1276	Anmärkningar angående väderleken för februari 1788	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1277	Svar på fråga: Vilka är orsakerna till missväxt?	Nyrén, Carl
1788, april SWAR PÅ FRÅGA: HVILKA ÄRO DE ORSAKER (UTOM VÄDERLEKEN) SOM I ALLMÄNHET MEST BIDRAGA TILL MISSWÄXT I VÅRT LAND? Frågan faller i två delar. Beror missväxten på vädret eller andra orsaker. De ger upphov till skilda missväxter. De som beror av vädret drabbar flera socknar och områden, de andra enskilda. Orsakerna är mindre arbetsamhet, okunnighet, rådande fördomar och brister i allmänna och enskilda författningar. Jag vill tillägga förakt för religionen och gudsfruktan eller försummelse av bönen samt missbruk. Svensken är inte mindre arbetsam än andra. Visst är den late bondens åker sämre, men det gäller ju inte som en allmän regel, att landet skulle vara mindre arbetsamt. Inte heller är svensken okunnig. Nya rön som ängsskötsel, cirkulationsbruk, hästkötts ätande bör ske långsamt. Mycket har redan lärts t.ex. jordblandningar och dikning som var helt okänt för 100 år sedan. Det måste medges att bondeståndet är mest benäget att hänga fast vid fördomar och vidskepelse. Att göra ängen till åker är fördärvligt. Där så skett i Skåne har aveln försvagats. Det andra missbruket är svedjandet. Jag fördömer inte svedjandet på orter, där man inte kan göra sig av med skogen på annat sätt. Men att på slättbygden där man behövde plantera träd, i stället bränna dem, är fel. Svedning minskar skogen, utödar jorden och förstör ängen. Den fördärvliga tobaksplanteringen, som tar bort hälften av städernas jord och dessutom odlas på landet, är fördärvlig. Tobaksland fordra stark gödning. Skulle denna plantering varit förbjuden, i stället för uppmuntrad, som under de sista 50 åren, skulle tillståndet i landet varit ett annat. Om man haft cirkulationsbruk av hö på de planteringar, där nu växer tobak, skulle vi klarat brödfödan utan att behöva köpa utomlands. Tobaksrökning och brännvinssupande är svåra ovanor att utrota, liksom talesättet: så gjorde far min före mig. Med lagar och författningar menar jag inte landslagarna, utan de enskilda lagarna som husbönder har för sitt tjänstefolk. Lindrigt pris på livsmedel, förtroende, hjälpsamhet, munterhet och håg för arbetet befordrar den enskildes väl. Många barmhärtighetsverk är utförda. Prästernas löningssätt är mycket mattande för allmogen och bidrar till religionsförakt. Redogörs för prästernas lönesättning. Hemmansklyvningen har ansetts som ett av skälen till försvagat åkerbruk. I norr där det finns plats, kan man inte påstå att den är överdriven. Slöseri med timmer och för stora hus är en annan orsak. Hållskjutsinrättningen är nästa orsak.
----------------------------
1278	Anmärkningar angående väderleken för mars 1788	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1279	Svar på frågan om orsakerna tilSvar på frågan: Om orsakerna till missväxt	Nyrén, Carl
1788, maj SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UPGIFNA FRÅGAN, OM ORSAKEN TIL MISSWÄXTER? I Sverige skall farvägar underhållas av den enskilde, vilket leder till bondens vanmakt. I Frankrike står det allmänna för vägar och broar eller av arrendatorer, som genom vägtullar får sin försörjning. De hiskliga snöfall, som inträffar här på vintern mattar allmogen med många dagsverken både för människor och djur. Sköter bonden inte sin uppgift, blir han lagförd av kronolänsman. På grund av de höga gärdsgårdarna efter gatorna stannar snön kvar innanför. En orsak till lantmannens vanmakt har skyllts på tjänstehjonsordningen. Här har varit många diskussioner kring detta. En del hävdar att tjänstefolket har odrägliga löner, som ruinerar bonden. Andra menar att frihet för tjänstefolket vore att föredra. Ingen har dock kunnat finna någon medelväg mellan självsvåld och träldom. Storskiftet har blivit föremål för många bönders missnöje. När författningen om den regala tillverkningen av brännvin kom, trodde man att en ordentlig besparing både på spannmål och skog skulle märkas. Dessutom skulle missbruket av brännvin minska. Ingen av dessa avsikter har infriats. Det finns de, som anser sig göra en god samhällsinsats genom att dricka. De som farit till staden för att sälja något, har ofta kommit hem utan penningar, då de supit upp dem. Skogsbesparingen slog också fel. Runt städerna är nu skogsparkerna skövlade. Bönderna använde inte ved utan ris och torv under sina brännvinspannor. Den spannmål man använde var ofta av sämre kvalitet och uppblandades med enbär, och bär av olika slag. Högt och ojämnt spannmålspris har medverkat till vanmakten. De medel, som med minst kostnad kan förekomma missväxten. Om frihet råder och var man får ha sitt i frid och ro, kan åtminstone inte missnöje ge orsak till missväxt. Om ändå en oblid väderlek orsakar missväxt skall sparsamhet från de goda åren hjälpa. Alltså bör magasin inrättas. Med sparsamhet menar jag, att vara nöjd med vad landet producerar och inte falla för flärd och överflöd. Ett tidigare förslag i Hushållsjournalen att med kalk utestänga skadedjuren ur magasinen tycks väl omständligt. Det finns andra sätt, vaxdukar av buldan impregnerade med kopparärg och vax t.ex. Den största svårigheten med magasin är hur man skall få pengar till företaget. Föreslås valutasedlar som en slags lånehandlingar. Redogörelse från olika orter om sättet att komma tillrätta med problemet.
