0142 | Mot gikt och podager Mot gikt och podager | Anonym |
1777, aug EMOT GIKT OCH PODAGER Radix Aristolochiae Rotundae, Gentianae, Herbae Chamaedryos, Chamaepytoes, Centaureae Minoris pulvriseras och intages i 4 månader varje morgon. Sedan vid färre tillfällen. Pulvret är mycket beskt och kan tagas med vin eller te. Ingen varm mat, surt eller salt, och hetsiga likörer. Rörelse är nyttigt, helst ridning. | ||
---------------------------- | ||
0143 | Förslag till förbättrat sädesmått | Faxell, Christopher |
1777, aug FÖRSLAG TIL FÖRBÄTTRAT SÄDESMÅTT Förslag till nya mått. Föreslås att våra mångfaldiga bergslagsvikter skall avskaffas. | ||
---------------------------- | ||
0144 | Beskrivning på en potatiskvarn | Falkengren |
1777, aug BESKRIFNING PÅ EN JORDPÄRONS-QWARN, UPFUNNEN AF EN TORPARE JON NILSSON OCH KONGL PATR SÄLLSKAPET MEDDELAD AF HERR LANDSHÖFDINGEN OCH RIDD. FALKENGREN Beskrivning av kvarnen. Potatisen skall malas kokt medan den är ljummen. Efter malningen iblandas mjöl och knådas till en vanlig deg. Jäst måste tillsättas. Kvarnen har här beskrivits i sin första skepnad, men bör förbättras. | ||
---------------------------- | ||
0145 | Skånska plogars förbättrande | Anonym |
1777, aug SKÅNSKA PLOGARS FÖRBÄTTRANDE Ploghuvudet skall förlängas, då går den långa stycken av sig själv. Skånska hästar är de svagaste i riket. Därför har bonden så många när han plöjer. Då trä till plogen får köpas dyrt långt bortifrån, gör han den klumpig och grov, för att den skall hålla länge. Med bättre plogar och starkare dragare skulle åkerbruket i Skåne förbättras. | ||
---------------------------- | ||
0146 | Berättelse om landsting i Hälsingland | Anonym |
1777, aug BERÄTTELSE OM LANDS-TING, HÅLLIT I HÄLSINGELAND I varje socken är ekonomiska samhällen inrättade och lämpliga instruktioner givna. Missbruket av 1739 års tjänstehjonsstadga är upphävd. Tjänstehjonen har här varit helt självsvåldiga. Nu får de behålla en laglig frihet, får betalning i pengar och bonden kan vara säker på sitt tjänstefolk. Anställning och uppsägning sker på bestämda tider i allmän sockenstuga. Varje rote bygger för sin soldat och han har lagom jord till. Strömrensning skall vidtagas. Landshövdingen har rest genom hela Härjedalen och känner nu folkets villkor. Sockenmagasinen är översedda och lånen bestämda. Alla överdrivna festligheter vid bröllop och andra sammankomster är reglerade. | ||
---------------------------- | ||
0147 | Om sjöresor | Anonym |
1777, sept OM SJÖRESOR Sjöresor är nyttiga, vilket stora män bevisat och allmogen fått erfarenhet av, då de måste hämta nödtorftsvaror långt ifrån. Från Värmland fraktas mycket järn på båt. I Ludvika ror man kolet till bruket. Ved till kolning rors till Långbanshyttan. Malm från Persberg rors över Yngen. Det är viktigt att båtarna förvaras väl under vintern. På en del ställen hänger man båten under tak. Folket har tidigare, när de var närmare hedendomen varit hederliga. Nu däremot får man akta sin egendom mot tjuvar. Vintrarna är ofta obeständiga och vägarna utan åkföre. Sedan gäller att få hästarna i så gott skick, att de orkar dra en vagn på våren, innan man kan få hem sina varor. Då är det nödvändigt att sjötransporter kan genomföras, att nederlagsplatser och magasin finns inom rimligt avstånd för den hungrige. En olägenhet med sjötransporter är, att säckarna med säd ofta blir tullade av ohederligt folk. Men man borde kunna göra lårar med lås att förvara säden i. Sommarfrakten har sin olägenhet, då det regnar, särskilt om det är salt i säckarna. Man borde ha ett däck av buldan som ett tält över. Man skulle kunna ha säckar av läder, men det ställer sig för dyrt. Säckar överdragna av vaxduksfernissa skulle hålla vattnet borta, men där bryts lätt säcken. Hoppas någon patriot har något bra och genomförbart förslag på vattentäta säckar. Båtar, som framförs med segel är svåra att manövrera särskilt i strömt vatten. En mekanikus i Dresden har byggt en båt, som drivs av ett hjul. | ||
---------------------------- | ||
