1379Säkert sätt att uttaga bläckfläckar ur linneAnonym
1789, sept

SÄKERT SÄTT AT UTTAGA BLÄCKFLÄCKAR UTUR LINNE

Citronsaft tar bort fläcken men skadar linnet. I stället tar man smält talg och gnuggar fläcken och byker sedan. Fläcken försvinner alldeles utan att något hål finns på tyget.

----------------------------
 
1380Sammandrag av Stockholms import 1788Anonym
1789, sept

SAMMANDRAG AF STOCKHOLMS IMPORT

Importerades spannmål, gryn, mjöl, fiskvaror, frukt, färgstoffer, garn, mineralvatten, oljor, papper, silke, silver, specerier, socker, tobak, ull, viktualier och viner.

----------------------------
 
1381Anteckningar angående folknumrenAnonym
1789, sept

ANTECKNINGAR ANGÅENDE FOLK-NUMMERN

Uppsala. 2307 fler födda än döda. 160 tvillingar och 1 trillingfödsel. Av de döda var 24 över 90 år och 1 över 100. 44 kvävdes av ammor eller mödrar, 2 barnamord, 6 självmördare, 3 mördade, 52 drunknade, 1 ihjälfrusen, 1 död genom åsknedslag. Sjukdomar har varit koppor och rödsot.

----------------------------
 
1382Om väderlek och årsväxt i landsorternaAnonym
1789, sept

OM WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I LANDSORTERNA

Ulricehamn. Den 19 juni ett våldsamt åskväder med hagel som nötter. De skadade alla trädgårds- och tobaksplanteringar. Rågen måste man slå.

Tjörn, även där hagel den 19:e. Likaså i Värmland haglade det.

I Eksjö kom ett starkt åskväder och mycket regn. Allmogen tände sina svedjefält, så att halva himlen syntes alldeles röd och den andra halvan svart av åskmolnet. Den 21 juni kom ett regn så häftigt, att ingen minns dess like. Vägarna avskuros, broarna utvräktes och dikena fylldes med lös jord.

Vid Inlands Norde härad slog åskan ihjäl en häst och en kalv.

----------------------------
 
1383KungörelsePatriotiska Sällskapet
1789, sept

KUNGÖRELSE

30 dukater har tilldelats den som svarat på frågan angående ostindiske skeppens inredande till krigsskepp. Då han lovat ritningar, väntar belöningsgivaren på dessa innan belöningen lämnas ut. Den som vann andra pris i samma ämne får en skådepenning.

----------------------------
 
1384Anmärkningar angående väderleken för augusti 1789Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1385Beskrivning av skånska byggningssättetHjelmberg, Magnus Petter
1789, okt

BESKRIFNING PÅ SKÅNSKA BYGGNINGSSÄTTET, I AFSIGT TIL SKOGARNES BESPARING OCH FOLKHOPENS FÖRÖKNING.

Att Skåne är ett mer välmående landskap än andra i Sverige beror på att man genom ett annat byggningsätt drar stora förmåner. Istället för att använda virke och på detta sätt föröda skogen bygger man med en trästomme och fyller mellanrummen med lera. Väggarna täcks med kalk. Detta blir varma hus som förutom att de spar skog vid uppförandet även spar bränsle vid uppvärmning.

Värmland. Jämn vinter, lagom snö och gott slädföre. Gott pris på järnet och lågt pris på spannmålen.

Att uppföra 200 sådana hus gör besparing av 35000 träd. När slättlandet är helt utan skog, var skall man då ta virket och veden? Det gäller att hushålla i tid. Detta byggsätt kostar dessutom bara 1/3 av vad ett vanligt hus kostar. Då nya generationer tar vid kan man kosta på sig bra bostäder från början.

Drängarna som får sin lön i säd, som de säljer i staden, kan efter bara några år skaffa sig torp. Då de bygger billiga hus har de pengar till kreatur, vilket är ett måste för att man skall lyckas som lantman.

Då de unga tidigt kan stå på egna ben blir också den barnalstrande tiden förlängd, till nytta för trakten. På detta sätt blomstrar också städerna och i Skåne blir de fler och fler.

Alltså:

1) Skogsbesparing.

2) Mindre kostnad vid uppförandet av hus.

3) Folkökning.

----------------------------
 
1386Reflexioner över missväxtCreutz, Carl Gustaf
1789, okt

REFLEXIONER ÖFWER MISSWÄXTER.

Allmän missväxt, som drabbar hela eller stora delar av landet, beror ju på väderleken.

Missväxt, som drabbar särskilda delar av landet, kan bero på okunnighet om åkrars placering och speciella omständigheter. T. ex. solförmörkelse eller giftiga dimmor som stiger ur vissa kalldrag och är dödliga eller åtminstone skadliga för människor och djur.

Lantmannens kunskaper är ofta avgörande för hur växtligheten klarar sig.

----------------------------
 
1387Instruktion för historielektorn i SträngnäsLannér Is
1789, okt

UTDRAG AF KONGL. MAJ:TS NÅDIGA INSTRUCTION FÖR HISTORIAE NATURALIS LECTORN WID GYMNASIUM I STRENGNÄS. GIFWEN GRIPSHOLMS SLOTT DEN 10 DECEMB. 1779.

Först ett allmänt begrepp om fysiska och moraliska hinder för framgång beroende på okunnighet, fördom, vana eller vanmakt.

Sedan god undervisning i åkerbruksläran, ängsskötseln med mossars uppodling, skogsvård och skogsbesparing. Särskilt behandlas byggnader och gärdesgårdar, där stor besparing kan göras.

Trädgårdsskötsel, vinberedning av frukt och bär.

Första året läses hela naturalhistorien.

Andra året lantbruksmetoder och senare djurs och fåglars ans, sjukdomar och läkemedel.

Tredje året hela vetenskapen nu utökad.

Vid vart års slut skall eleverna och särskilt stipendiaterna examineras inför biskopen och konsistoriet.

Vart tredje år bör till stiftarens heder ett tal hållas över något ekonomiskt ämne, varvid stiftarens förtjänster och hans minne upplivas.

----------------------------