1385	Beskrivning av skånska byggningssättet	Hjelmberg, Magnus Petter
1789, okt BESKRIFNING PÅ SKÅNSKA BYGGNINGSSÄTTET, I AFSIGT TIL SKOGARNES BESPARING OCH FOLKHOPENS FÖRÖKNING. Att Skåne är ett mer välmående landskap än andra i Sverige beror på att man genom ett annat byggningsätt drar stora förmåner. Istället för att använda virke och på detta sätt föröda skogen bygger man med en trästomme och fyller mellanrummen med lera. Väggarna täcks med kalk. Detta blir varma hus som förutom att de spar skog vid uppförandet även spar bränsle vid uppvärmning. Värmland. Jämn vinter, lagom snö och gott slädföre. Gott pris på järnet och lågt pris på spannmålen. Att uppföra 200 sådana hus gör besparing av 35000 träd. När slättlandet är helt utan skog, var skall man då ta virket och veden? Det gäller att hushålla i tid. Detta byggsätt kostar dessutom bara 1/3 av vad ett vanligt hus kostar. Då nya generationer tar vid kan man kosta på sig bra bostäder från början. Drängarna som får sin lön i säd, som de säljer i staden, kan efter bara några år skaffa sig torp. Då de bygger billiga hus har de pengar till kreatur, vilket är ett måste för att man skall lyckas som lantman. Då de unga tidigt kan stå på egna ben blir också den barnalstrande tiden förlängd, till nytta för trakten. På detta sätt blomstrar också städerna och i Skåne blir de fler och fler. Alltså: 1) Skogsbesparing. 2) Mindre kostnad vid uppförandet av hus. 3) Folkökning.
----------------------------
1386	Reflexioner över missväxt	Creutz, Carl Gustaf
1789, okt REFLEXIONER ÖFWER MISSWÄXTER. Allmän missväxt, som drabbar hela eller stora delar av landet, beror ju på väderleken. Missväxt, som drabbar särskilda delar av landet, kan bero på okunnighet om åkrars placering och speciella omständigheter. T. ex. solförmörkelse eller giftiga dimmor som stiger ur vissa kalldrag och är dödliga eller åtminstone skadliga för människor och djur. Lantmannens kunskaper är ofta avgörande för hur växtligheten klarar sig.
----------------------------
1387	Instruktion för historielektorn i Strängnäs	Lannér Is
1789, okt UTDRAG AF KONGL. MAJ:TS NÅDIGA INSTRUCTION FÖR HISTORIAE NATURALIS LECTORN WID GYMNASIUM I STRENGNÄS. GIFWEN GRIPSHOLMS SLOTT DEN 10 DECEMB. 1779. Först ett allmänt begrepp om fysiska och moraliska hinder för framgång beroende på okunnighet, fördom, vana eller vanmakt. Sedan god undervisning i åkerbruksläran, ängsskötseln med mossars uppodling, skogsvård och skogsbesparing. Särskilt behandlas byggnader och gärdesgårdar, där stor besparing kan göras. Trädgårdsskötsel, vinberedning av frukt och bär. Första året läses hela naturalhistorien. Andra året lantbruksmetoder och senare djurs och fåglars ans, sjukdomar och läkemedel. Tredje året hela vetenskapen nu utökad. Vid vart års slut skall eleverna och särskilt stipendiaterna examineras inför biskopen och konsistoriet. Vart tredje år bör till stiftarens heder ett tal hållas över något ekonomiskt ämne, varvid stiftarens förtjänster och hans minne upplivas.
----------------------------
1388	Beskrivning av ett nytt slags rep av trä	Klingvall Pehr
1789, okt BESKRIFNING OM ET NYTT SLAGS REPS FÖRFÄRDIGANDE AF TRÄ. Raka träd fälles och delas i 1-2 alnars längd. Med en kniv skaver man loss så långa remsor man kan. Dessa flätas tillsammans och ger ett starkt rep som kan användas både vått och torrt.
----------------------------
1389	Om samling av tagel och dess beredning	Anonym
1789, okt OM SAMLING AF TAGEL OCH DESS BEREDNING. Tagel är en bristvara och köps utifrån. Detta är naturligtvis helt onödigt om bara lantmännen ansträngde sig litet och tog vara på det från sina egna djur. Kyrkvaktmästaren i Slottskyrkan i Stockholm köper nu upp tagel, som skall vara rent och inslaget i säck eller matta.
----------------------------
1390	Botemedel mot svår förstoppning	Forseman J
1789, okt BOTEMEDEL EMOT SWÅR FÖRSTOPPNING. Människolivets plågor drabbar både den lärde världen och uslingen. Dock är förlusten av en lärd värre än av en usling, även om vårt folkfattiga land behöver sina innevånare. En sjukdom, som kan leda till döden är förstoppning. Ett botemedel, som hjälpte en dräng i Hälsingland, var att gräva ned honom i gödseln i fårhuset. Efter en liten stund begärde han att bli uppgrävd igen för naturens trängande behov. Han var sedan återställd. Även om denna metod på en frisk kan anses osnygg, är den sjuke som plågas inte så grannlaga.
----------------------------
1391	Brev från Älvdalen	Anonym
1789, okt UTDRAG AF ET BREF IFRÅN ELFDALEN, D. 21 AUGUSTI 1789. Ett starkt regn föll över trakten och Dalälven svämmade över mer än i vårfloden. Dock skadades inte säden utan skörden blev tidigt mogen och fin.
----------------------------
1392	Anmärkningar angående väderleken för september 1789	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1393	Svar till Hushålls-Journalen	Anonym
1789, nov ANMÄRKNING OCH SWAR TIL HUSHÅLLS-JOURNALEN FÖR JANUARIUS ÅR 1787, SIDAN 230. Vid jämförelsepriserna för år 1686-1786, visade det sig att priserna stigit 1/3. Orsakerna är att söka i följande: 1686 hade vi två spannmålsland, Liv- och Ingermanland, varifrån vi fick säd. Folkmängden har ökat mer än åkerbrukets avkastning. Ett ojämnt spannmålpris. Rekommenderas att göra som Gustaf Vasa på herrdagen 25 februari 1546, då landet hade haft missväxt i 4 år. Var tredje penning avslogs. Hålla sockenmagasinen fyllda, och priserna jämna under en tid av 10 år.
----------------------------