1365	Vilka äro orsakerna till missväxt?	Blom, Carl M
1789, juli SWAR PÅ KONGL. SWENSKA PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HWILKA ÄRO DE ORSAKER (UTOM WÄDERLEKEN) SOM I ALLMÄNHET MÄST BIDRAGA TIL MISSWÄXTER I VÅRT LAND? BÖRA DE UPSÖKAS, ANTINGEN UTI LANDTMANNENS MINDRE ARBETSAMHET OCH OKUNNIGHET, ELLER UTI RÅDANDE FÖRDOMAR, ELLER UTI BRISTER, - HWILKA UTI ALLMÄNNA FÖRFATTNINGAR TORDE KUNNA UPLETAS, M M? - OCH GENOM HWAD MEDEL OCH UTVÄGAR KUNNA DE, PÅ DET LÄTTASTE OCH FÖR ALLMOGEN MINST KOSTSAMMA SÄTT, FÖREKOMMAS? Carl Blom svarar på frågan. 1) Olämplig placering av åkrarna. 2) Dålig dikning. 3) Fel jordarter till sädeslagen. 4) Otillräcklig gödsling. 5) Illa tillredde åkrar. 6) Åkern redes inte i rätt tid och inte nog ofta, så att den hålles ren från ogräs. 7) Dåligt utsäde. 8) Fel såningstid och brist på utsäde om hösten. 9) För tidig sådd på våren. 10) Frostkänslig säd sås för långt norr ut. 11) Genom den tillstadde hemmansklyvningen blir åkrarna för små och olönsamma. Tunga pålagor och skatter har bringat den förr så välmående bonden till fattigdom, men också en alltmer tilltagande smak för moder och yppigheter samt tilltagande liderlighet.
----------------------------
1366	Om lanthushållarens förmån av vilda läkemedels insamlande och föryttrande	Anonym
1789, juli OM LANDT-HUSHÅLLARENS FÖRMÅN AF WILDTWÄXANDE LÄKEMEDELS INSAMLANDE OCH FÖRYTTRANDE. Att leva på landet är av naturens skapare ämnad till människornas lycksalighet, men ibland uppstår betydliga svårigheter. Sådana är brist på läkare och läkemedel. Därför bör man lära sig att ta vara på de läkeväxter som växa överallt, lära sig torka och använda dem. Dessutom kan man göra sig en god inkomst på att sälja till apoteken. Prislista på vad apoteken betalar för olika växter. Barn och gamla skulle kunna utnyttjas till insamlandet och beredningen.
----------------------------
1367	Om vägvårdans vidare nytta	Anonym
1789, juli OM WÄG-WÅRDANS (CICHORII INTYBI) WIDARE NYTTA. Rötterna används till läkemedel och även till ett välsmakande kaffe. Gott mot mjältsjuka. Odlade blir roten sötare och kan användas till mat. I Frankrike odlas den och ges som foder till kreaturen, som må väl av den.
----------------------------
1368	Medel mot kolik	Anonym
1789, juli MEDEL EMOT COLIK, COLICA FLATULENTA. Man tager huden som omger valnötskärnan innan den är torr. Lägger den i en butelj brännvin och låter stå i solen. En sup tages vid behov
----------------------------
1369	Berömliga gärningar	Anonym
1789, juli BERÖMLIGE GÄRNINGAR. Rådman Mårten Morsing har donerat 200 Rdl. till Ystads skola, som premie till två elever som i examen har bästa insikter i kristendom. Årets fråga: 1) Vilka äro de bevis, som övertyga förnuftet att den heliga skrift är en gudomlig uppenbarelse? 2) Kan förnuftets moral jämföras med evangeli sedelära?
----------------------------
1370	Utdrag ur sockenstämmoprotokoll i Piätteryds kyrka	Åkerman, Gudmund
1789, juli UTDRAG AF PROTOCOLLET, HÅLLET WID ALLMÄNNA SOCKNE-STÄMMAN I PIETTERYDS KYRKA DEN 13 JULII 1788. Syneprotokoll hos Jöns Larsson i Björkerås, torpare under Öijhult, undertecknat av nådårspredikanten och två kyrkvärdar. Torparen har uppfört stuga, loge, lada, fähus och kålgård. Anlagt stenmur, till vilken han och hans hustru Gunilla Jonsdotter själva dragit fram all stenen.
