1377	Anmärkningar över ett svar angående missväxt	Anonym
1789, sept ANMÄRKNINGAR ÖFWER ET SWAR UTI HUSHÅLLNINGS-JOURNALEN FÖR ÅR 1788, SIDAN 451 Jag som är en jordbruksälskare vågar kritisera Lagerholms svar på frågan om missväxt. I hans förmaning att genom bön till den Högste få biträde till ett lyckligt åkerbruk finns inget att inhämta. Han omtalar på 22 sidor alla orsakerna till missväxt, men ger inget botemedel. Hans påstående om att endast köra åker, när ogräset tar överhanden eller knappast då, vederläggs av en mängd kunniga åkermän. De menar att ett trädesgärde bör köras minst 3-4 gånger. Ogräset tar ju näringen och kan knappast räknas som nyttig. Körning är ju till också för att göra jorden lös och lätt för sädeskornen att växa i. Att solen skulle lösa de fruktbara delarna, när jorden ligger i öppna fåror är inte alls bevisat av de naturkunniga. Skulle så vara fallet kommer ju dessa partiklar tillbaks från andra orter. Om hans förslag att avskära omogen säd vore mycket att påminna. Men hans tillvitelser om fördomar, egensinne, vårdslöshet, lättja och försummelse avskräcker att göra minsta invändning. Om auktor tillåter, vill jag dock erinra om att säden mognar olika varje år.
----------------------------
1378	Hushållsråd till skogens förökande och besparing	Larsson, Lars
1789, sept HUSHÅLLS-RÅD TIL SKOGENS FÖRÖKANDE OCH BESPARING På åtskilliga platser är brist på skog, därför föreslås plantering av asp. Dessa växer lätt och är bättre till gärdsel än tall och gran. Lövet är dessutom bättre för boskapen än somligt hö. Bönderna borde inte få bygga sina hus så tätt i byarna. Om elden kommer lös breder den sig över hela byn. För att spara ved borde tegelugnar inrättas. Kostnaden vore snart betald, då vedåtgången blir mindre. Den kan istället säljas till tegelbruken, som kan öka sin kapacitet. De som får ta skog på allmänningen i brist på egen skog, borde bevisa att de har kakelugnar överallt.
----------------------------
1379	Säkert sätt att uttaga bläckfläckar ur linne	Anonym
1789, sept SÄKERT SÄTT AT UTTAGA BLÄCKFLÄCKAR UTUR LINNE Citronsaft tar bort fläcken men skadar linnet. I stället tar man smält talg och gnuggar fläcken och byker sedan. Fläcken försvinner alldeles utan att något hål finns på tyget.
----------------------------
1380	Sammandrag av Stockholms import 1788	Anonym
1789, sept SAMMANDRAG AF STOCKHOLMS IMPORT Importerades spannmål, gryn, mjöl, fiskvaror, frukt, färgstoffer, garn, mineralvatten, oljor, papper, silke, silver, specerier, socker, tobak, ull, viktualier och viner.
----------------------------
1381	Anteckningar angående folknumren	Anonym
1789, sept ANTECKNINGAR ANGÅENDE FOLK-NUMMERN Uppsala. 2307 fler födda än döda. 160 tvillingar och 1 trillingfödsel. Av de döda var 24 över 90 år och 1 över 100. 44 kvävdes av ammor eller mödrar, 2 barnamord, 6 självmördare, 3 mördade, 52 drunknade, 1 ihjälfrusen, 1 död genom åsknedslag. Sjukdomar har varit koppor och rödsot.
----------------------------
1382	Om väderlek och årsväxt i landsorterna	Anonym
1789, sept OM WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I LANDSORTERNA Ulricehamn. Den 19 juni ett våldsamt åskväder med hagel som nötter. De skadade alla trädgårds- och tobaksplanteringar. Rågen måste man slå. Tjörn, även där hagel den 19:e. Likaså i Värmland haglade det. I Eksjö kom ett starkt åskväder och mycket regn. Allmogen tände sina svedjefält, så att halva himlen syntes alldeles röd och den andra halvan svart av åskmolnet. Den 21 juni kom ett regn så häftigt, att ingen minns dess like. Vägarna avskuros, broarna utvräktes och dikena fylldes med lös jord. Vid Inlands Norde härad slog åskan ihjäl en häst och en kalv.
----------------------------
1383	Kungörelse	Patriotiska Sällskapet
1789, sept KUNGÖRELSE 30 dukater har tilldelats den som svarat på frågan angående ostindiske skeppens inredande till krigsskepp. Då han lovat ritningar, väntar belöningsgivaren på dessa innan belöningen lämnas ut. Den som vann andra pris i samma ämne får en skådepenning.
----------------------------
1384	Anmärkningar angående väderleken för augusti 1789	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1385	Beskrivning av skånska byggningssättet	Hjelmberg, Magnus Petter
1789, okt BESKRIFNING PÅ SKÅNSKA BYGGNINGSSÄTTET, I AFSIGT TIL SKOGARNES BESPARING OCH FOLKHOPENS FÖRÖKNING. Att Skåne är ett mer välmående landskap än andra i Sverige beror på att man genom ett annat byggningsätt drar stora förmåner. Istället för att använda virke och på detta sätt föröda skogen bygger man med en trästomme och fyller mellanrummen med lera. Väggarna täcks med kalk. Detta blir varma hus som förutom att de spar skog vid uppförandet även spar bränsle vid uppvärmning. Värmland. Jämn vinter, lagom snö och gott slädföre. Gott pris på järnet och lågt pris på spannmålen. Att uppföra 200 sådana hus gör besparing av 35000 träd. När slättlandet är helt utan skog, var skall man då ta virket och veden? Det gäller att hushålla i tid. Detta byggsätt kostar dessutom bara 1/3 av vad ett vanligt hus kostar. Då nya generationer tar vid kan man kosta på sig bra bostäder från början. Drängarna som får sin lön i säd, som de säljer i staden, kan efter bara några år skaffa sig torp. Då de bygger billiga hus har de pengar till kreatur, vilket är ett måste för att man skall lyckas som lantman. Då de unga tidigt kan stå på egna ben blir också den barnalstrande tiden förlängd, till nytta för trakten. På detta sätt blomstrar också städerna och i Skåne blir de fler och fler. Alltså: 1) Skogsbesparing. 2) Mindre kostnad vid uppförandet av hus. 3) Folkökning.
----------------------------