----------------------------
1280	Anmärkningar angående annotationsböcker och instruktionerna vid stuterier	Creutz, Carl Gustaf
1788, maj ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE ANNOTATIONS-BÖCKER OCH INSTRUKTIONERNA WID STUTERIERNA Alla stuterier bör ha noggranna instruktioner och anteckningar, då det gäller att göra förbättringar av hästslagen. Det gäller att undvika spontana beblandelser. Det gäller att förstärka de goda egenskaperna hos djuren. Tjänstgöringsinstruktionen blir ett fullkomligt reglemente för alla anställda. Hushållsdelen gäller markerna där djuren skall födas. Viktigt att ha särskilda stall för sjuka hästar. Hästars sjukdomar påminner om människornas och skulle inte inrättningarnas kirurg kunna bota även dessa. Hovslagarens arbete bör inte räknas till läkekonsten.
----------------------------
1281	Stuterier	Creutz, Carl Gustaf
1788, maj BIHANG TIL SEDNARE INGIFNA ANMÄRKNINGAR, ANGÅENDE STUTERIER Så länge ett hästslag förbättras bör man inte avbryta betäckningen inom denna linje. Vid samgåendet skall tiden mellan gångerna vara endast ett par timmar, såvida inte hingsten är medtagen av för mycket tjänstgöring. Första gången räknas som en slags preparation. En hingst bör inte ha fler än 8-10 ston. Redan fålar på fyra år kan användas. Vid samgåendet skall inga störande moment tillåtas. Inga främmande människor får distrahera. Hingstar skall helst vattnas med rinnande vatten. I fält är hingsten starkast, sedan stoet och sist vallacken. Det är inte nödvändigt att se hästen ålder på tänderna, det finns andra sätt. Det Kungl. Stuteriet i Kungsör och Strömsholm kan tävla med främmande inrättningar.
----------------------------
1282	Om väderlek, årsväxt och varupriser i landsorterna	Anonym
1788, maj OM WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH WARUPRISER I LANDSORTERNA Halmstad. Den 15 mars bröt isen upp i havsviken. Den 2 april sköljde Nissaströmmen och drog med sig en bro. Den 11 april låg fartyg och väntade på tjänlig vind. Falkenberg. Fin vår.
----------------------------
1283	Anmärkningar angående väderleken för april 1788	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1284	Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets fråga: Orsaker till missväxt	Lagerholm, Peter
1788, juni SWAR PÅ FÖLJANDE KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS I INRIKES TIDNINGARNE N:O 37 D. 11 MAIJ 1786 UTSATTA FRÅGA: HWILKA ÄRO DE ORSAKER (UTOM WÄDERLEK) SOM I ALLMÄNHET MÄST BIDRAGA TIL MISSWÄXTER I VÅRT LAND? BÖRA DE UPSÖKAS, ANTINGEN UTI LANDTMANNENS MINDRE ARBETSAMHET OCH OKUNNIGHET, ELLER UTI RÅDANDE FÖRDOMAR, ELLER UTI BRISTER, HWILKA UTI ALLMÄNNA OCH ENSKILDA FÖRFATTNINGAR TORDE KUNNA UPLETAS? HWARJEMTE ÖNSKAS, AT DE MEDEL OCH UTWÄGAR UPGIFWAS, SOM KUNNA FÖREKOMMA MISSWÄXTER PÅ DET LÄTTASTE OCH FÖR ALLMOGEN MINST KOSTSAMMA SÄTT. Upsatt af Peter Lagerholm. (Omfattande skildring, 48 trycksidor, här i starkt sammandrag.) Okunnighet, mindre arbetsamhet och rådande fördomar torde vara de betydande orsakerna. Okunnighet om hur väder påverkar växten. Såningstid, kvalitet på utsäde, torkning är viktiga orsaker. Överflöd i byggnader, kläder, ståt, delikat smak för mat måste undvikas. ALL MISSVÄXT BÖRJAR I TRÄDESGÄRDET! Det gäller att rätt förstå väderleken och inrätta sitt arbete därefter. Göra noggranna observationer över väderleken år från år. Dock bör man alltid börja och sluta sina göromål under bön. Tung jord bör omröras tidigt, medan lösare jordar kan ligga längre. Vid torka skall man inte omröra jorden. Säden skall avtagas i rätt tid. Rågen blomstrar på fjorton dagar, matas på fjorton dagar och mognar på fjorton dagar. Beskrivning av ett sätt att torka säden, genom att sätta upp den i hattnekar, som är så effektiva att rior och torklador är överflödiga. Att på våren lufta och sola sitt utsäde samt att kalka vetet. Att noga rensa bort alla ofrön (ogräs), vilket en gammal gumma, som inte duger något till, kan göra. Att så dåliga korn är ej tillrådligt. Den säden kan under goda år ges till kreaturen. Under missväxtsår är den ursållningen även bättre för folket än dravel. Avsluta sådden innan nedan. Man skall aldrig så då månen inte syns. Odling av rovor kan förbättra hushållningen under missväxtsår. Används mosade tillsammans med något mjöl till brödbak.
----------------------------