1220 | Berömeliga företaganden | Anonym |
1787, aug BERÖMLIGE FÖRETAGANDER. Inrättas i Visby en arbetsstuga, där de fattiga kunna försörja sig med spånad. Friherrinnan Danckwardt Liljeström har åtagit sig överinseendet. På konungens kröningsdag 29 maj 1772 lät herr Bauer så tallfrö vid berget Långåsen i Göteborg. | ||
---------------------------- | ||
1221 | Utdelade hedersbelöningar | Patriotiska Sällskapet |
1787, aug UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR. 15 svenska och 3 tyska svar hade inkommit på frågan om landhavrens utrotande under följande tänkespråk: 2) Driv bort lättja, så trivs inte kättja. 4) Det vill mer till plogen än vissla. 7) Egen erfarenhet bästa lärdomen. 9) Vara redlig. 10) Där intet råd är, far folket illa. 14) Uppriktig. 15) Genom arbetsflit och omtänkta försök riktas kunskapen. | ||
---------------------------- | ||
1222 | Fråga till besvarande | Patriotiska Sällskapet |
1787, aug FRÅGA TIL BESWARANDE. Prisfråga: Om det icke vore mest nyttigt, att desse kringstrykande lappar utom lappmarken må ledas till att bygga sig hus och ingå i samma näringsmedel, som landets övriga medborgare; och vilka utvägar må vara de bästa, till att småningom föra och vänja dem, till ett sådant förändrat levnadssätt. | ||
---------------------------- | ||
1223 | Anmärkningar angående väderleken för juli 1787 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
1224 | Svar: Hur landhavre kan utrotas | Widfors, Anders |
1787, sept SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UPGIFNA FRÅGA: HURU EN LANDTMAN, MED MINSTA KOSTNAD OCH KORTASTE TID, KAN MED SÄKERHET GÖRA SIN ÅKERJORD FRI OCH REN FRÅN DEN SKADLIGA LANDHAFREN? Ännu ett svar om landhavreutrotning. Mycket lika det som presenterades i augusti 1787. Kallas här ladustygg och undvikes om man harvar och träder åkern många gånger innan sådden. | ||
---------------------------- | ||
1225 | Om ekars plantering | Creutz, Carl Gustaf |
1787, sept OM EKARS PLANTERANDE. Nödvändigheten av ekars plantering inses av envar. Trädet växer långsamt och sprids endast med vind, fåglar eller ekorrar. Men då de flesta kreatur tycker om ollonen och rötterna, är de flitiga att hitta och äta upp dem. Där det finns gamla träd måste orten varit öde på människor. Annars skulle djuren fördärvat småplantorna. Ekar finns av flera slag. