer. På sommaren ges bladen och på vintern rotfrukterna. Denna fodring ger välgödda kor. I avlägsna orter kan man så havre och skörda halmen innan den går i ax. Detta kan ske 2 gånger per sommar. Blandas med rotfrukter. Vicker avskäres så mycket som går åt per dag och lägges i 6 korgar, där det får jäsa. Varje dag görs en ny korg i ordning. Detta foder ger välgödda och högmjölkande djur. Till hjälp vid vinterfodringen tar man vara på blad av kål och grönsaker och gör som till surkål. Syrningen sker i gropar, som kan öppnas mitt i vintern. Detta foder spar salt.
----------------------------
1450	Om de orsaker som hindra eller befordra en bättre årsväxt	Roberg, Johan
1790, nov-dec OM DE ORSAKER, SOM HINDRA ELLER BEFORDRA EN BÄTTRE ÅRSWÄXT. Samma orsaker och förslag till förbättring, som i de flesta tidigare redovisade förslagen. Dessa förslag är insände av Johan Roberg i Finland.
----------------------------
1451	Åtskilliga försök att på ett nyttigt sätt använda sågspån	Geijer, Carl Fredric
1790, nov-dec ÅTSKILLIGA FÖRSÖK, AT PÅ ET NYTTIGT SÄTT ANWÄNDA SÅGSPÅN. Sågspån blandad i lerjord ger jorden hjälp, då den behåller vätska och syra hos sig. Nyttjad till strö hos boskapen och blandad med gödsel ökas gödseln betydligt. Bra att tvätta golv med och att lägga i trossbottnar. Genom att blanda sågspån, kalk och lervatten, som stryks på insidan av väggarna, har dessa blivit betydligt mer värmeisolerade. På utsidan av husen klädes med pinnar och därpå lägges ett kalk och sandbruk med gamla stötta tegelstenar och hammarslagg i. Blandas med hästgödsel. De som fruktar att kalken skall skada huset lägger näver emellan.
----------------------------