0014	Fortsättning från förra månaden	Anonym
1776, okt FÖRSTA ARTIKELN. FORTSÄTTNING IFRÅN SID 37 AF JOURNALEN FÖR NÄSTL. MÅNAD. Lagen hindrar, att för ett och samma ändamål, nämligen att folket må finna rum att bosätta sig, förökas och uppfylla jorden, som efter skaparens allvisa inrättning oundvikligen skulle ske. Vår skattläggning är det kraftigaste hindret för vår folkväxt. Skatten beräknas på utsäde och den som gjort de största uppodlingarna beskattas hårdast, medan den som inte skött sin jord beskattas minst. 1) All jord skall mätas och skattläggas efter dess värde. 2) Alla allmänningar skall skattläggas. 3) Vid skattläggning skall inte avdrag göras för uppodlingskostnader, utan här ges frihetsår. 4) Berg, sjöar och klippor skall skattläggas till lägre skatt än sämsta jordmånen. En insjö kan med försiktigt fiske föda ett par hushåll och inte som nu bli utfiskad av alla. Svårigheten blir att rätt bedöma jordmånen. Lantmätarnas kunskap blir ännu viktigare, men många jordar är redan uppmätta och geometriskt avfattade, så de behöver bara prickas av. Även Kammar- och Uppbördsverket får större arbetsbörda, då det blir fler jordägare. Men det arbetet kan förenklas. Man skulle få jorden välskött och inte behöva se de stora vanskötta arealer, som nu finns. Flera kunde dela på jorden och hävda den mindre arealen så väl, att de klarar sig på den. Ju mer folk och näringar tillväxa uppstår nya och obekanta näringsmedel. Penningrörelsen och finanserna reglera sig själva. Kronan tjänar skatt på de otaligt flera mantal som fås, dels av allmänningarna och dels av enskildas ägor på utmarker, som tidigare varit oskattade.
----------------------------
0015	Rot, varav stärkelse kan tillverkas	Anonym
1776, okt ANGÅENDE EN ROT, HWARAF STÄRKELSE MED FÖRDEL KAN TILWERKAS. Denna ört, Arum macultum, prästkavle eller Arons ört finns på sumpiga och flugrika ställen. Den växer sparsamt i Sverige och odlas i trädgårdar som läkeväxt. Skulle man få en större tillgång, kunde man fylla hela landets stärkelsebehov utan att härtill behöva ta vete. Den förökas genom sådd av frön eller genom rötter och har inte stora krav på växtplats. Rötterna tvättas och läggs i vatten under 12 dagar. Vattnet byts varje dag. Rötterna stötas och överhälls med vatten, som tas tillvara. Detta upprepas och slutligen har man en fällning på botten av vattnet, som är stärkelsen. Den är fortfarande skarp och förorsakar bläddror på händerna, vilket kanske är dess medicinska kraft. Stärkelsen måste uppröras tills den blir ren, då den torkas. Torkade rötter ger dubbelt så mycket stärkelse som färska.
----------------------------
0016	Beskrivning hur en bränntorvsmosse blivit förvandlad till åker	Schotte, T M
1776, okt BESKRIFNING HURULUNDA EN BRÄNNETORFSMÅSE BLIWIT FÖRWANDLAD TIL ÅKER UTI ELFSBORGS LÄN. Det har ansetts kostsamt och svårt att uppodla mossar, som innehålla brännejordstorv. Men med hushållslärans tilltagande är man numera angelägen om att på rätta sättet göra denna jordmån fruktbärande. Jämför man att bryta stenburen mark och att arbeta med mossar är det mindre kostsamt med mossen, vars jordmån varje år förbättras. Min mosse var beväxt med vitmossa, hjortron, björkbuskar och var 2 1/2 till 5 alnar djup med grov, vit sjösand i botten. Ytan korsades av två gamla diken och mossen var alltid vattensjuk. Troligen har här varit sjö i forntiden, sedan trädbevuxet kärr, därav alla gamla trädgrenar som fanns ett stycke ner i marken. Första året dikades och höggs alla tuvor av. När jag året därpå skulle så, fann jag marken stenhård. Jag vågade bara så en liten bit med havre, sedan jorden körts med järnharv och gödslats med aska och olika djurgödsel. På hösten kunde jag skörda tolfte kornet, mest efter askan och fårgödseln, sämst efter boskapsgödseln. Uppmuntrad fortsatte jag arbetet och sådde flera tegar med havre. Fortfarande växte det bäst, där askan varit. Jag ömsom harvar och krokar och beströr med aska och påför dikesjorden, sedan sås med stritt korn. Försök med kalk gav inte så bra resultat. Ju mera mossen tagit röta och ju djupare jordmånen är, dess bättre skörd. Jag odlar både vår och höstsäd. Även potatis, kål, kålrötter och bönor växer bra, men för långt bort för att det skall vara lönsamt. Lin växer, men tar mycket röta. Vartannat år rensas diken, då mullvadar och vattensorkar fyller igen dem. Endast riktigt torra somrar är dikena torrlagda. Tegarna är fortfarande i gungning, som känns när man kör på dem. En åker, som varit sådd i 4 år, lades till äng och gav gott hårdvallshö. Den första tegen börjar bli för fet, där trivs nässlor och målla. Jag tog bort det översta lagret matjord.
