1316Anmärkningar angående väderleken för september 1788Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1317Kort avhandling om utsäde och åkerns besåendeOdelmark, S L A
1788, nov

KÅRT, MEN FÖRMODELIGEN PÅ OJÄFACKTIGA SANNINGAR GRUNDAD AFHANDLING OM UTSÄDE OCH ÅKERS BESÅENDE

Ju bättre och renare utsäde, desto bättre och renare säd. En god tunna råg, vete, bönor eller ärter bör väga 14 lispund, korn och bovete något över 12 och havre 6. Gammal säd förlorar i vikt, så man bör så ny och torr säd. De största kornen ger den bästa växten. Därför bör man utrensa dessa till utsäde. Den bästa sädesharpan är den engelska. Modell finns i Patriotiska Sällskapets modellsamling. Bäst att vart tredje år byta utsäde.

Jorden är växternas kved, där de hämta sin näring. Dels genom de krafter naturen givit dels genom det den erhåller av gödslingen. Det gäller att så på lagom djup. Varje korn behöver ett visst utrymme. Man bör alltså inte så för tätt. Beräkning av utsäde och gödning i förhållande till skörden.

Att sätta ris för ärterna att klättra på är att spilla sin skog och fördärva sin åker, då man sedan bränner riset. Ärtorna stöder varandra.

----------------------------
 
1318Svar på frågan om missväxtHillebrantsson-Uggla
1788, nov

SWAR PÅ FRÅGAN, OM ORSAKEN TIL MISSVÄXT

De delar av Sverige, som ligger under kallare luftstreck, har oftare varit utsatta för missväxt, men även Skåne drabbas. Rågen är landets viktigaste sädesslag och dess svaga växt bör undersökas.

Väderleken är en av de värsta orsakerna till missväxten. Dåliga plogar, som plöjer ned matjorden är att förkasta vid trädningen. Sen såning och otjänligt utsäde är den andra orsaken till missväxt. Brist på gödning är den tredje orsaken. Bondeståndets allmänna medellöshet bidrar till missväxt. Trots detta lever de i lyx, som inte fanns tidigare.

Varje jordägare har rätt att sätta upp torp eller backstugor. Om åkerns utökning vid nybyggena syntes, vore detta gagnande, men nu delar flera hushåll istället på den gamla jorden. Genom denna författning saknas också tjänstefolk och deras löner stiger. Man bygger vägar, broar och publika hus, men förtjänsten blir bara mindre. Skjutsningar och vinterforor tror man sig tjäna på, men det gör att jordbruket sköts på lediga stunder och ofta i otid. Detta bidrar till missväxt. Genom hemmansklyvningarna och uppodlingarna hinner man inte sköta åkern. Hemmanet sköts bättre av två bönder än av 4 eller 8 åbor.

Kronobrännerierna orsakar skada. Många krogar anläggs efter vägarna, man får ingen drank till kreaturen och viktualierna minskas. Tidigare behövdes inga krogar, då var man hade sitt eget brännvin. Krögarna betalade skatt, vilket de nu slipper. Alla kan inte resa till staden efter brännvin, därför behövs dessa lagringställen, som ger upphov till ungdomens liderlighet. Nu sups det så långt pengarna räcker. Då man inte kan fodra svinen med drank längre, är det inte lönsamt att ha dem. Korna får mindre säd, då den måste räcka till dragarna också och bonden får mindre sovel. En utsvulten bonde och oxe har ingen lust att bruka trädet, som är grunden till god årsväxt. Att hitta orsakerna till missväxten är inte svårt, men att finna medlen till deras förekommande är värre.

Visserligen finns hushållningsböcker, men de läses inte. Ståndspersoner och präster kan inte övertalas att undervisa, men goda exempel vid åkerns skötsel kan verka. Men dumhet och fördomar verka ofta starkare än det bästa exempel.

Lantbruket borde stå under vissa personer, som kunde befalla och råda. Mindre fonder i varje län, där man kunde låna, vore en hjälp. Varje bonde betalar hemmansränta, kronotionde, bevillning och minst 12 andra utskylder i spannmål, pengar, dagsverken, skjutsningar m.m. Vad skall han leva på? Att hos den Högste bedja om tjänlig väderlek blir väl den säkraste hjälpen. Ännu ett förslag att billig kronoråg fanns att tillgå i kronans magasiner. I det svenska klimatet torde det gamla sättet med träde och säde vara att föredra.

----------------------------
 
1319Om åkerbrukets förbättring i Värmlands skogsorterNorén, Axel
1788, nov

OM ÅKERBRUKETS FÖRBÄTTRING I WERMELANDS SKOGS-ORTER

Jordmånen i skogstrakterna är mager. Bonden plöjer sina små åkerlyckor grunt, brukar få diken och låter aldrig åkern vila. Jorden måste blandas, mer råg sås och 1/4 av jorden trädas. För mycket hö går till överflödiga hästar och för litet till ladugårdarna. Dessutom går för mycket till brännvinsbrännande. Beskrivning av jordprov och blandningar.

