0137	Välmenta tankar om savolaxska åkerbruket	Anonym
1777, aug WÄLMENTE TANKAR OM SAWOLAXSKA ÅKERBRUKET Åkrarna i Savolax är steniga. Stenarna är dock inte större än att en karl kan flytta dem åt sidan och utan större konst bygga stengärdsgårdar. En jord, som innehåller stenar bär ofta stridare säd. Det talas om brist på hö, men runt om finns lövskog, som kan ersätta höet som boskapsfoder. Därigenom får man god gödsel. Ett verkligt hinder är däremot svedjandet. Även torpare, backstugusittare och inhysingar får svedja. Soldater tas endast av hemmansägarna, vilket gör att dessa inte anser det säkert att de få nytta av sitt arbete. De tycker sig lika gärna vara inhyses och fria. Alla backstuguhjon, som kan idka jordbruk skulle bli torpare, med skyldighet att göra dagsverken och med rättighet att få hjälp att utöka sin jord. De som inte passade för jordbruk skulle bli soldater. Lag skulle skapas, så att de friheter dessa inhysingar har skulle omvandlas till att vara laglösa. Genom svedjandet har skogen förbrukats, så att man nu får söka bränsle miltals bort. Give Gud att de som känna denna del av landets svagheter, skulle kunna med råd understödja alla goda krafter till förbättring.
----------------------------
0138	Vilka medel kunna vidtagas att förbättra anstalterna mot eldsvådor	Anonym
1777, aug HWILKA MEDEL KUNNA WIDTAGAS AT FÖRBÄTTRA ANSTALTERNA EMOT ELDSWÅDOR, HWILKA WID UTFÖRANDET ÄRO GÖRLIGE, FÖR LANDET TJENLIGE, OCH ICKE FÖR KOSTSAMME Denna prisfråga är utsatt av Göttingska Vetenskaps Sällskapet. Orsaken är de många bränderna, som drabbar befolkningen både på landet och i städer. Det är framför allt hur man skall förekomma eldsvådorna, som är mest intressant. En av pristagarna är Johan Fred Glaser. Han menar att en eldordning, som passar till den speciella orten skall upprättas. Byggnader bygges av sten. Golv särskilt kring eldstäderna göres av sten. Husen får inte byggas för höga och skall ligga skilda från varandra. Mangårdshus och ladugård kan skiljas genom trädplantering. Inte för många små hus. I städerna sättes husen i kvarter med gator emellan och brandmurar. Tak och fönsterluckor av järn, taken av tegel, järnplåtar får inte vara för branta. Halmtak förbjudes. Måste man ändå ha halm, tryckes lera och kalk in i knipporna, som blir motståndskraftiga och ej så eldfängda. Vattentillgången är oumbärlig. Brunnar, dammar och vattenledningar bör finnas, där sådant går att göra. Kring husen skall takrännor vara av plåt och allt regnvatten samlas. Pumpar som pumpar vattnet ur cisternerna skall finnas. I verkstäder och platser där man brukar mycket eld skall kar med saltvatten stå. Saltet bevarar vattnet från att ruttna, skyddar kärlen och släcker elden bättre än bara vatten. Oljor, tjära, fernissa släcks inte med vatten, utan med kvävning. Där skall finnas våta täcken. Skorstenseld släckes bäst genom att man raskt släcker elden på härden och stänger spjället. Skorstenar skall sotas ofta, genom att man för en granrisbuske upp och ned i skorstenen. Folk kallas till brandplatsen genom klämtning, trumning, skjutning eller bud. Vattnet till sprutorna behöver värmas vid stark köld. Det skall finnas en ordning vid eldsvådan. En styresman eller eldförste utdelar arbete till de församlade. Dessa skall ha övats, så att var och en vet sin uppgift. Ett hus som ej kan räddas rives för att på det sättes släcka elden. Folket skall undervisas om hur eld uppstår och skaffa eldredskap, något som flera kan göra tillsammans. Våt säd och hö kan självantända och anses dra åskan till sig. Även stora mängder boskap och obrunna gödselhögar kan påverkas av eld. Brandvakter utsätts och man får inte gå med bart ljus i uthus eller eljest. Spioner utsänds att se på brandvaktens arbete. Att rädda folk går till så att ett starkt täcke hålls av fyra personer, så att den nödställde kan hoppa i. Ett rep med en järnkrok som fästes i fönstret, kan man hasa sig ned med. Även repstegar är bra. Vid eldsvåda möts man på höger sida och de som kör, gör det på vänster. Är gränderna smala ordnas enkelriktning. De orter, som inte ordnar sin eldbekämpning i tid, bör inte njuta av brandstod om de drabbas. Den husägare, som inte lär barn och tjänstefolk vara aktsamma med elden, räknas som en granne, som vill sätta eld på grannens hus.
