| 1323 | Akademisk avhandling om lantmannabarns uppfostran | Svanström, Nils |
| 1788, dec ACADEMISK AFHANDLING OM LANDTMANNA-BARNS UPFOSTRAN, UTGIFWEN PÅ LATIN I UPSALA ÅR 1781, OCH SEDERMERA FÖRSWENSKAD. AF NILS SVANSTRÖM OECON. DEC. WID KONGL. ACAD. I UPSALA. Grundvalen till människosläktets lycksalighet och vältrevnad ligger i ungdomens uppfostran. Själva hedningarna, således greker och romare, har lämnat hedrande efterdömen. Sokrates, Plato, Pytagoras. Zeno, Chrysippus, m.fl. uttryckte sitt missnöje med fördärvlig uppfostran. Beträffande uppfostran i vårt kära fosterland så torde felaktigheterna inte härröra av brist på kunskap. Det finns många skrifter och avhandlingar i dessa ämnen. Däremot är vanan till missbruk och efterlåtenhet att följa upplysningarna de största bristerna. Den ringa aktning man i allmänhet visar lantmannen, som dock är den som ger oss bärgning har till följd att även hans barn ofta blir utan undervisning och uppfostran. Ekonomiska Societeten i Bern hade år 1763 en prisfråga: Vilket vore bästa sättet att uppfostra lantmannabarn till åkerbruket? Pastor Mochard vann och hans anvisningar ligger till grund för vår avhandling. Först barnens psykiska och sedan deras moraliska uppfostran. Barnen skola hava sin första näring av modersmjölken. De skola ej fullproppas av för mycken eller otjänlig föda. Deras späda kroppar böra ej fängslas och ombindas med lindor; eller besväras av våldsam vaggning. De måste befrias av alltför trång och varm klädebonad. De böra hållas renlige och snygge. De skola nyttja all behörig kroppsrörelse, ymnig sömn, och så mycket möjligt är vistas i fria luften. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1324 | Om jords upptagande till åker, äng, betesmark inom hägnader och om svedjebruk | Löfquist, P H |
| 1788, dec OM JORDS UPTAGANDE TIL ÅKER, ÄNG ELLER BETESMARK INOM HÄGNADERNE, OCH OM SWEDJANDE. Den nyupptagna jorden bör helst ligga i anslutning till redan odlad jord. De grövsta träden och stora grenar tas bort. Sedan breds riset ut till torkning innan det svedjes. Stubbar och stenar bör bortföras och säden sås. Även igenvuxen äng kan svedjas på detta sättet. Dikningen kan göras innan svedjningen, så diket blir till hjälp att undvika brand. Om man tar äng till åkermark kan man låta beså dålig åker med gräs, för att undvika att djuren får sämre betesmark. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1325 | Några försök om jordens hävdande | Lundberg, Fredrik |
| 1788, dec NÅGRE FÖRSÖK, ANGÅENDE JORDENS HÄFDANDE, OCH HWAD DÄRMED GEMENSKAP HAFWER. Man bör inte svedja i skogen på höjder, där träden växer sig stora och kan användas så småningom. I dälder bör man rensa bort lövträd så att löven om hösten inte förstör marken. Löven kan användas till kreatursfoder. Det är ej skogsbesparande att ta rakvuxna träd till gärdsel. Man kan använda kluvna grenar av stora tallar och granar, som ändå skall tas ned. Vedbesparing får man genom att göra eldrummen dragfria. Om man får vädersprickor vid nybyggnad lagar man med sågspån och limvatten. Panelade tak täcks med torr mossa. Man skall inte använda spåntade bräder till golv. När plankorna torkat kan man slå ihop hela golvet och lägga i en passande planka vid väggen. Täta fönster med luckor utanför och rullgardiner innanför är värmebesparande. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1326 | Anteckningar angående väderlek och årsväxt | Anonym |
| 1788, dec ANTECKNING PÅ WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT UTI EN DEL AF SUNNERBO HÄRAD I KRONOBERGS LÄN, ÅR 1788. Detaljerad väderförteckning från Sunnerbo i Kronobergs län 1788. Varupriser från Norrköping. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1343 | Anmärkningar angående väderleken för februari 1798 | Patriotiska Sällskapet |
| ---------------------------- | ||
| 1344 | Svar på prisfråga: Vilka är de bästa medlen att befordra matnyttiga vilda djurs tillväxt och att utrota odjuren | Ödman, Samuel |