----------------------------
 
1320Förslag till sädestorkningshusFought
1788, nov

FÖRSLAG TILL SÄDESTORKNINGSHUS

Beskrivning på ett inte så kostsamt sätt att bygga hus med ugn.

----------------------------
 
1321Anmärkningar angående väderleken för oktober 1788Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1322Svar på fråga: Vilken är lättaste metoden att lära barn simmaSchumacher, Georg
1788, dec

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS PRIS-FRÅGA: HWILKEN ÄR DEN BÄSTA, LÄTTASTE OCH PÅ EGEN ERFARENHET GRUNDADE METHODE TIL SIMMNINGS-KONSTENS LÄRANDE FÖR RIKETS UNGDOM?

Förutsättningen att lära någon simma, är att läromästaren är en god simmare. Man håller en två tums rem under armarna på lärjungen och medan man undervisar hur armar och ben rörs, håller man honom uppe med remmen.

Då och då släpper man, genom att sänka armen med remmen. Lärjungen blir fri att själv känna att han flyter. Man får dock aldrig överge honom helt.

På en dag lär man sig simma med denna metod. Sedan återstår daglig träning. Man tar en båt ut i sjön en 6-8 skritt och låter eleven simma mot land. Varje dag utökas avståndet.

Följande sommar börjar man simma på rygg. Först med händer och fötter, senare med ena handen på bröstet och därefter med båda händerna korsade på bröstet. Endast fötterna rörs något. Detta sätt är synnerligen vilsamt och man kan simma mycket långt. Huvudet skall var sänkt i nivå med ögonen.

Med korsvis över varandra slagna fötter och näsan tillsluten med vänstra handen kan man hoppa i vattnet från högsta brygga eller båt.

Korktröjor eller svinblåsor under armarna skall undvikas. De som använder dem litar ej på sin egen förmåga och blir inga goda simmare.

----------------------------
 
1323Akademisk avhandling om lantmannabarns uppfostranSvanström, Nils
1788, dec

ACADEMISK AFHANDLING OM LANDTMANNA-BARNS UPFOSTRAN, UTGIFWEN PÅ LATIN I UPSALA ÅR 1781, OCH SEDERMERA FÖRSWENSKAD. AF NILS SVANSTRÖM OECON. DEC. WID KONGL. ACAD. I UPSALA.

Grundvalen till människosläktets lycksalighet och vältrevnad ligger i ungdomens uppfostran. Själva hedningarna, således greker och romare, har lämnat hedrande efterdömen.

Sokrates, Plato, Pytagoras. Zeno, Chrysippus, m.fl. uttryckte sitt missnöje med fördärvlig uppfostran.

Beträffande uppfostran i vårt kära fosterland så torde felaktigheterna inte härröra av brist på kunskap. Det finns många skrifter och avhandlingar i dessa ämnen. Däremot är vanan till missbruk och efterlåtenhet att följa upplysningarna de största bristerna. Den ringa aktning man i allmänhet visar lantmannen, som dock är den som ger oss bärgning har till följd att även hans barn ofta blir utan undervisning och uppfostran.

Ekonomiska Societeten i Bern hade år 1763 en prisfråga: Vilket vore bästa sättet att uppfostra lantmannabarn till åkerbruket? Pastor Mochard vann och hans anvisningar ligger till grund för vår avhandling. Först barnens psykiska och sedan deras moraliska uppfostran.

Barnen skola hava sin första näring av modersmjölken. De skola ej fullproppas av för mycken eller otjänlig föda. Deras späda kroppar böra ej fängslas och ombindas med lindor; eller besväras av våldsam vaggning. De måste befrias av alltför trång och varm klädebonad. De böra hållas renlige och snygge. De skola nyttja all behörig kroppsrörelse, ymnig sömn, och så mycket möjligt är vistas i fria luften.

----------------------------
 
1324Om jords upptagande till åker, äng, betesmark inom hägnader och om svedjebrukLöfquist, P H
1788, dec

OM JORDS UPTAGANDE TIL ÅKER, ÄNG ELLER BETESMARK INOM HÄGNADERNE, OCH OM SWEDJANDE.

Den nyupptagna jorden bör helst ligga i anslutning till redan odlad jord.

De grövsta träden och stora grenar tas bort. Sedan breds riset ut till torkning innan det svedjes. Stubbar och stenar bör bortföras och säden sås. Även igenvuxen äng kan svedjas på detta sättet.

Dikningen kan göras innan svedjningen, så diket blir till hjälp att undvika brand. Om man tar äng till åkermark kan man låta beså dålig åker med gräs, för att undvika att djuren får sämre betesmark.

----------------------------