----------------------------
0139	Medel att förvara dricka från att surna	Anonym
1777, aug MEDEL AT FÖRWARA DRICKA IFRÅN AT SURNA Man bygger i källaren en kista, där tunnor läggs ned. De skiljs åt av stenar. Tunnorna innehåller dricka. Utrymmet mellan tunnorna fylls med sand. Längst ned bygges ett par små dörrar, där sanden rinner ut, när man vill komma åt tunnorna.
----------------------------
0140	Beskrivning hur en art ansjovis insaltas och tillreds i Riga och Livland	Gadd, Pehr Adr.
1777, aug BESKRIFNING, HURU EN ART ANJOVIS INSALTAS OCH TILREDES I RIGA OCH LIFLAND Man väljer den minsta strömmingen och saltar den orensad och osköljd. Den ligger ett dygn, varefter den torkas på linkläde. Sedan lägges den på rygg i en ekkagge och saltas och kryddas med kryddpeppar, spansk humle och nejlikor.
----------------------------
0141	Botemedel mot lungsot. I anledning av Hellenii disputation om hypericum eller johannisört under Linnés presidie försvarad i Uppsala 1766	Hellenii, C N
1777, aug BOTEMEDEL EMOT LUNGSOT. I ANLEDNING AF C N HELLENII DISPUTATION OM HYPERICUM ELLER JOHANNIS-ÖRT, UNDER ARCHIAT. OCH RIDDAREN VON LINNEES PRESID. FÖRSWARAD I UPSALA 1766. En handfull knoppar av johannisört kokas i ett stop spanskt vin i 12 timmar. Intages morgon och afton. Växten skall plockas före midsommar och finnas på apoteken. Linné har botat den starkaste lungsot, som härrör från sårade lungor.
----------------------------
0142	Mot gikt och podager Mot gikt och podager	Anonym
1777, aug EMOT GIKT OCH PODAGER Radix Aristolochiae Rotundae, Gentianae, Herbae Chamaedryos, Chamaepytoes, Centaureae Minoris pulvriseras och intages i 4 månader varje morgon. Sedan vid färre tillfällen. Pulvret är mycket beskt och kan tagas med vin eller te. Ingen varm mat, surt eller salt, och hetsiga likörer. Rörelse är nyttigt, helst ridning.
----------------------------
0143	Förslag till förbättrat sädesmått	Faxell, Christopher
1777, aug FÖRSLAG TIL FÖRBÄTTRAT SÄDESMÅTT Förslag till nya mått. Föreslås att våra mångfaldiga bergslagsvikter skall avskaffas.
----------------------------
0144	Beskrivning på en potatiskvarn	Falkengren
1777, aug BESKRIFNING PÅ EN JORDPÄRONS-QWARN, UPFUNNEN AF EN TORPARE JON NILSSON OCH KONGL PATR SÄLLSKAPET MEDDELAD AF HERR LANDSHÖFDINGEN OCH RIDD. FALKENGREN Beskrivning av kvarnen. Potatisen skall malas kokt medan den är ljummen. Efter malningen iblandas mjöl och knådas till en vanlig deg. Jäst måste tillsättas. Kvarnen har här beskrivits i sin första skepnad, men bör förbättras.
----------------------------
0145	Skånska plogars förbättrande	Anonym
1777, aug SKÅNSKA PLOGARS FÖRBÄTTRANDE Ploghuvudet skall förlängas, då går den långa stycken av sig själv. Skånska hästar är de svagaste i riket. Därför har bonden så många när han plöjer. Då trä till plogen får köpas dyrt långt bortifrån, gör han den klumpig och grov, för att den skall hålla länge. Med bättre plogar och starkare dragare skulle åkerbruket i Skåne förbättras.
----------------------------