1414	Anmärkningar angående väderleken för dec.1789 och jan.1790	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1415	Försök till besvarande av den i Stockholms Posten uppgivna frågan: Om nu brukelige Ostindiska Kompaniets skepp till krigsbruk eller eget försvar med mera	Hagerman, Carl Christian
1790, mars-apr FÖRSÖK TIL BESWARANDE AF DEN I STOCKHOLMS POSTEN N:O 199 D. 27 AUGUSTI 1788 UPGIFNE FRÅGA: OM NU BRUKELIGE OST-INDISKA COMPAGNIETS SKEPP MÖJELIGEN KUNNA BESTYCKAS TIL KRIGSBRUK ELLER EGIT FÖRSVAR, MED MERA Man kan beklaga, att inte Ostindienfarare används att frakta kavalleriregementen till krigsplatser, utan istället använt Rangskepp, som borde användas till annat. Man har i vårt århundrade upptäckt att klinkbåtar hopsatte med tränaglar tar emot rekylen från en bomb kastad ur en 60-punds mörsare utan att skada fartyget. Stöten stannar i några sammanvridna vurstar av halm och ett litet parti sågspån. Då bör även ostindieskeppen med dess större styrka kunna besättas med kanoner. De bör kunna byggas om, så att de klarar två batterier. Beskrivning av hur man kan bygga om dem. Ibland de förnämsta och mest hedrande omsorger är visserligen att fäderneslandet försvaras, men detta kräver väl bemannade båtar. Önskvärt vore att mannarna tidigt lärt sig hantera vapen, så att de inte häpnade för minsta skott. I varje socken borde inrättas en skytteskola, som under ett par timmar på söndagseftermiddagen lärde allmogens barn att hantera vapen och enklare exercis. Barnen kunde använda trägevär under exercisen och skjuta med lösa skott med de riktiga gevären. Dessa kunde förvaras i vapenhusen. Detta är ju vapenhusens uppgift, vilket inte nu levande känner till.
----------------------------
1416	Utdrag ur en utgiven och försvarad akademisk avhandling om fruktträdsskötsel i Finland	Fahler Johan Henric von
1790, mars-apr UTDRAG UTUR EN UNDER HERR PROFESSOR DOCTOR CARL N. HELLENII INSEENDE DEN 26 SISTL. JUNII UTGIFWEN OCH FÖRSWARAD ACADEMISK AFHANDLING OM FRUKT-TRÄNS SKÖTSEL I FINLAND; AF HERR CANDIDATEN JOHAN HENRIC VON FALER Dessa anmärkningar bestrider de allmänt kända grundsatserna om trädskötsel. Det är inte vinterkölden, som ruinerar våra fruktträd, utan växlingarna av värme och köld under våren. Man bör inte lägga trädgårdarna i söder utan som vid Kinnekulle mot norr. Man använder ofta för lös jord att plantera i. Många träd trivs i stenblandad jordmån. Mogna kärnor skall drivas upp i samma jordmån. Dvärgträden är de som klarar sig bäst. De oäkta trädens frukt är varaktigare även om de inte är så välsmakande.
----------------------------
1417	Utdrag ur ett brev om Ydre härad i Östergötland	Schmiterlöw H C
1790, mars-apr UTDRAG AF ET BREF TIL INTENDENTEN F-R-M, OM YDRE HÄRAD I ÖSTERGÖTLAND, AF MAJOR H C SCHMITERLÖW Ydre härad är en av de vackraste platser i landet. Ganska stenbunden mark och små åkrar. Åkern har tre skiften, ett år råg, ett år vårsäd och ett år vila. Man brukar korta liar, för att komma åt runt stenarna. Ängen består av hårdvall och här växer lövskog mest björk. I sjöarna finns gott om kräftor och fisk. Man säljer 2 tjog kräftor för 3 runstycken. Insaltade kräftstjärtar klarar sig hela året. Sedan jag undervisat om potatisplantering har man de senaste åren fått god skörd, som används till bröd och brännvin. En tunna potatis, 1/4 tunna havre, 1/8 tunna malt ger 10 kannor brännvin. Av 3 tunnor rönnbär utan tillsats har jag fått 3 kannor destillerat brännvin. Man förstår sig på att draga nytta av kreaturen. Mycket smör och fin ost tillverkas. När jag flyttade hit sköttes herrgårdarna av fogdar och ingen lärde allmogen att förkovra sitt lantbruk. Ett undantag var kamrer Daniel Hörberg på Tunarps egendom. Att bygga stenmurar visar sig inte vara någon vinst.
----------------------------
1418	En finsk bondes märkliga uppodlingar och uppodlingssätt	Appelgrén, Leslenius
1790, mars-apr EN FINSK BONDES MÄRKLIGA UPODLINGAR OCH UPODLINGS-SÄTT För 33 år sedan flyttade jag, Isak Pussinen Sivola till Leppimäki. Där var skog, stenbunden och vattensjuk mark. Skogen röjdes, stenen uppbröts och diken grävdes. Torv har använts till gödning. Kreatursgödseln blandas med torv och kärrjord. Jag har byggt god väg till kvarnen. Ängarna föder 3 hästar, 14 nöt och 16 får. Jag bränner tjära efter annan metod än andra och får mer. Under detta arbete har jag fostrat 5 barn. Bondens uppgifter har i dag blivit upplästa i kyrkan och deras riktighet är besannad. Beskrivning av hans tjärbränningssätt. Undertecknat av pastor Lesenius, sexmän och nämndemän.
----------------------------
1419	Anmärkning över 1789 års höstsådd	Creutz, Carl Gustaf
1790, mars-apr ANMÄRKNING ÖFWER 1789 ÅRS HÖST-SÅDD Höstsådden, som blivit misslyckad, har lidit mer av solhettan än av mask. När brodden avtynade angreps den av löss.
----------------------------
1420	Anteckningar angående folknumren	Anonym
1790, mars-apr ANTECKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMMERN Stockholm, Kungl. Lifgardets församling, födda 92 , döda 237. I Falun var ett lyckligt år. I Kalmar föddes 107 och dog 183. I Karlskrona föddes 288, men 6011 dog, varav 5000 av amiralitetets manskap. I Lund föddes 78 barn och endast 44 personer avled. I Göteborg i Garnisonsförsamlingen föddes 131 barn men på grund av kriget dog 752 personer. I Vänersborg föddes 59 barn, men 135 personer avled, flest i rötfeber och tärande sjukdomar. I Borås dog 52 fler än som föddes.
----------------------------
1421	Utdrag ur brev från Åbo	Anonym
1790, mars-apr UTDRAG AF ET BERF IFRÅN ÅBO DEN 21 DECEMBER 1789 Hösten har varit blid. Rågbrodden ganska fin utan skador av mögel och sniglar.
----------------------------
1422	Berömliga gärningar	Anonym
1790, mars-apr BERÖMLIGE GÄRNINGAR Odalmannen Lars Dristig från Rumskulla, som varit soldat i Pommern har nu gift sig och uppodlat ett ställe. Han har byggt en kvarn, vilket ledde till rättegång med andra brukspatroner, som ville fördärva hans goda uppsåt. Han har nu av konungen fått privilegier till detta verk.
----------------------------