| 1419 | Anmärkning över 1789 års höstsådd | Creutz, Carl Gustaf |
| 1790, mars-apr ANMÄRKNING ÖFWER 1789 ÅRS HÖST-SÅDD Höstsådden, som blivit misslyckad, har lidit mer av solhettan än av mask. När brodden avtynade angreps den av löss. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1420 | Anteckningar angående folknumren | Anonym |
| 1790, mars-apr ANTECKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMMERN Stockholm, Kungl. Lifgardets församling, födda 92 , döda 237. I Falun var ett lyckligt år. I Kalmar föddes 107 och dog 183. I Karlskrona föddes 288, men 6011 dog, varav 5000 av amiralitetets manskap. I Lund föddes 78 barn och endast 44 personer avled. I Göteborg i Garnisonsförsamlingen föddes 131 barn men på grund av kriget dog 752 personer. I Vänersborg föddes 59 barn, men 135 personer avled, flest i rötfeber och tärande sjukdomar. I Borås dog 52 fler än som föddes. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1421 | Utdrag ur brev från Åbo | Anonym |
| 1790, mars-apr UTDRAG AF ET BERF IFRÅN ÅBO DEN 21 DECEMBER 1789 Hösten har varit blid. Rågbrodden ganska fin utan skador av mögel och sniglar. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1422 | Berömliga gärningar | Anonym |
| 1790, mars-apr BERÖMLIGE GÄRNINGAR Odalmannen Lars Dristig från Rumskulla, som varit soldat i Pommern har nu gift sig och uppodlat ett ställe. Han har byggt en kvarn, vilket ledde till rättegång med andra brukspatroner, som ville fördärva hans goda uppsåt. Han har nu av konungen fått privilegier till detta verk. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1423 | Utdelad brandstod | Patriotiska Sällskapet |
| 1790, mars-apr UTDELT BRANDSTOD FÖR ÅR 1789 3 personer har fått brandstod av Kungl. Patr. Sällskapet. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1424 | Utsatt fråga till besvarande mot belöning | Patriotiska Sällskapet |
| 1790, mars-apr UTSATT FRÅGA TIL BESWARANDE EMOT BELÖNING Vilka är de så kallade brodd- och rotmaskar som på 1789 års höstsäd gjort åverkan och vilka är de säkraste och minst kostsamma förvarings- och botemedlen? | ||
| ---------------------------- | ||
| 1425 | Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1790 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1426 | Minneshjälp vid ängsskötsel | Mellström, Jon |
| 1790, maj-juni MINNESHJÄLP WID ÄNGSSKÖTSEL Träd, buskar, mycken torka eller fukt hindrar god höskörd. En torr ängsmark uppfriskas av alträd planterade i rad i öst-västlig riktning. Även vattenledningar kan anläggas. Vid för mycket väta måste diken anläggas. Tuvor avskärs med tuvplog och ängen sås med gräsfrö. För sen slåtter fördärvar ängen. Lien skall vara sådan, att slåtterkarlen kan gå rak. Hans högra fot skall alltid vara främst. Vid våt väderlek vändes strängarna för att, sedan de torkat, dragas ihop till såtar eller stackar. Så fort höet torkat helt inkörs det. Inget gräs sätts i hässjor, om det inte skall stå på hässjan och hemföras direkt från den. Ladorna skall ha vädringsgluggar och om de bara har jordgolv, lägges höet på överblivna gärdselstörar. Har man överskott av halm, kan den utbredas mellan höet. Olämplig betning försämrar den bästa äng. Egentligen borde ingen äng betas alls. Var åttonde dag utsprids spillningen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1427 | Beskrivning på en svart färganstrykning på spåntak | Bergius, Peter Jonas |
| 1790, maj-juni BESKRIFNING PÅ EN SWART FÄRG-ANSTRYKNING UPPÅ SPÅNTAK Jag kokade takspån i järnvitriol. Spånen skall vara snett avskurna i nederändan, så att regndropparna inte faller i fogen. När hela taket är påspikat överstryks det med en färgsmet bestående av, 1 tunna tjära blandad med harts och kimrök. Strykes på varmt. För att behålla värmen i smeten släpper man ned varma stenar med jämna mellanrum. | ||
| ---------------------------- | ||