| 1789, april SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS UTSATTA PRIS-FRÅGA: HWILKE ÄRO DE BÄSTE MEDEL AT BEFORDRA MATNYTTIGE WILDA DJURS TILLWÄXT OCH FÖRKOFRAN, OCH GIFWAS ÄNNU NÅGRE HITTILS ICKE BESKRIFNE SAMT BEPRÖFWADE MEDEL, AT UTROTA ODJUREN Svenska matnyttiga villebråd är i avtagande. Deras förkovran och tillväxt är viktig. Flera förslag finns att man borde bruka vilda djur till hemavel. Jag tvivlar på fördelarna. Tre bevis måste till: att vilda djurs tämjande till hemavel motsvarar kostnaden, att det bidrar till deras förkovran och att vilddjuren minskas och utrotas. Jag kan inte finna något svenskt vilt djur, som det skulle löna sig att tämja. Björnen skulle kunna tämjas, om man tog honom ung, men knappast till någon nytta. Det har föreslagits att ha honom till vallhjon. Grävsvin motsvarar inte i vikt tamsvinen och får färre ungar. Deras skinn är inte av något värde. Den som fann ett medel att utrota vargen gjorde större nytta än som i Värmland berättas, att någon har en varg som vallhjon. Varglon parar sig inte i fångenskap och dess päls är inte värd att man föder dem. Räven går att tämja, men avlägger aldrig sin trolöshet. Skulle vid kusterna kunna födas med fiskrens och om de fick leva ganska fritt ge hyggliga skinn. Uttern är lätt att tämja. Den tar fisken och behåller bara huvudet och stjärten, om den lärs till det. Dock är tveksamt om den fortplantar sig i fångenskap. Risken är att fiskdammar och stränder skulle bli utfiskade av tama uttrar. Mårdar, illrar och hermeliner skulle få sämre skinn om de hölls i fångenskap. Bävern är frihetsälskande och skulle bli svår att hålla fången. Amerikaner äter deras kött och särskilt svansen, som är helt av fett. Den räknas som en läckerhet. Harar, hemfödda, kan aldrig i smaken jämföras med de vilda. Kaniner finns inte vilda i Sverige, möjligen i Blekinge. Trots deras avelssamhet är de inte lönsamma i fångenskap. Hjortar, dovhjortar och råbockar måste födas under vintern i Konungens parker. De kan vara nöjsamma för jakt men ger ingen vinst. Renen kan föda sig på renmossa, men är otänkbar söder om Gävle. Älgen är med sin styrka mest lämplig att tämjas. Men kostnaden att uppföda kalven, älgens egensinne att gå dit den vill, dess ilska under brunsten och svårighet att gå på ishala vägar, gör att man tvekar till den nyttan. Istället för att tämja vilda djur, borde man anstränga sig att förkovra de tama kreaturen. Det är bättre att ha få små kor, som ofta mjölkar utmärkt, än att ha stora och många som är dyra i foder. Får, som livnär sig på löv, är lönsamma. Geten borde förökas och gärna hållas på alla öar i vår stora skärgård, där de kunna livnära sig av löv. Av fåglar som skulle kunna hållas som hemfåglar är simmande fåglar som gås och anka lämpliga. Falkar och snäppor går inte. De måste ha sin frihet. Vildgässen fortplantar sig dåligt i fångenskap. Ejder, änder, lom, mås, tärna eller alfågel är inte heller lämpliga. Tjädrar och orrar i bur lägger ägg, men honan vårdar inte ungarna. Järpen är beroende av insekter. Ripa och vaktel är avpassade för sitt frihetsliv. Duvor skulle kunna vara lönsamma. Men istället för att anstränga sig med dessa viltfåglars fångande borde man inplantera fiskyngel i vattendragen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1345 | Om fördelaktigste sättet, att borttaga förfrusna grenar på fruktträd | Hedwig (översättn) |
| 1789, april OM FÖRDELAKTIGASTE SÄTTET, AT BORTTAGA FÖRFRUSNA GRENAR PÅ FRUCKT-TRÄD Det är allom bekant att ett sår på barken av ett träd skall täckas och växa till en ärrbildning. Trädens bark, hinnor, bast och trä är som djurens hud, kött och ben. Basten för safterna genom trädet. Grenar som frusit drabbas av kallbrand. När man skär en gren görs detta tvärt av och såret betäcks med trädvax. Man borde spara så mycket bark att det räckte att täcka såret. Så gör läkare när de amputerar en kroppsdel. Huden dras över såret. Man bör skära bort de frusna grenarna på våren och lämna ett stycke från stammen. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1346 | Sågspåns nytta att öka gödseln | Anonym |
| 1789, april SÅGSPÅNS NYTTA AT ÖKA GJÖDSELN En omtänksam lantman lät föra sågspån från sågkvarnen till ladugården. Han lade sågspån under djuren och bytte varje dag. De av spillning och urin indränkta sågspånen blev utmärkt gödsel. | ||
| ---------------------------- | ||
| 1347 | Hur frusen frukt bör hanteras | Anonym |
| 1789, april HURU FRUSEN FRUKT BÖR HANDTERAS Frusen frukt, potatis och rovor skall behandlas på samma sätt, som när en människa förfrusit någon lem. Läggas i snö eller kallt vatten och aldrig i varmt rum. Efter 4 timmar avtorkas de och lägges i rum, där de inte kan frysa på nytt. De håller sig nu och har sin fina smak | ||
| ---------------------------- | ||