----------------------------
0017	Rön om potatis	Skytte, C B
1776, okt RÖN MED POTATIS OCH ERDACKERN Det är känt att man av potatis kan göra nyttigt och smakligt bröd, pannkakor m.m. som gemene man nyttjar. Men den kan också ge stärkelse och mjöl, vilket är mindre känt. Det är svårigheter att blanda potatisstärkelse eller gryn till en smidig massa. Det är viktigt att de söndergnides och siktas. Man kan göra sagogryn genom att blanda stärkelse med vatten och färga med berberissaft. Koka över vattenbad och driva massan genom en sikt. Grynen torkas och används som sago. En sämre sort men smaklig, görs av kokt potatis, som stötes och blandas med vete eller kornmjöl till en fast deg. Den hackas till gryn och torkas. Ger soppor en simmighet och är tjänligt till arbetsfolk. En finare stärkelse får man genom att mala eller riva rötterna och hälla vatten över. En nackdel med potatis är att den är svår att förvara under vintern. Den tål inte köld. Därför bör man ta undan sättpotatis på hösten och tillreda gryn av resten. Erdackern, som lovar ännu bättre skörd än potatis, blir som bäst efter 2-3 år. Den ger mer stärkelse än samma mängd potatis. Vid torkning blir erdackern snabbt torr och behåller sin färg. Detta gör inte potatis. Erdackern behöver inte samma skötsel som potatisen och är lättare att hantera. Men både potatis och erdackern borde odlas mer, nu när sädespriserna stigit.
----------------------------
0018	Botemedel mot svarta myror	Hisinger
1776, okt BOTEMEDEL EMOT SWARTA MYROR PÅ FRUGTTRÄD Man lägger fårspillning vid trädroten och trampar till. Vid flera försök har det lyckats att fördriva svartmyror. Om någon med trädgård ville göra försök med detta, bleve det till nytta vid fruktträdsskötseln. Jag tror inte detta kan skada träden.
----------------------------
0019	Beprövat medel mot rotmask	Anonym
1776, okt BEPRÖFWAT BOTEMEDEL EMOT ROTMASKEN Ett par dagar innan man skall så råg, bör man lägga utsädet i ett kärl och varva med sönderskuren vitlök. Detta är en beprövad metod i Finland, som borde få efterföljd.
----------------------------
0020	Upplösande plåster mot svullnader	Anonym
1776, okt UPPLÖSANDE PLÅSTER EMOT SWULNADER Sönderstöt lika mycket Gummi Ammoniacum och Sagapenum. Smält och häll på ättika. Silas i hårsil och kokas tills fuktigheten avdunstat. Tillsätt Antimonium. Lägges på skinn och så stort att det täcker svullnaden. Var fjortonde dag kan ett nytt plåster sättas på. Det uppstår blemmor under plåstret och runt om. Blir de för besvärliga avtages plåstret och päronblad lägges på. Man har fördrivit vattenaktiga växter, benväxter (melicens, ganglions) halsväxter och andra lymfatiska svullnader.
----------------------------
0021	Handelns märkvärdigheter	Anonym
1776, okt HANDELNS MÄRKWÄRDIGHETER. UTDRAG AF ET BREF IFRÅN EN RESANDE SWENSK, TILL DES MÄN I STOCKHOLM, OM TUNISISKA HANDELN Det borde vara möjligt att sälja svenska produkter här, hitförda på svenska skepp. Har sett en laddning svenska bräder. Har sett gevär från Venedig av dålig kvalitet. Svenska gevär skulle ha en marknad här. För en del år sedan sände jag en låda venediska gevär till riksrådet Ekeblad, som skulle tjäna till modeller. Redovisning av sill och tran ifrån Marstrand. Kummelfisket vid Styrsö nära Göteborg har även i år givit god fångst.
----------------------------
0022	Brev från Öland angående hushållningen och årsväxten	Lindström, Jonas
1776, okt BREF IFRÅN ÖLAND ANGÅENDE HUSHÅLLNINGEN OCH ÅRSWÄXTEN DÄRSTÄDES Sedan storskiftet infördes har jordbruket fått nytt liv. På 6-8 år har mer uträttats än under deras fäders tid. Trångboddhet är ett problem. Inom var by odlas nog åker. Ängen är skarp och svag och kan svårligen avstängas från åkern i brist på träd och sten. Skulle man gärda mellan åker och äng, vore arbetet odrägligt och nyttan ringa. Åkerns uppodlande består av den gamla ängens upprustning. Att göra äng av åker är inte längre vanligt. Här bärgas lite hö och man får fylla på med halm, vissa år t.o.m. takhalmen. Korn och vete trivs här och anses ha den bästa kvaliteten i landet. I år var skörden så stor, att 1/3 fortfarande står ute i brist på husrum. Jag tror att med åkerbrukets stadga och utveckling, kan man med Guds hjälp vänta sig större kvantum spannmål. Byordningen är fastställd av både Häradsrätten och Landshövdingeämbetet med råd om bästa förbättringar, men de efterlevs inte, utan grannarna anklagar varandra och de har svårt att hjälpa varandra. Den bästa drivfjädern att förbättra spannmålsavkastningen vore att få säker avsättning och bra betalt. Hemmansklyvningen blir skadlig om den ger för små lotter, inte mindre än 1/4 får det bli. Skiljemur mellan byarna skall upprättas med dubbelt stängsel, men inget mellan grannarna. Tyvärr har dessa stängsel kort livstid och måste lagas, om man inte har tillgång på flissten. Artikeln slutar med tabeller för utsäde och skörd 1757-1776.
----------------------------