1376	Svar på fråga: Om det inte vore mest nyttigt att de kringstrykande lapparna utom Lappmarken byggde hus och ingick i samma näringsmedel, som andra medborgare	Alenius, Carl Gustaf
1789, sept SWAR, PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UPGIFNA FRÅGAN: OM ICKE DET WORE MÄST NYTTIGT, AT DE KRINGSTRYKANDE LAPPARNE UTOM LAPPMARKERNA MÅ LEDAS TIL AT BYGGA SIG HUS, OCH INGÅ I SAMMA NÄRINGSMEDEL, SOM DERAS ÖFRIGA MEDBORGARE; OCH HWILKA UTWÄGAR MÅ WARA DE BÄSTA, TIL AT SMÅNINGOM FÖRA OCH WÄNJA DEM TIL ET SÅDANT FÖRÄNDRAT LEFNADSSÄTT? Jag känner svårigheten att uppgiva ett nyttigt och möjligt förslag, men känner ändå som min skyldighet att visa på några omständigheter, som kan tjäna till upplysning. Man kan inte jämföra lapparna med de insekter och djur, som förtära luftens och jordens rötaktiga orenligheter, men de framstå som tärande och skadliga. De när sig till en tredjedel själva, men resten måste tagas av svenska allmogens knappa förråd. Lägger man därtill deras fördärvade seder, fylleri, flyttande, hotelser med förtrollning, då de tilltvingar sig den fattigas sista brödbit och underhåller de enfaldigas vidskepelse. Hur skall dessa blodiglar och onda seders fortplantare förvandlas till närande medlemmar i samfundet. Att uppge det vore ett mästerstycke. Jag vet att de aldrig frivilligt skulle ingå på något, som skulle förändra deras levnadssätt. Här måste en Regerings kraftfulla åtgärder till. Jag skall beskriva lappens egenskaper. Jag försäkrar att de inte är hopdiktade. Lappen är vild. Denna vildhet hindrar honom att se, älska, eftersträva de plikter och fördelar, de nyttiga tvång och värdiga friheter, de långvariga nöjen och måttliga svårigheter, som är den odlade världens arvelott. Han känner olust för odling och kallsinnighet för den fägring och nytta, som kommer av odling. Han föds i en usel koja i en vild skog. Rök, mörker, osnygghet, köld, en stockeld och vädergny är det första han upplever. Så snart han förmår gå utom kojan, ser han skog, berg, mossar och sjöar. Allt är vilt, men behagar honom. Han följer sina skamlösa föräldrar till odlade områden för att lära tigga. Han äter av dess frukter och sover gärna i deras sängar, men har ingen önskan att äga det goda. Han har ett spritt och flyktigt öga. När han vandrar i skogen, söker han efter spridda renar, han jagar vilda djur och fåglar, han söker efter ämnen till en slev, skopa eller fat. Hans ögon vänjs att sprida sig över stora och oinskränkta rymder och vänjs inte att fästas vid en bestämd punkt. Denna kastning av ögonen gör att när han skall läsa kastas bokstäverna från slutet till början av ordet och han har mycken möda att läsa. Löper ögat hastigt över ett föremål, löper tanken ännu hastigare. När ingen grundlighet förekommer blir ingenting väl beslutat. Lappen är sorglös för morgondagen. Nästan alla vilda folk lever utan jämn hushållning. De pendlar mellan hunger och frosseri. Hans hushållsprinciper blir att förtära tappert och tigga skamlöst. Han är inte rädd om tiden, särskilt inte om morgonstunden. Lappmorgon har blivit ett ordspråk, som utmärker svenskarnas middag. Alla förstå svårigheten att hitta ett pålitligt förslag till lappens reformation. Att gå från skogen till husbyggnad, från vildhet till odling, från tiggeri till eget bröd, från lättja till arbete, från självsvåld och frihet till tvång och lagar, från sorglöshet till bekymmer måste ske med en gång. Att förändra med egen drift och vilja kan gå, men att förändra andras vanor är nästan omöjligt utan våldsamma medel. Det vore enkelt att förvisa dessa skogslappar tillbaka till skogen att leva på renskötsel. Men skogen är upptagen av nybyggare och i fjällen finns de skattande lapparna och deras renar. Att valla boskap är hans bästa nöje. Man skulle kunna anlägga bergerier, där han fick utöva denna sin gåva. Där skulle hans spridda och vandrande ögon komma till sin rätt. Men var hittar man platser lämpade till detta, där boskap kan framfödas under en lång vinter och var finns det raska folk, som bärgar så mycket hö, som skulle gå åt. Lappen borde kunna nyttjas till slöjder och hantverk. Han är vig, härdig och inte ofallen för slöjdarbete. Men kan hans flyktiga sinne vänjas vid monotont arbete, hans kropp vänjas vid stillasittande? Någon helt ny handaslöjd måste uppfinnas, då det redan finns folk till de befintliga. Kanske kunde kronan eller någon sann patriot anlägga ett Renhornsrasperi, där han kunde få håg att förädla renhornen och därigenom lära sig ett annat levnadssätt. Även skulle de med sina viga och härdiga kroppar passa för fiske. All jord tas inte tillvara för odling på grund av folkbrist. Men inte kan man tänka att lappen självmant skulle förstå och vårda sig och med framgång driva jordbruk. Vilken näringsgren man än väljer åt dem, måste de sammanföras i kolonier med uppsyningsmän. Kunde kronan eller rika possessionater uppföra sådana, så skulle de kunna läras att hushålla med livsmedlen och man kunde hoppas på en lycklig utgång. Detta vore dyrt i begynnelsen och olustigt för lappen, men när han så småningom får bärga sina kärvar, kanske han inser fördelen av ett sådant liv. Barnen blir vanda vid ett ordentligt liv och inser nyttan av detta.
