0139 | Medel att förvara dricka från att surna | Anonym |
1777, aug MEDEL AT FÖRWARA DRICKA IFRÅN AT SURNA Man bygger i källaren en kista, där tunnor läggs ned. De skiljs åt av stenar. Tunnorna innehåller dricka. Utrymmet mellan tunnorna fylls med sand. Längst ned bygges ett par små dörrar, där sanden rinner ut, när man vill komma åt tunnorna. | ||
---------------------------- | ||
0140 | Beskrivning hur en art ansjovis insaltas och tillreds i Riga och Livland | Gadd, Pehr Adr. |
1777, aug BESKRIFNING, HURU EN ART ANJOVIS INSALTAS OCH TILREDES I RIGA OCH LIFLAND Man väljer den minsta strömmingen och saltar den orensad och osköljd. Den ligger ett dygn, varefter den torkas på linkläde. Sedan lägges den på rygg i en ekkagge och saltas och kryddas med kryddpeppar, spansk humle och nejlikor. | ||
---------------------------- | ||
0141 | Botemedel mot lungsot. I anledning av Hellenii disputation om hypericum eller johannisört under Linnés presidie försvarad i Uppsala 1766 | Hellenii, C N |
1777, aug BOTEMEDEL EMOT LUNGSOT. I ANLEDNING AF C N HELLENII DISPUTATION OM HYPERICUM ELLER JOHANNIS-ÖRT, UNDER ARCHIAT. OCH RIDDAREN VON LINNEES PRESID. FÖRSWARAD I UPSALA 1766. En handfull knoppar av johannisört kokas i ett stop spanskt vin i 12 timmar. Intages morgon och afton. Växten skall plockas före midsommar och finnas på apoteken. Linné har botat den starkaste lungsot, som härrör från sårade lungor. | ||
---------------------------- | ||
0142 | Mot gikt och podager Mot gikt och podager | Anonym |
1777, aug EMOT GIKT OCH PODAGER Radix Aristolochiae Rotundae, Gentianae, Herbae Chamaedryos, Chamaepytoes, Centaureae Minoris pulvriseras och intages i 4 månader varje morgon. Sedan vid färre tillfällen. Pulvret är mycket beskt och kan tagas med vin eller te. Ingen varm mat, surt eller salt, och hetsiga likörer. Rörelse är nyttigt, helst ridning. | ||
---------------------------- | ||
0143 | Förslag till förbättrat sädesmått | Faxell, Christopher |
1777, aug FÖRSLAG TIL FÖRBÄTTRAT SÄDESMÅTT Förslag till nya mått. Föreslås att våra mångfaldiga bergslagsvikter skall avskaffas. | ||
---------------------------- | ||
0144 | Beskrivning på en potatiskvarn | Falkengren |
1777, aug BESKRIFNING PÅ EN JORDPÄRONS-QWARN, UPFUNNEN AF EN TORPARE JON NILSSON OCH KONGL PATR SÄLLSKAPET MEDDELAD AF HERR LANDSHÖFDINGEN OCH RIDD. FALKENGREN Beskrivning av kvarnen. Potatisen skall malas kokt medan den är ljummen. Efter malningen iblandas mjöl och knådas till en vanlig deg. Jäst måste tillsättas. Kvarnen har här beskrivits i sin första skepnad, men bör förbättras. | ||
---------------------------- | ||
0145 | Skånska plogars förbättrande | Anonym |
1777, aug SKÅNSKA PLOGARS FÖRBÄTTRANDE Ploghuvudet skall förlängas, då går den långa stycken av sig själv. Skånska hästar är de svagaste i riket. Därför har bonden så många när han plöjer. Då trä till plogen får köpas dyrt långt bortifrån, gör han den klumpig och grov, för att den skall hålla länge. Med bättre plogar och starkare dragare skulle åkerbruket i Skåne förbättras. | ||
---------------------------- | ||
0146 | Berättelse om landsting i Hälsingland | Anonym |
1777, aug BERÄTTELSE OM LANDS-TING, HÅLLIT I HÄLSINGELAND I varje socken är ekonomiska samhällen inrättade och lämpliga instruktioner givna. Missbruket av 1739 års tjänstehjonsstadga är upphävd. Tjänstehjonen har här varit helt självsvåldiga. Nu får de behålla en laglig frihet, får betalning i pengar och bonden kan vara säker på sitt tjänstefolk. Anställning och uppsägning sker på bestämda tider i allmän sockenstuga. Varje rote bygger för sin soldat och han har lagom jord till. Strömrensning skall vidtagas. Landshövdingen har rest genom hela Härjedalen och känner nu folkets villkor. Sockenmagasinen är översedda och lånen bestämda. Alla överdrivna festligheter vid bröllop och andra sammankomster är reglerade. | ||
---------------------------- | ||
0147 | Om sjöresor | Anonym |
1777, sept OM SJÖRESOR Sjöresor är nyttiga, vilket stora män bevisat och allmogen fått erfarenhet av, då de måste hämta nödtorftsvaror långt ifrån. Från Värmland fraktas mycket järn på båt. I Ludvika ror man kolet till bruket. Ved till kolning rors till Långbanshyttan. Malm från Persberg rors över Yngen. Det är viktigt att båtarna förvaras väl under vintern. På en del ställen hänger man båten under tak. Folket har tidigare, när de var närmare hedendomen varit hederliga. Nu däremot får man akta sin egendom mot tjuvar. Vintrarna är ofta obeständiga och vägarna utan åkföre. Sedan gäller att få hästarna i så gott skick, att de orkar dra en vagn på våren, innan man kan få hem sina varor. Då är det nödvändigt att sjötransporter kan genomföras, att nederlagsplatser och magasin finns inom rimligt avstånd för den hungrige. En olägenhet med sjötransporter är, att säckarna med säd ofta blir tullade av ohederligt folk. Men man borde kunna göra lårar med lås att förvara säden i. Sommarfrakten har sin olägenhet, då det regnar, särskilt om det är salt i säckarna. Man borde ha ett däck av buldan som ett tält över. Man skulle kunna ha säckar av läder, men det ställer sig för dyrt. Säckar överdragna av vaxduksfernissa skulle hålla vattnet borta, men där bryts lätt säcken. Hoppas någon patriot har något bra och genomförbart förslag på vattentäta säckar. Båtar, som framförs med segel är svåra att manövrera särskilt i strömt vatten. En mekanikus i Dresden har byggt en båt, som drivs av ett hjul. | ||
---------------------------- |