1388 | Beskrivning av ett nytt slags rep av trä | Klingvall Pehr |
1789, okt BESKRIFNING OM ET NYTT SLAGS REPS FÖRFÄRDIGANDE AF TRÄ. Raka träd fälles och delas i 1-2 alnars längd. Med en kniv skaver man loss så långa remsor man kan. Dessa flätas tillsammans och ger ett starkt rep som kan användas både vått och torrt. | ||
---------------------------- | ||
1389 | Om samling av tagel och dess beredning | Anonym |
1789, okt OM SAMLING AF TAGEL OCH DESS BEREDNING. Tagel är en bristvara och köps utifrån. Detta är naturligtvis helt onödigt om bara lantmännen ansträngde sig litet och tog vara på det från sina egna djur. Kyrkvaktmästaren i Slottskyrkan i Stockholm köper nu upp tagel, som skall vara rent och inslaget i säck eller matta. | ||
---------------------------- | ||
1390 | Botemedel mot svår förstoppning | Forseman J |
1789, okt BOTEMEDEL EMOT SWÅR FÖRSTOPPNING. Människolivets plågor drabbar både den lärde världen och uslingen. Dock är förlusten av en lärd värre än av en usling, även om vårt folkfattiga land behöver sina innevånare. En sjukdom, som kan leda till döden är förstoppning. Ett botemedel, som hjälpte en dräng i Hälsingland, var att gräva ned honom i gödseln i fårhuset. Efter en liten stund begärde han att bli uppgrävd igen för naturens trängande behov. Han var sedan återställd. Även om denna metod på en frisk kan anses osnygg, är den sjuke som plågas inte så grannlaga. | ||
---------------------------- | ||
1391 | Brev från Älvdalen | Anonym |
1789, okt UTDRAG AF ET BREF IFRÅN ELFDALEN, D. 21 AUGUSTI 1789. Ett starkt regn föll över trakten och Dalälven svämmade över mer än i vårfloden. Dock skadades inte säden utan skörden blev tidigt mogen och fin. | ||
---------------------------- | ||
1392 | Anmärkningar angående väderleken för september 1789 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
1393 | Svar till Hushålls-Journalen | Anonym |
1789, nov ANMÄRKNING OCH SWAR TIL HUSHÅLLS-JOURNALEN FÖR JANUARIUS ÅR 1787, SIDAN 230. Vid jämförelsepriserna för år 1686-1786, visade det sig att priserna stigit 1/3. Orsakerna är att söka i följande: 1686 hade vi två spannmålsland, Liv- och Ingermanland, varifrån vi fick säd. Folkmängden har ökat mer än åkerbrukets avkastning. Ett ojämnt spannmålpris. Rekommenderas att göra som Gustaf Vasa på herrdagen 25 februari 1546, då landet hade haft missväxt i 4 år. Var tredje penning avslogs. Hålla sockenmagasinen fyllda, och priserna jämna under en tid av 10 år. | ||
---------------------------- | ||
1394 | Om sniglar och broddmask | Philelminthus, M |
1789, nov OM SNIGLAR OCH BRODD-MASK (FORTSÄTTNING OCH SLUT). (forts) Artikeln tar upp åtskilliga snigelarter och den forskning, som finns att tillgå. Hänvisas ofta till Linné. Även broddmasken och dess skadeverkan på säden tas upp. Förslag till utrotning. | ||
---------------------------- | ||
1395 | Botemedel mot brännsår | Anonym |
1789, nov BOTEMEDEL EMOT BRÄNN-SÅR. Brännsår, som uppstår genom eld eller våta saker, botas genast om patienten själv eller annan närvarande tuggar salt och stryker på såret. | ||
---------------------------- | ||
1396 | Angående väderlek och årsväxt i landsorterna | Anonym |
1789, nov ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M M I LANDS-ORTERNE. Från Värmland. Ovanligt fint vår- och försommarväder. I juli och augusti åskkvalm och regn, så att Klarälven flera gånger svämmat över och skadat åker och äng. Från Åbo. God skörd både på åkern och i trädgårdar. Från Dalsland. Den våta hösten har gjort att många har säden obärgad. Storm och hagel har slagit säden ur axen, så att åkrarna ser nysådda ut. Från Öland. En så svår vinter har ingen upplevt. Mesta arbetet gick åt att skotta snö och överleva kreaturen. Detta lyckades inte för alla, då svår foderbrist uppstod och också brist på ved. | ||
---------------------------- |