1352	Om den förmån en lantman har att uppföda kvigor	Palluel, Cretté de
1789, maj OM DEN FÖRMÅN, SOM EN LANDTMAN TILFLYTER AF QWIGORS UPFÖDANDE, OCH OM SÄTTET AT UPDRAGA DEM. AF MADAME CRETTÉ DE PALLUEL. Det är betydligt mer lönsamt att själv draga upp kalvar till kvigor än att köpa kor. När kon kalvar låter man den dia några timmar bara. Det är skadligt för kon att låta kalven dia längre, då den stöter mot juvret så hårt att det kan förorsaka konstitutioner. Kon bör få en butelj vin, kli blandat med havre och vila ett par dagar. Kalven ingnides med salt blandat med bröd, så att kon gärna slickar av den. Kalven ställs för sig i fähuset. Man lär kalven att dricka, genom att hålla handen i mjölken och låta honom suga på ett finger. Första månaden behöver kalven ett par ägg om dagen. Efter fem-sex veckor ger man den kokt ris och övergår sen till kli, havrehalm, fint hö. Vid tre månaders ålder följer kalven de övriga korna på betet. Vid sex månaders ålder är de i stånd att besöka tjuren och vid två års ålder få sin första kalv. Man bör fingra på deras spenar eftersom de ofta är så kittliga att de inte går att mjölka efter kalvningen. De får då svåra besvär att tömma juvret. Man skall vara försiktig vid mjölkningen och inte bruka våld. De kor som sinar flera månader innan kalvningen bör man göra sig av med, då det är oekonomiskt att föda kor som inte ger mjölk. Kor skall mjölkas 2 gånger om dygnet på bestämda tider. Man påstår att mjölkmängden beror på kons färg. Orsaken är naturligtvis vilket underhåll hon får. Viktigt att hålla fähuset rent och att inrätta häckar för fodret, som då inte spills i onödan. Kon skall ha rent vatten 2 gånger om dagen. Det får inte vara för kallt och gärna ilägges ett par nävar kli. Ängsmarken måste utökas om man skall få god avkastning på sina kor. Under sommaren skall de ha saftfulla växter att äta. Dock bör man vara försiktig med klöver och luzern som gör dem uppblåsta så pass att de kan omkomma. Mot vintern ges potatis och rödbetor, som är kornas läckerspis samt torrt hö och havrehalm.
----------------------------
1353	Rön om almträd, dess rätta såning och plantering	Ackerman, J C
1789, maj RÖN OCH ANMÄRKNINGAR OM ALMTRÄD, DESS RÄTTA SÅNING OCH PLANTERING. Almfrö är moget vid midsommar och bör då utsås. När de nästa vår kommer upp bör de täckas med granris en tid. Efter ett år utplanteras de i skogsskolan. Femte året växer det ut krona på trädet och det planteras ut i god mylla. Särskilt under regniga år växer trädet väl.
----------------------------
1354	Rön om lanthushållning	Gedda, Dan. G
1789, maj RÖN I LANDTHUSHÅLLNINGEN. Hästgödsel anses inte vara så god, men om man på vintern för ut den i högar på åkern och lägger under med granris och också täcker med ris, blir den utmärkt. Man kan också lägga den i fårhuset under vintern och blanda med fårens gödsel och urin samt nyttja granris till strö, så blir den förädlad. Svingödsel brukas mest till kålland.
----------------------------
1355	Anteckningar angående handeln	Anonym
1789, maj ANTECKNINGAR ANGÅENDE HANDEL. Trots kriget i Norden har inte järnet blivit liggande på huvudstadens våg ohämtat utan exporten har stigit. Uppräknas hur mycket av olika varor som förts ut. Samma uppräkning för Göteborg och Åbo.
----------------------------
1356	Utdelade hedersbelöningar	Patriotiska Sällskapet
1789, maj UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR. För uppodling, biskötsel, stengärdesgårdar och berömlig tjänst vid lantbruket. Pigan Brita Andersdotter vid Tibble Gästgivargård, Näs (Kungsängen) i Uppland, har fått en silverhalskedja för 15-årig trogen tjänst
----------------------------
1357	Anmärkningar angående väderleken för april 1789	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1358	Hjälpreda angående ladugårdsskötsel	Anonym
1789, juni HJELPREDA TIL BESWARANDE AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS, EMOT BELÖNING, UTSATTE FRÅGA ANGÅENDE LADUGÅRDS-SKÖTSELN. Prisfråga: Då det är en given sanning, att åkerbruket ej kan utom motsvarande ladugård äga bestånd eller på längd drivas med fördel, så frågas: Igenom vilken författning eller vilka medel skulle lantmän i Sverige säkrast kunna förmås i sådan mån utvidga och förbättra sin ladugård eller boskapsskötsel, att den komme i full jämvikt emot åkerbruket, därmed bleve ansedd för lika lönande och således i verk och gärning allmänt erkänd för vad den vara bör, nämligen en grundgärning i vårt land? I dag riktas all uppmuntran mot åkerbruket med höga spannmålspriser. Ingen ihågkommer det gamla ordspråket: Ängen är åkerns moder. Beskattningar och förbud mot utförsel samt monopol till vissa personer att sälja köttet i städerna, medan spannmålshandeln är fri. Ändra författningarna och genast skall ladugården utvidgas och spannmålsbristen försvinna. Ta bort köttaxorna i städerna så lönar det sig att uppföda kreatur endast till slakt. Ekonomin under trettiotalet var fel och underminerade helt åkerbruket, vilket man nu känner följderna av. Det är mot naturen stridande att här i Norden med den långa vintern odla säd, som mycket enklare odlas i sydländer. Här borde man satsa på boskapsskötsel. Uppräkning av vad importen innefattar av kreatur och varor av kreatur för år 1779.
----------------------------
1359	Att giva styrka åt vävnad som brukas till segel, tält och säckar	Forseman, J
1789, juni AT GIFWA STYRKA ÅT GROFWARE WÄFNAD, SOM BRUKAS TIL SEGEL, TÄLT, SÄCKAR M M. Grankåda kokas med vatten, talg och rågmjöl. Knådas till en deg, som vispas med vatten. Däri lägges väven 6-8 timmar och trampas runt så att alla delar kommer i kontakt med klistret. Torkas på gräs.
----------------------------
1360	Hur en masugn skall tilltäppas vid vattenbrist	Geyer, Carl Fredric
1789, juni HURU EN MASUGN BÖR TILTÄPPAS DÅ WATTUBRIST INFALLER, AT MAN SEDERMERA MED LIKA FÖRDEL KAN BLÅSA PÅ, UTAN AT MURA OM STÄLLET. Hur en masugn skall tilltäppas då vattenbrist infaller, att man sedermera med lika fördel kan blåsa på, utan att mura om stället.
----------------------------