0140	Beskrivning hur en art ansjovis insaltas och tillreds i Riga och Livland	Gadd, Pehr Adr.
1777, aug BESKRIFNING, HURU EN ART ANJOVIS INSALTAS OCH TILREDES I RIGA OCH LIFLAND Man väljer den minsta strömmingen och saltar den orensad och osköljd. Den ligger ett dygn, varefter den torkas på linkläde. Sedan lägges den på rygg i en ekkagge och saltas och kryddas med kryddpeppar, spansk humle och nejlikor.
----------------------------
0141	Botemedel mot lungsot. I anledning av Hellenii disputation om hypericum eller johannisört under Linnés presidie försvarad i Uppsala 1766	Hellenii, C N
1777, aug BOTEMEDEL EMOT LUNGSOT. I ANLEDNING AF C N HELLENII DISPUTATION OM HYPERICUM ELLER JOHANNIS-ÖRT, UNDER ARCHIAT. OCH RIDDAREN VON LINNEES PRESID. FÖRSWARAD I UPSALA 1766. En handfull knoppar av johannisört kokas i ett stop spanskt vin i 12 timmar. Intages morgon och afton. Växten skall plockas före midsommar och finnas på apoteken. Linné har botat den starkaste lungsot, som härrör från sårade lungor.
----------------------------
0142	Mot gikt och podager Mot gikt och podager	Anonym
1777, aug EMOT GIKT OCH PODAGER Radix Aristolochiae Rotundae, Gentianae, Herbae Chamaedryos, Chamaepytoes, Centaureae Minoris pulvriseras och intages i 4 månader varje morgon. Sedan vid färre tillfällen. Pulvret är mycket beskt och kan tagas med vin eller te. Ingen varm mat, surt eller salt, och hetsiga likörer. Rörelse är nyttigt, helst ridning.
----------------------------
0143	Förslag till förbättrat sädesmått	Faxell, Christopher
1777, aug FÖRSLAG TIL FÖRBÄTTRAT SÄDESMÅTT Förslag till nya mått. Föreslås att våra mångfaldiga bergslagsvikter skall avskaffas.
----------------------------
0144	Beskrivning på en potatiskvarn	Falkengren
1777, aug BESKRIFNING PÅ EN JORDPÄRONS-QWARN, UPFUNNEN AF EN TORPARE JON NILSSON OCH KONGL PATR SÄLLSKAPET MEDDELAD AF HERR LANDSHÖFDINGEN OCH RIDD. FALKENGREN Beskrivning av kvarnen. Potatisen skall malas kokt medan den är ljummen. Efter malningen iblandas mjöl och knådas till en vanlig deg. Jäst måste tillsättas. Kvarnen har här beskrivits i sin första skepnad, men bör förbättras.
----------------------------
0145	Skånska plogars förbättrande	Anonym
1777, aug SKÅNSKA PLOGARS FÖRBÄTTRANDE Ploghuvudet skall förlängas, då går den långa stycken av sig själv. Skånska hästar är de svagaste i riket. Därför har bonden så många när han plöjer. Då trä till plogen får köpas dyrt långt bortifrån, gör han den klumpig och grov, för att den skall hålla länge. Med bättre plogar och starkare dragare skulle åkerbruket i Skåne förbättras.
----------------------------
0146	Berättelse om landsting i Hälsingland	Anonym
1777, aug BERÄTTELSE OM LANDS-TING, HÅLLIT I HÄLSINGELAND I varje socken är ekonomiska samhällen inrättade och lämpliga instruktioner givna. Missbruket av 1739 års tjänstehjonsstadga är upphävd. Tjänstehjonen har här varit helt självsvåldiga. Nu får de behålla en laglig frihet, får betalning i pengar och bonden kan vara säker på sitt tjänstefolk. Anställning och uppsägning sker på bestämda tider i allmän sockenstuga. Varje rote bygger för sin soldat och han har lagom jord till. Strömrensning skall vidtagas. Landshövdingen har rest genom hela Härjedalen och känner nu folkets villkor. Sockenmagasinen är översedda och lånen bestämda. Alla överdrivna festligheter vid bröllop och andra sammankomster är reglerade.
----------------------------
0147	Om sjöresor	Anonym
1777, sept OM SJÖRESOR Sjöresor är nyttiga, vilket stora män bevisat och allmogen fått erfarenhet av, då de måste hämta nödtorftsvaror långt ifrån. Från Värmland fraktas mycket järn på båt. I Ludvika ror man kolet till bruket. Ved till kolning rors till Långbanshyttan. Malm från Persberg rors över Yngen. Det är viktigt att båtarna förvaras väl under vintern. På en del ställen hänger man båten under tak. Folket har tidigare, när de var närmare hedendomen varit hederliga. Nu däremot får man akta sin egendom mot tjuvar. Vintrarna är ofta obeständiga och vägarna utan åkföre. Sedan gäller att få hästarna i så gott skick, att de orkar dra en vagn på våren, innan man kan få hem sina varor. Då är det nödvändigt att sjötransporter kan genomföras, att nederlagsplatser och magasin finns inom rimligt avstånd för den hungrige. En olägenhet med sjötransporter är, att säckarna med säd ofta blir tullade av ohederligt folk. Men man borde kunna göra lårar med lås att förvara säden i. Sommarfrakten har sin olägenhet, då det regnar, särskilt om det är salt i säckarna. Man borde ha ett däck av buldan som ett tält över. Man skulle kunna ha säckar av läder, men det ställer sig för dyrt. Säckar överdragna av vaxduksfernissa skulle hålla vattnet borta, men där bryts lätt säcken. Hoppas någon patriot har något bra och genomförbart förslag på vattentäta säckar. Båtar, som framförs med segel är svåra att manövrera särskilt i strömt vatten. En mekanikus i Dresden har byggt en båt, som drivs av ett hjul.
----------------------------
0148	Utdrag ur en akademisk avhandling om besådda ängar	Haggren, Lars Christopher
1777, sept UTDRAG AF EN ACADEMISK AFHANDLING OM BESÅDDE ÄNGAR Om inte människan dragit den högstes förbannelse över jorden, skulle naturen frambringa, vad människan behöver av sig självt. Nu åligger det människan att med sitt arbete ersätta denna brist. Boskapsskötsel är sedan äldsta tider ansedd som det säkraste sättet att erhålla nödig utkomst. Därför planterade de gamle åtskilliga växter lämpliga till boskapsföda. Vore det inte bättre att föda djuren med säd och slippa allt arbete med ängen? Ingen har bevisat, att djur uppfödda på hö är sämre än de som fått säd. Troligen skulle också de utökade åkrarna skötas dåligt liksom ängarna nu. Risken är också stor, att om missväxt uppträdde flera år i följd, skulle djuren svälta utan hö. Beskrivs hur ängsskötsel går till. De förmåner man märker är, att man får 5-dubbelt hö och ängen befrias från ogräs och giftiga växter. De grässlag som särskilt inbärgas, kan ges till den boskap, som är lämpad för den. Varje grässlag slås i rätt tid och inget bärgas omoget. Om beteshagar inrättas till ängar får skogen tillväxa. Sädåtgången minskas, då djuren äter hö. Uppräknas en mängd växter lämpade till ängsbruk.
----------------------------