1246Om amerikansk grytaAnonym
1787, dec

OM EN FÖRDELAKTIG INRÄTTNING, TIL GRÖNSAKERS KOKANDE, KALLAD AMERIKANSK GRYTA.

Det är en kittel, vari står ett kärl av förtent järnbleck, som är genomstunget av små hål. Man lägger grönsakerna i den inre behållaren och kokar vattnet i den yttre.

Denna uppfinning blir nödvändig för den klassen av människor, som ej är van att med kryddor hårt blanda guds gåvor.

----------------------------
 
1247Tecken till ändringar i väderlekenAnonym
1787, dec

TECKEN TIL ÄNDRINGAR I WÄDERLEKEN.

En artikel ut Effais Météorologiques. Om stjärnorna förlora sin glans utan moln på himlen blir det storm.

Om stjärnorna syns större än vanligt ändrar sig väderleken.

Stjärnfall är ett tecken på blåst och regn, beroende på att en ovanlig mängd dunster och elektrisk eld stiger upp från jorden.

Lyktgubbar syns i elakt väder.

Telmseldar hotar sjöfarande med storm. Blixtar vid horisonten bådar vackert väder. Om det jämte blixt hörs dunder kan man vänta storm från det håll dundret hörs.

Regnbåge på morgonen i väster betyder regn. Om aftonen i öster vackert väder.

Italienskt ordspråk: Krans omkring stjärna avlägsnar regn. Om dimma kommer efter regn blir det vackert.

Nattfrost som slutar i dimma förebådar elakt väder. Skadligt för odling och hälsa.



----------------------------
 
1248Om väderlek och årsväxt i orternaAnonym
1787, dec

OM WÄDERLEK OCH ÅRSVÄXT I LANDSORTERNA.

Halland. Stark frost i september, annars god skörd.

Älvsdalen i Värmland. Frost, som man försökte lindra genom att elda. Vid Persmässan fanns inte säd eller sill så det räckte till alla.

Möckelby på Öland. God skörd.

Nyland. Dålig skörd och sen höstsådd på grund av regn.

----------------------------
 
1249Berömliga gärningarNylander, Joh.
1787, dec

BERÖMLIGE GERNINGAR.

Zacharias Strandberg ger i gåva till Uppsala Akademi böcker för medicine studerande.

Ett tack till Gävle stad, som på alla vis bistod då brigantinen Margareta Christina destinerad till Irland förlorades utanför Gävle.

----------------------------
 
1250Om inkomna svar angående sädestorkningshusPatriotiska Sällskapet
1787, dec

OM INKOMNA SWAR ANGÅENDE SÄDES-TORKNINGS-HUS M M.

5 svar angående sädestorkning hade inkommit, men ingen ansågs kunna tilldelas belöningen.

Några svar skall dock publiceras i Hushållnings-Journalen.

Svar angående vårt tidevarvs onda och goda. Prosten i Ivertofta Anders Lanaerus fick belöningen på 30 dukater.

----------------------------
 
1251Anmärkningar angående väderleken för november 1787Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1252Svar på frågan: Om sädestorkningshus för allmogenMathesius, Georg
1788, jan

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HURU BÖRA SÄDES-TORKNINGSHUS, SÄRDELES FÖR ALLMOGENS OCH MINDRE LANDTHUSHÅLLARES BEHOF, BEQWÄMLIGAST OCH MED MNSTA KOSTNAD ANLÄGGAS?

Kappellan Georg Mathesius ger följande svar:

1) Genom eldrior kan säden i möjligaste skyndsamhet inbärgas undan regn, storm, möss, maskar och fåglar, vilka mer än mången kan tro, beskatta säden, om den länge kommer att stå ute, eller ligga i lador otröskad.

2) Säden, som är torkad i en eldria är den hälsosammaste av all säd.

3) Den säd, som blivit torkad i eldria, kan bevaras oskadd i det längsta.

4) Eldrior äro mindre kostsamma, än de många anstalter som iakttagas, då man ej äger dem. Författaren ger ingen beskrivning av hur de skall byggas, då det redan finns många. Han hänvisar till en artikel i Inrikes Tidningar N:o 8 1788.

Avslutningsvis talar han om kostnaden för ved särskilt i Skåne och andra vedlösa orter. Han menar dock att det bör gå att elda med torv eller gräs. Men flera experiment bör göras

----------------------------
 
1253Om jordnötters planteringSkoge, Gustaf Hindr.
1788, jan

OM JORD-NÖTTERS PLANTERING OCH NYTTA.

Jordnötter eller jordmöss, Lathyrus tuberosus, har funnits i Sverige i 50 år. Infördes i tunnor med sand från Amsterdam. Planteras på hösten. Då rötterna går på djupet bör man lägga en stenpackning i botten på landet. Även sidorna bör begränsas. Nötterna används som kastanjer.

----------------------------
 
1254Om gelé och mos av rönnbärSefström, E
1788, jan

OM GELÉ OCH MOS AF RÖNN-BÄR.

Rönnträdet påträffas både i Sverige och på Libanons berg. Virket är fast och segt och bark och löv ätes gärna av kreaturen. Bären används till brännvin, ättika, cider och dricka. De kan även användas till gelé enligt följande recept. Bären kokas och silas. Saften kokas med socker tills den geléar sig. Godare och hälsosammare än många kinesiska syltsaker.

Åtskilliga brukar rönnbär som bot för stenplågor.

Istället för att äta dem torra kan man koka ett mos på dem. Borde tillhandahållas på apoteken.

----------------------------