1231 | Anmärkningar och rön om sättet att mälta | Hellén, M |
1787, okt ANMÄRKNINGAR OCH RÖN WID SÄTTET AT MÄLTA Miljoner tunnor säd mältas årligen och allmogens mältningssätt är orsaken till rikets sädesbrist. De får både malt och dricka inom 8 dagar. Maltens godhet beror på ett långsamt mältningsförfarande. Då själva livet i kornet är innestängt och ligger i dvala, måste det väckas av vattnet. Födan måste sökas i luften. Jag utnyttjar den söta dunsten av en brygd. Även imman, som uppstiger av brännvinsmäsken har en god inverkan på maltet. Maltet fordrar åtminstone 6 veckors mältningstid. | ||
---------------------------- | ||
1232 | Om en i Småland befintlig jordart tjänlig till färg | Morin, Kjellerstedt |
1787, okt OM EN I SMÅLAND BEFINTLIG JORDART, TJENLIG TIL FÄRG Jag har bränt jorden på en skyffel över stark värme. Rivit den med vatten och låtit torka. Den ger en ganska vacker brun färg. Behöver man mycket går det att bränna i bakugnen. Denna jordart finns på Henje utmark, mellan Jönköping och Halmstad. Intyg att denna jord ger en röd färg om den blandas med vitriol, sillake, tjära eller tjärvatten. Säljes för 8 skilling tunnan. Ger inget skydd mot eld, men något mot förruttnelse. Första uppfinnaren var framlidne kammarherren Gyllenhöök, medan Morin är först med att bränna och förädla jordfärgen. Detta intyg av Kjellerstedt är uppläst vid Gnosjö församlings sockenstämma. Innevånarna i Gnosjö intygar att det verkligen förhåller sig så. | ||
---------------------------- | ||
1233 | Medel mot möss i ladorna | Anonym |
1787, okt MEDEL MOT MÖSS I LADORNA Åkerbrukssällskapet i Mähren föreslår att man lägger sand på ladgolvet och strör på fläder. Efter ett lager halm kan man lägga dit säden. Mushålen täpps till av sanden och råttorna flyr lukten av fläder. | ||
---------------------------- | ||
1234 | Märkliga händelser i naturen | Anonym |
1787, okt MÄRKLIGA HÄNDELSER I NATUREN Den 18 augusti hördes en knall och jorden skakade. Det var inte en åskknall, då himlen var helt klar. Snarare det man kallar jordbävning. Skalvet kändes vida omkring | ||
---------------------------- | ||
1235 | Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet | Patriotiska Sällskapet |
1787, okt UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET Svar på frågan: Orsaker till missväxt. Det har inkommit 38 svar. Carl Nyrén, häradsprost på Vikbolandet vann och belönades med 20 dukater. | ||
---------------------------- | ||
1236 | Förteckning över Kungl. Patriotiska Sällskapets boksamling | Patriotiska Sällskapet |
1787, okt FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOK-SAMLING Svenska disputationer i ekonomiband 5-9. 59 böcker in oktavo. Miscellanea Oeconomica band 1-2. | ||
---------------------------- | ||
1237 | Anmärkningar angående väderleken för september1787 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
1238 | Svar på den av Kungl. Patriotiska Sällskapet föreställda fråga: Genom vilka utvägar kan spanska ullen av svenska får bibehållas i sådant pris och värde, att schäferiernas tillväxt måtte vinna | Sillén, G W |
1787, nov SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET FÖRESTÄLDA FRÅGA: GENOM HWILKA UTWÄGAR KAN SPANSKA ULLEN AF SWENSKA FÅR BIBEHÅLLAS I SÅDANT PRIS OCH WÄRDE, AT SKÄFERIERNAS TILWÄXT OCH BESTÅND DÄRIGENOM BEHÖRIGEN MÅTTE WINNAS, OCH HANDELN MED SWENSKA YLLETILWERKNINGEN PÅ UTRIKES ORTER BEFRÄMJAS? Det gäller att ha så lågt pris på det egna landets produkter, att de kan konkurrera med utlandet. Varans värde består av två delar. Råvaran som kallas naturens alster och tillverkningen som kallas idoghetens lön. När utländsk vara införs i landet beror det på att den inhemska inte är tillräcklig, för dyr eller dålig. Jag talar nu inte om de varor som för dyrhets skull köps bara för att de är främmande. Jonas Alströmer tycks vara den som genom att införa ullförsäljningspremier har gjort mest för att lyfta den svenska ullen i värde. Får är de husdjur, som är enklast att hålla. Upplysningens förnyande och utbredande: att i almanackor införa korta underrättelser om nyttan av förbättrad fårskötsel att goda pennor skriver i samma ämne i månadsskrifter och tidningar att Alströmers lilla bok, Swenska Fåraherdens Wägwisare sprids att Vitterhetssällskapen inför tävlingsämnen och ibland något skaldestycke om fårskötselns nöje att medborgarna uppmanar sina grannar att modigt uppdriva fåraveln att en sammansättning av ansedda patrioter i alla landsändar fördubblade den spanska fåraveln att förehålla allmogen att det lönar sig, skulle vara en säker utväg att kunna öka utrikeshandeln med våra ylletillverkningar. | ||
---------------------------- | ||
1239 | Jordpäronkvarn, nyttjad i Närke år 1786 | Anonym |
1787, nov JORD-PÄRON-QWARN NYTTJAD I NERIKE ÅR 1786 Ritning och beskrivning av kvarnen. Jordpäronplantering lönar mödan och knölarna kan malas till nyttigt mjöl. Mjölet renas och vattnet ges till kreaturen. Det har inte lyckats göra mjöl av kokt potatis. | ||
---------------------------- |