1256	Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling	Patriotiska Sällskapet
1788, jan FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOK-SAMLING.
----------------------------
1257	Anmärkningar angående väderleken för december 1787	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1258	Svar på den av Kungl. Patriotiska Sällskapet uppgivna fråga: Hur sädestorkningshus bekvämligast och med minsta kostnad kunna anläggas?	Nyberg, Pehr
1788, febr SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UPGIFNA FRÅGA: HURU SÄDES-TORKNINGSHUS BEQWÄMLIGAST OCH MED MINSTA KOSTNAD KUNNA ANLÄGGAS? Ritning och beskrivning av en ria med vidhängande loge för tröskning.
----------------------------
1259	Om åkerjordens beskaffenhet och förbättrande	Altman, Hans
1788, febr OM ÅKERJORDENS BESKAFFENHET OCH DESS FÖRBÄTTRANDE De för åkerbruk tjänliga jordarterna är svartmylla, lera och sand, som efter behov kan blandas. Oblandad svartmylla är klen, då regnet utsuger den. Enbart lera är för hård. Sand har alla dåliga egenskaper som svartmyllan har och dessutom bränner den bort både säd och gödsel vid hetta. Jäsjord och jäslera innehåller syra och fuktighet. Kan förbättras med kalk och att man avleder vattnet. Lermyllan är den bästa av jordarter. En lantman bör gräva sig ned i åkern, för under sand och grusjord kan ligga den förnämligaste lerbädd. Den bästa förbättringen av åkerjord är gödsling. Man bör göda alla sina åkrar och inte som nu endast en. Gödningen består av spillning efter djur och människor blandad med sopor, torv, kärrjord, sågspån och tång. Att göda sandjord lönar sig inte, möjligtvis med fårgödsel. Gödselsamlingsstället skall inte vara för djupt och inte övertäckt. Jorden måste också vila och byta sädesslag. Träde är ingen vila. Väppling är ett utmärkt gräs, som tar sin föda från luften. Tabell för växelbruk på 7 åkrar.
----------------------------
1260	Strödda reflexioner som kunna iakttagas vid stuterier	Creutz, Carl Gustaf
1788, febr STRÖDDA REFLEKTIONER SOM KUNNA I AKT TAGAS WID STUTERIER Stuterierna var tidigare mycket bättre. Det kan man förstå av alla de fältslag, som utspelades till häst med ryttare i tunga rustningar. Nödvändigheten krävde att hästaveln hölls på topp. Våra bondeklippare var större innan hemmansklyvningen. Man kan inte på ett mindre hemman föda stora hästar. Beskrivning av en hästs tillväxt och utveckling kroppsligt. Ett sto bär sitt foster i 11 månader och 10 dagar. När fölet föds har det i munnen ett stycke, som av en lever eller mjälte. Man skall torka detta och göra ett pulver, som ges till fölet om det verkar modstulet. Det kallas Hippomanes. Det är viktigt att de som sköter hästarna inte byts ut för ofta, om de är bra.
----------------------------
1261	Konsten att preparera surt dricka, mat, mjölk och grädde till sina förra naturliga egenskaper igen	Anonym
1788, febr KONSTEN AT PRAEPARERA SURT DRICKA, MAT, MJÖLK OCH GRÄDDA TIL SINA FÖRRA NATURLIG EGENSKAPER IGEN Recept på droppar, som skall slås i surt dricka. Sur mat och mjölk förbättras genom att man slår på dropparna och kokar upp maten igen.
----------------------------
1262	Varning mot bruket av vit metall till en del husgerådssaker	Anonym
1788, febr WARNING EMOT BRUKET AF HWIT METALL TIL EN DEL HUSGERÅDS-SAKER Vit metall används fortfarande i landsorterna och folk känner inte till dess skadliga inverkan. Det är koppar blandat med arsenik, som ger vitheten. Arseniken är långt farligare än kopparn, som dock ger ärg, som utlöses av sura och salta saker. Blandade är de mycket skadliga. Även koppar sammansatt med zink och vismut är ohälsosamt.
----------------------------
1263	Om årsväxt och varupriser i landsorterna	Anonym
1788, febr OM ÅRSWÄXT OCH WARU-PRISER I LANDSORTERNA Härnösand. Sommaren och hösten kall med mycket nederbörd. Säden frostskadad och spannmålspriserna höga. Norrköping. Priser från Pålsmässomarknaden.
----------------------------
1264	Anteckningar angående födda och döda	Anonym
1788, febr ANTECKNINGAR ANGÅENDE FÖDDE OCH DÖDE Göteborg. Enligt mantalslängden fanns 12685 personer utom garnisonen. Falun. Folkmängden ökade med 8 personer. Halmstad. Föddes 138 fler än som dog. En ansenlig ökning av en så ringa folkmängd.
----------------------------