0148 | Utdrag ur en akademisk avhandling om besådda ängar | Haggren, Lars Christopher |
1777, sept UTDRAG AF EN ACADEMISK AFHANDLING OM BESÅDDE ÄNGAR Om inte människan dragit den högstes förbannelse över jorden, skulle naturen frambringa, vad människan behöver av sig självt. Nu åligger det människan att med sitt arbete ersätta denna brist. Boskapsskötsel är sedan äldsta tider ansedd som det säkraste sättet att erhålla nödig utkomst. Därför planterade de gamle åtskilliga växter lämpliga till boskapsföda. Vore det inte bättre att föda djuren med säd och slippa allt arbete med ängen? Ingen har bevisat, att djur uppfödda på hö är sämre än de som fått säd. Troligen skulle också de utökade åkrarna skötas dåligt liksom ängarna nu. Risken är också stor, att om missväxt uppträdde flera år i följd, skulle djuren svälta utan hö. Beskrivs hur ängsskötsel går till. De förmåner man märker är, att man får 5-dubbelt hö och ängen befrias från ogräs och giftiga växter. De grässlag som särskilt inbärgas, kan ges till den boskap, som är lämpad för den. Varje grässlag slås i rätt tid och inget bärgas omoget. Om beteshagar inrättas till ängar får skogen tillväxa. Sädåtgången minskas, då djuren äter hö. Uppräknas en mängd växter lämpade till ängsbruk. | ||
---------------------------- | ||
0149 | Anmärkningar om en okänds tankar om lantmäns undervisande i jordbruk | Anonym |
1777, sept ANMÄRKNINGARNA WID EN OKÄNDS TANKAR OM LANDTMÄNS UNDERWISANDE I JORDBRUK Tankar om den artikel i ämnet, som var införd i Hushållningsjournalen för augusti 1777. Lyckligast vore om alla lantmän hade en medfödd kunskap för sitt yrke. Tyvärr anser de flesta lantmän, att de redan är fullärda och vill inte ha undervisning av andra. Allmogen har ingen nytta av skrifter i ämnet, utan måste övertygas genom synbara exempel. Han bör finna detta i ståndspersoners utövning av åkerbruket och anskaffandet av bättre redskap. Herrgårdarna sparar mycket på utsädet och skulle bonden lära sig detta, skulle Sverige inte behöva köpa säd från utlandet. Förra författaren menar, att styrelse och övervakning av lantbruket är av ondo. Dock har landshövdingarna redan tillsyn och den behövs och borde utökas, så att de som hushållar illa straffas. Man straffar självmördare, därför att riket förlorar en innevånare. Lika självklart vore att den som inte sköter sin jord straffas, då det allmänna förlorar på detta. Författaren ogillar belöningar. Men en liten hedersbelöning, som till någon utdelas under högtidliga former, sätter igång en nyttig tävlan. Jag hyser aktning för bondeklassen, som en av de nyttigaste i samhället, men genom kunskap och förbättringar, skulle de kunna bli ännu bättre. Den förre författaren menar att det är bäst att äga sin jord. Naturligtvis är det så, men detta kan inte alla. Genom lagar är man ju redan nu tillförsäkrad besittningsrätt på jord man endast arrenderar. De skrifter, som författaren föreslår passar för nybörjare, men den som har 15 års erfarenhet behöver dem inte. Författaren vederlägger sig själv på flera ställen, vilket här redovisas. | ||
---------------------------- | ||
0150 | Om sädens förvarande | Nordenström, Magn. |
1777, sept OM SÄDENS FÖRWARANDE Magasinsbyggnader blir efter en del år förskämda och ohälsosamma. Man borde spara säd lite här och var, där det också kan ligga många år. För att nå ett sådant mål finns många förslag: 1) Torkning antingen i solsken eller rior hjälper inte, då säden sammanpackas i lårar. Den blir fuktig och unken och onyttig till utsäde. 2) Att torka säden på golv och sedan lägga den i kistor, som inte fylls helt är nog bra för säden, men det går åt stora lador om man skall kunna härbärgera mycket säd. 3) I utlandet har man hört talas om att säd grävts ned i jordkulor eller lagts i stenvalv. Blir troligen fuktigt till slut. Här är några förslag grundade på naturen. Att inte tröska säden utan låta kornen dra kraft ur strået. Jag tror, att kornen håller sin växande och närande kraft i minst 20 år. | ||
---------------------------- |