1421	Utdrag ur brev från Åbo	Anonym
1790, mars-apr UTDRAG AF ET BERF IFRÅN ÅBO DEN 21 DECEMBER 1789 Hösten har varit blid. Rågbrodden ganska fin utan skador av mögel och sniglar.
----------------------------
1422	Berömliga gärningar	Anonym
1790, mars-apr BERÖMLIGE GÄRNINGAR Odalmannen Lars Dristig från Rumskulla, som varit soldat i Pommern har nu gift sig och uppodlat ett ställe. Han har byggt en kvarn, vilket ledde till rättegång med andra brukspatroner, som ville fördärva hans goda uppsåt. Han har nu av konungen fått privilegier till detta verk.
----------------------------
1423	Utdelad brandstod	Patriotiska Sällskapet
1790, mars-apr UTDELT BRANDSTOD FÖR ÅR 1789 3 personer har fått brandstod av Kungl. Patr. Sällskapet.
----------------------------
1424	Utsatt fråga till besvarande mot belöning	Patriotiska Sällskapet
1790, mars-apr UTSATT FRÅGA TIL BESWARANDE EMOT BELÖNING Vilka är de så kallade brodd- och rotmaskar som på 1789 års höstsäd gjort åverkan och vilka är de säkraste och minst kostsamma förvarings- och botemedlen?
----------------------------
1425	Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1790	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1426	Minneshjälp vid ängsskötsel	Mellström, Jon
1790, maj-juni MINNESHJÄLP WID ÄNGSSKÖTSEL Träd, buskar, mycken torka eller fukt hindrar god höskörd. En torr ängsmark uppfriskas av alträd planterade i rad i öst-västlig riktning. Även vattenledningar kan anläggas. Vid för mycket väta måste diken anläggas. Tuvor avskärs med tuvplog och ängen sås med gräsfrö. För sen slåtter fördärvar ängen. Lien skall vara sådan, att slåtterkarlen kan gå rak. Hans högra fot skall alltid vara främst. Vid våt väderlek vändes strängarna för att, sedan de torkat, dragas ihop till såtar eller stackar. Så fort höet torkat helt inkörs det. Inget gräs sätts i hässjor, om det inte skall stå på hässjan och hemföras direkt från den. Ladorna skall ha vädringsgluggar och om de bara har jordgolv, lägges höet på överblivna gärdselstörar. Har man överskott av halm, kan den utbredas mellan höet. Olämplig betning försämrar den bästa äng. Egentligen borde ingen äng betas alls. Var åttonde dag utsprids spillningen.
----------------------------
1427	Beskrivning på en svart färganstrykning på spåntak	Bergius, Peter Jonas
1790, maj-juni BESKRIFNING PÅ EN SWART FÄRG-ANSTRYKNING UPPÅ SPÅNTAK Jag kokade takspån i järnvitriol. Spånen skall vara snett avskurna i nederändan, så att regndropparna inte faller i fogen. När hela taket är påspikat överstryks det med en färgsmet bestående av, 1 tunna tjära blandad med harts och kimrök. Strykes på varmt. För att behålla värmen i smeten släpper man ned varma stenar med jämna mellanrum.
----------------------------
1428	Tankar över Skånska lanthushållningen	Anonym
1790, maj-juni TANKAR ÖFWER SKÅNSKA LANDTHUSHÅLLNINGEN Skåne är ett landskap, som har stora förutsättningar till god hushållning. Dock har man utarmat skogen, utan att göra nyplanteringar. Även torven bör man vara sparsam med. Ängsskötseln skulle förbättras genom inrättande av beteshagar och om man hade vallhjon. Fick man bättre hö, blev dragarna starkare. Åkern missköts och ger inte den avkastning, som den med tanke på jordmån och klimat borde kunna ge. De borde dika ut sina åkrar och ängar. Alla dessa förbättringar fordrar arbete. Man borde hitta nya arbetsmetoder för att med mindre folk uträtta mer. De använder tunga och oformliga redskap, som fordra flera dragare. Den skånska plogen kräver att dragarna är långt ifrån redskapet och blir då tyngre. Myllan är hård, därför att man inte kör på sommarträdet. Arbetsvagnarna är tunga och det behövs två dragare. Man borde också förhindra de utflyttningar av folk, som sker till Danmark. Särskilt ungt och raskt folk söker där en bättre framtid. När drängarna gifter sig, får de ynkliga små hus att bo i och kan ofta inte livnära sin familj. De som blir lantbönder under frälsehemman vet aldrig hur många dagsverken de skall göra. Det beror helt på frälsebondens behov. De borde få riktiga torp att leva av. Skiftena borde också ses över.
----------------------------
1429	Några anmärkningar om missväxt på 1690-talet	Bergius, P J
1790, maj-juni NÅGRA ANMÄRKNINGAR OM MISSVÄXT ÅREN PÅ 1690 TALET Efter samtal med segelduksfabrikör Hellman på Norrmalm om de uppgifter han samlat om missväxten vintern 1694, bad jag honom skriva sina upplysningar i Hushålls-Journalen. 30000 människorna omkom i sädesorterna Livland, Estland och Finland. Även i Göta- och Svealand omkom många trots hjälp av konung Carl XI. Han beskriver väderleken och årsväxten under åren på 1690-talet. Det kan enligt bondepraktikan aldrig falla för mycket regn före midsommar. Han sammanfattar att Sverige är av natur och klimat ett kallt och fattigt land, men genom arbete och sparsamhet mäktigt och rikt nog.
----------------------------