1437Försök att torka hö vid infallande regnväderAnonym
1790, juli-aug

FÖRSÖK AT TORRKA HÖ WID INFALLANDE RÄGNWÄDER.

Statsrådet von Kelchen i St. Petersburg lät under ett ihållande regn under höslåttern hugga träd i skogen och avlöva dem. Sedan hängdes höet i trädens kronor och torkade fort. Han har beslutat att ha sådana torkställningar permanent på sin ängar.

Prisfråga: Vilka är de rätta och alltid gällande grunder, som vid inrättningen av cirkulations åkerbruk bör iakttagas?

----------------------------
 
1438KungörelsePatriotiska Sällskapet
1790, juli-aug

KUNGÖRELSE

Vilka är de rätta och alltid gällande grunder, som vid inrättning av cirkulationsbruk bör iakttagas?

----------------------------
 
1439Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1790Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1440Riems svar som fått belöning i Petersburg angående kors utfordring för att ge mer och fetare mjölkRiem
1790, sept-okt

ÖFWERSÄTTNING OCH UTDRAG AF AMTS-RÅDET M M JOH. RIEMS SWAR, SOM WUNNIT UTSATT BELÖNING, PÅ EN AF KEJSERLIGA RYSKA OECONOMISKA SÄLLSKAPET UTI PETERSBURG UTSTÄLD SÅ LYDANDE FRÅGA: HWILKET UTFORDRINGS SÄTT, OCH HWILKEN SKÖTSEL, ÄR UTI WÅRT LÄGE IFRÅN OCH MED 56:TE TIL OCH MED 60:DE GRADENS POL-HÖGD, DET TJENLIGASTE FÖR KOR, AT TILWÄGA BRINGA HOS DEM MER OCH FETARE MJÖLK, ÄN I DESSA ORTER WANLIGEN WANKAS, UTAN AT SÅDAN UTFORDRING OCH SLIKT MJÖLKÖDANDE UNDERHÅLL, UTI OMKOSTNADEN UPGÅR EMOT, OM ICKE ÖFWERSTIGER WINSTEN?

Riems svar, som fått belöning i St. Petersburg angående kors utfodring för att ge mer och fetare mjölk.

Att utfordra djuren i stall eller vid husen året om.

Att hålla båsen rena och dragfria.

Att satsa på de kor, som inte bli feta under den tid de mjölka trots gott foder.

Att kalvar, som är tänkta till mjölkkor, skall ha gott foder.

Här följer detaljerad beskrivning av kalvars och kors kosthåll. Beskrivning av en bra ladugård enligt engelskt föredöme.

----------------------------
 
1441Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets fråga: Vilka orsakerna är till missväxtEkman, Georg
1790, sept-okt

OFÖRGRIPELIGT SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HWILKA ÄRO DE ORSAKER (UTOM WÄDERLEK), SOM I ALLMÄNHET MÄST BIDRAGA TIL MISSWÄXTER I WÅRT LAND? BÖRA DE UPSÖKAS ANTINGEN UTI LANDTMANNENS MINDRE ARBETSAMHET OCH OKUNNIGHET, ELLER UTI BRISTER, HWILKA UTI ALLMÄNNA OCH ENSKILDTA FÖRFATTNINGAR TORDE KUNNA UPLETAS M M?

Georg Ekmans svar: Han är intet som plantar, icke heller han som vattnar, utan Gud allena, som växten giver. Icke dess mindre är det visst, att jordbrukarens egen åtgärd bidrager till bättre eller sämre skörd.

Oförmögenhet och fattigdom är den första orsaken till dålig årsväxt. Okunnighet och fördomar är också en orsak, men kunskapen blir allt bättre. Ängens vanhävd och storlek gentemot åkern är en betydande orsak till dåligt resultat.

För lite gödsel ger mager åker och det gamla ordstävet: Äng är åkers moder gäller.

Hållskjutssystemet gör att jordbrukaren kan förlora flera dagar av sin arbetskraft då han som bäst behöver den. Den i och för sig goda tanken i storskiftesdelning kan rubbas om en part klagar.

Detta gör att man inte vill kosta på någon förbättring på åker och äng, då man inte är säker att få behålla dem. Samma orsak gäller kontrakt om hemmansbruk, som upprättas bara för 3-4 år. Ingen vill anstränga sig för så kort tid. Detta gäller också indelningshavare och brukare av boställen samt bönder som är bruk, kungs- och sätesgårdar underställde.

Rågsädet är dock den största orsaken till missväxt. Efter 5 års experiment ges några praktiska råd.

----------------------------
 
1442Om betesmarks och hagars rätta hävdOxellöf, Lars
1790, sept-okt

OM BETESMARKS OCH HAGARS RÄTTA HÄFD.

Ängen måste förmeras och ett schema hur omloppsbruk skall gå till finns.

----------------------------
 
1443Försök med åtskilliga stenmossorHolmberger, Pet.
1790, sept-okt

FÖRSÖK, ANSTÄLDTA MED ÅTSKILLIGE STENMOSSOR.

Liksom alla växter, bidrager även mossorna till alltets prydnad och nytta. På vintern gömmer de puppor och larver och frön.

Som färgämne är de synnerligen nyttiga och ger stor variation av färger.

Redogörelse för flera försök.

----------------------------
 
1444Översättning ur Brittiska Aftonposten angående en i Amerika använd AgronomeAnonym
1790, sept-okt

ÖFWERSÄTTNING AF EN ARTIKEL UTUR ST. JAMES CHRONICLE ELLER BRITTISKA AFTON-POSTEN, DÄR INFÖRD UTUR ET EN LITEN FRANSYSK BOK NU ALLMÄN I AMERICA UNDER NAMN AF AGRONOME ELLER LANDTMANS FICK-LEXICON.

Flera beskrivningar hur man preparerar sädeskorn innan man sår.

----------------------------
 
1445Bladen och frukten av vilda kastanjer nyttjade till boskapsfoderAnonym
1790, sept-okt

BLADEN OCH FRUCKTEN AF WILDA KASTANIER, NYTTIADE TIL BOSKAPS-FODER.

Kastanjebladen saltas ner i kar. Lika delar salt och aska. Detta ges som foder och även hela kastanjer med skal kan ätas av oxar.

----------------------------