----------------------------
1371	Anmärkningar angående väderleken för juni 1789	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1372	Om det icke vore lämpligt att kringstrykande lappar byggde hus och levde som andra	Björling, Olof
1789, aug SVAR UPPÅ THEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTSTÄLDTA FRÅGA UTI INRIKES TIDNINGEN N:O 63 AF DEN 13 AUGUSTI 1787. OM THET ICKE WORE MÄST NYTTIGT, AT KRINGSTRYKANDE LAPPAR UTOM LAPPMARKEN, MÅ LEDAS TIL ATT BYGGA SIG HUS, OCH INGÅ I SAMMA NÄRINGSMEDEL, SOM DERAS ÖFRIGA MEDBORGARE; OCH HWILKA UTWÄGAR MÅ WARA DE BÄSTA, TIL AT SMÅNINGOM FÖRA OCH WÄNJA DEM TIL ET SÅDANT FÖRÄNDRADT LEFNADSSÄTT. Dessa kringstrykande lappar ställer till stor skada på många ställen genom sitt flyttande. De ödar skogen genom att hugga unga vackra träd till sina kojor. De hugger också ned träd till bränsle istället för att samla torr ved som redan är fallen. De tar för sig utan lov. De stör de närboende genom att tigga, pocka och supa. Många tror att lappar kan mer än andra, nämligen trolla och vågar inte neka dem vad de begär. Deras hundar gör skada på viltet. Deras renar river gärdesgårdarna och trampar ned rågen och äter den, till stor skada för ägaren. Dessutom följs ofta renhjorden av vargar, som stryker omkring gården och ibland tar kreatur. Hästar är rädda för både renar och lappar och blir svåra att hantera om de möts på vägarna. Lapparna är tärande medlemmar som inte odlar en enda jordtorva, utan lever på andras bekostnad ungefär som de vilda i Amerika. Det vore till nytta för dem själva om de kunde leva ett annat liv. Deras fylleri kan leda till att de mördar varandra och det berättas att de ligger nakna i sina kojor. Vilka grova laster kan inte bli av detta. Svårigheten att förändra ett så vilt folk är betydande. Svårare än för Tsar Peter den store att utan tvång förändra ryssarna. Våra lappar äro så intagne av kärlek till sitt levnadssätt att de aldrig skulle vilja lämna det frivilligt. De borde vara skrivna i vissa socknar och anvisade områden på sockenallmänningen och vid svårt straff förbjudas att flytta någon annanstans. De skulle då kunna undervisas i religion. Dessutom skulle inte privata skogar bli skövlade. Deras barn över två år skulle med tvång tagas ifrån dem och uppfostras till vanliga människor. Kostnaden för detta skulle kunna täckas genom ett sammanskott från hela riket eller ett par kollekter om året. På detta sätt skulle den gamla lappstammen försvinna inom några år och riket av deras avkomma få en hop arbetande och närande medlemmar, som aldrig igen skulle vilja bo ihop med ett så otäckt släkte.
----------------------------
1373	Erinringar om sädesskörd och sädens rengöring	Polander, Henr.
1789, aug KÅRTA ERINDRINGAR OM SÄDES-SKÖRD OCH SÄDENS RENGÖRING. Ju mognare och torrare samt renare och friskare säd, som med den minsta möjliga spillning kan vinnas, desto mera förmån och vinst har lantmannen att hämta. Beskrivning av hur olika sädeslag ser ut, när de är mogna. I Gadds Svenska lantbruksskötsel rekommenderas en bra lie. Olika sätt att torka säden. Efterräfsning. Inkörning i lador. Vilka vagnar som bör väljas. Tröskningen. I Hushållsjournalen N:o 6 1784 finns beskrivning på en tröskmaskin. Sädens förvaring.
----------------------------