----------------------------
1377	Anmärkningar över ett svar angående missväxt	Anonym
1789, sept ANMÄRKNINGAR ÖFWER ET SWAR UTI HUSHÅLLNINGS-JOURNALEN FÖR ÅR 1788, SIDAN 451 Jag som är en jordbruksälskare vågar kritisera Lagerholms svar på frågan om missväxt. I hans förmaning att genom bön till den Högste få biträde till ett lyckligt åkerbruk finns inget att inhämta. Han omtalar på 22 sidor alla orsakerna till missväxt, men ger inget botemedel. Hans påstående om att endast köra åker, när ogräset tar överhanden eller knappast då, vederläggs av en mängd kunniga åkermän. De menar att ett trädesgärde bör köras minst 3-4 gånger. Ogräset tar ju näringen och kan knappast räknas som nyttig. Körning är ju till också för att göra jorden lös och lätt för sädeskornen att växa i. Att solen skulle lösa de fruktbara delarna, när jorden ligger i öppna fåror är inte alls bevisat av de naturkunniga. Skulle så vara fallet kommer ju dessa partiklar tillbaks från andra orter. Om hans förslag att avskära omogen säd vore mycket att påminna. Men hans tillvitelser om fördomar, egensinne, vårdslöshet, lättja och försummelse avskräcker att göra minsta invändning. Om auktor tillåter, vill jag dock erinra om att säden mognar olika varje år.
----------------------------
1378	Hushållsråd till skogens förökande och besparing	Larsson, Lars
1789, sept HUSHÅLLS-RÅD TIL SKOGENS FÖRÖKANDE OCH BESPARING På åtskilliga platser är brist på skog, därför föreslås plantering av asp. Dessa växer lätt och är bättre till gärdsel än tall och gran. Lövet är dessutom bättre för boskapen än somligt hö. Bönderna borde inte få bygga sina hus så tätt i byarna. Om elden kommer lös breder den sig över hela byn. För att spara ved borde tegelugnar inrättas. Kostnaden vore snart betald, då vedåtgången blir mindre. Den kan istället säljas till tegelbruken, som kan öka sin kapacitet. De som får ta skog på allmänningen i brist på egen skog, borde bevisa att de har kakelugnar överallt.
----------------------------
1379	Säkert sätt att uttaga bläckfläckar ur linne	Anonym
1789, sept SÄKERT SÄTT AT UTTAGA BLÄCKFLÄCKAR UTUR LINNE Citronsaft tar bort fläcken men skadar linnet. I stället tar man smält talg och gnuggar fläcken och byker sedan. Fläcken försvinner alldeles utan att något hål finns på tyget.
----------------------------
1380	Sammandrag av Stockholms import 1788	Anonym
1789, sept SAMMANDRAG AF STOCKHOLMS IMPORT Importerades spannmål, gryn, mjöl, fiskvaror, frukt, färgstoffer, garn, mineralvatten, oljor, papper, silke, silver, specerier, socker, tobak, ull, viktualier och viner.
----------------------------
1381	Anteckningar angående folknumren	Anonym
1789, sept ANTECKNINGAR ANGÅENDE FOLK-NUMMERN Uppsala. 2307 fler födda än döda. 160 tvillingar och 1 trillingfödsel. Av de döda var 24 över 90 år och 1 över 100. 44 kvävdes av ammor eller mödrar, 2 barnamord, 6 självmördare, 3 mördade, 52 drunknade, 1 ihjälfrusen, 1 död genom åsknedslag. Sjukdomar har varit koppor och rödsot.
----------------------------
1382	Om väderlek och årsväxt i landsorterna	Anonym
1789, sept OM WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I LANDSORTERNA Ulricehamn. Den 19 juni ett våldsamt åskväder med hagel som nötter. De skadade alla trädgårds- och tobaksplanteringar. Rågen måste man slå. Tjörn, även där hagel den 19:e. Likaså i Värmland haglade det. I Eksjö kom ett starkt åskväder och mycket regn. Allmogen tände sina svedjefält, så att halva himlen syntes alldeles röd och den andra halvan svart av åskmolnet. Den 21 juni kom ett regn så häftigt, att ingen minns dess like. Vägarna avskuros, broarna utvräktes och dikena fylldes med lös jord. Vid Inlands Norde härad slog åskan ihjäl en häst och en kalv.
----------------------------
1383	Kungörelse	Patriotiska Sällskapet
1789, sept KUNGÖRELSE 30 dukater har tilldelats den som svarat på frågan angående ostindiske skeppens inredande till krigsskepp. Då han lovat ritningar, väntar belöningsgivaren på dessa innan belöningen lämnas ut. Den som vann andra pris i samma ämne får en skådepenning.
----------------------------
1384	Anmärkningar angående väderleken för augusti 1789	Patriotiska Sällskapet

----------------------------