1358 | Hjälpreda angående ladugårdsskötsel | Anonym |
1789, juni HJELPREDA TIL BESWARANDE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS, EMOT BELÖNING, UTSATTE FRÅGA ANGÅENDE LADUGÅRDS-SKÖTSELN. Prisfråga: Då det är en given sanning, att åkerbruket ej kan utom motsvarande ladugård äga bestånd eller på längd drivas med fördel, så frågas: Igenom vilken författning eller vilka medel skulle lantmän i Sverige säkrast kunna förmås i sådan mån utvidga och förbättra sin ladugård eller boskapsskötsel, att den komme i full jämvikt emot åkerbruket, därmed bleve ansedd för lika lönande och således i verk och gärning allmänt erkänd för vad den vara bör, nämligen en grundgärning i vårt land? I dag riktas all uppmuntran mot åkerbruket med höga spannmålspriser. Ingen ihågkommer det gamla ordspråket: Ängen är åkerns moder. Beskattningar och förbud mot utförsel samt monopol till vissa personer att sälja köttet i städerna, medan spannmålshandeln är fri. Ändra författningarna och genast skall ladugården utvidgas och spannmålsbristen försvinna. Ta bort köttaxorna i städerna så lönar det sig att uppföda kreatur endast till slakt. Ekonomin under trettiotalet var fel och underminerade helt åkerbruket, vilket man nu känner följderna av. Det är mot naturen stridande att här i Norden med den långa vintern odla säd, som mycket enklare odlas i sydländer. Här borde man satsa på boskapsskötsel. Uppräkning av vad importen innefattar av kreatur och varor av kreatur för år 1779. | ||
---------------------------- | ||
1359 | Att giva styrka åt vävnad som brukas till segel, tält och säckar | Forseman, J |
1789, juni AT GIFWA STYRKA ÅT GROFWARE WÄFNAD, SOM BRUKAS TIL SEGEL, TÄLT, SÄCKAR M M. Grankåda kokas med vatten, talg och rågmjöl. Knådas till en deg, som vispas med vatten. Däri lägges väven 6-8 timmar och trampas runt så att alla delar kommer i kontakt med klistret. Torkas på gräs. | ||
---------------------------- | ||
1360 | Hur en masugn skall tilltäppas vid vattenbrist | Geyer, Carl Fredric |
1789, juni HURU EN MASUGN BÖR TILTÄPPAS DÅ WATTUBRIST INFALLER, AT MAN SEDERMERA MED LIKA FÖRDEL KAN BLÅSA PÅ, UTAN AT MURA OM STÄLLET. Hur en masugn skall tilltäppas då vattenbrist infaller, att man sedermera med lika fördel kan blåsa på, utan att mura om stället. | ||
---------------------------- | ||
1361 | Medicinsk nytta av kardborrerot, rölleka och tusenblad | Anonym |
1789, juni OM MEDICINSKA NYTTAN AF KARRBORRE-ROT (ARCTIUM LAPPA LINN. RAD. BARDANAE PÅ APOTH.) OCH AF RÖLLEKA, ELLER TUSENBLAD, (ACHILLEA MILLEFOLIUM LINN. PÅ APOTH. H:A ET FLOR. MILLEFOLII. Roten av kardborre grävs upp på våren och används färsk eller torkad. Den kokas och intages dagligen mot alla sjukdomar där urindrivande och blodrenande medel behövs. Te på rölleka drickes mot slapphet och svaghet i magen och nerver. Mot flytande gyllenåder (hemorrojder). | ||
---------------------------- | ||
1362 | Anteckningar angående väderlek och årsväxt | Anonym |
1789, juni ANTECKNINGAR ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I LANDSORTERNE. Värmdö. Ingen frost och djup snö. Inget kvarnvatten och omöjligt att få en timmerstock ur skogen. Södra Ångermanland. Rönnen blommade på hösten. Snö och köld 14 april. Vänersborg. Sent i maj kom de första skutorna, som hade varit utsatta för mycket drivis. Malmö. Strängaste vintern i mannaminne. Isen har burit foror mellan Malmö och Köpenhamn hela vintern. | ||
---------------------------- | ||
1363 | Märkliga händelser i naturen | Anonym |
1789, juni MÄRKELIGA HÄNDELSER I NATUREN. Sedan år 1757 har 19 känningar av jordbävning noterats i Skara. | ||
---------------------------- | ||
1364 | Anmärkningar angående väderleken för maj 1798 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
1365 | Vilka äro orsakerna till missväxt? | Blom, Carl M |
1789, juli SWAR PÅ KONGL. SWENSKA PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HWILKA ÄRO DE ORSAKER (UTOM WÄDERLEKEN) SOM I ALLMÄNHET MÄST BIDRAGA TIL MISSWÄXTER I VÅRT LAND? BÖRA DE UPSÖKAS, ANTINGEN UTI LANDTMANNENS MINDRE ARBETSAMHET OCH OKUNNIGHET, ELLER UTI RÅDANDE FÖRDOMAR, ELLER UTI BRISTER, - HWILKA UTI ALLMÄNNA FÖRFATTNINGAR TORDE KUNNA UPLETAS, M M? - OCH GENOM HWAD MEDEL OCH UTVÄGAR KUNNA DE, PÅ DET LÄTTASTE OCH FÖR ALLMOGEN MINST KOSTSAMMA SÄTT, FÖREKOMMAS? Carl Blom svarar på frågan. 1) Olämplig placering av åkrarna. 2) Dålig dikning. 3) Fel jordarter till sädeslagen. 4) Otillräcklig gödsling. 5) Illa tillredde åkrar. 6) Åkern redes inte i rätt tid och inte nog ofta, så att den hålles ren från ogräs. 7) Dåligt utsäde. 8) Fel såningstid och brist på utsäde om hösten. 9) För tidig sådd på våren. 10) Frostkänslig säd sås för långt norr ut. 11) Genom den tillstadde hemmansklyvningen blir åkrarna för små och olönsamma. Tunga pålagor och skatter har bringat den förr så välmående bonden till fattigdom, men också en alltmer tilltagande smak för moder och yppigheter samt tilltagande liderlighet. | ||
---------------------------- | ||
1366 | Om lanthushållarens förmån av vilda läkemedels insamlande och föryttrande | Anonym |
1789, juli OM LANDT-HUSHÅLLARENS FÖRMÅN AF WILDTWÄXANDE LÄKEMEDELS INSAMLANDE OCH FÖRYTTRANDE. Att leva på landet är av naturens skapare ämnad till människornas lycksalighet, men ibland uppstår betydliga svårigheter. Sådana är brist på läkare och läkemedel. Därför bör man lära sig att ta vara på de läkeväxter som växa överallt, lära sig torka och använda dem. Dessutom kan man göra sig en god inkomst på att sälja till apoteken. Prislista på vad apoteken betalar för olika växter. Barn och gamla skulle kunna utnyttjas till insamlandet och beredningen. | ||
---------------------------- |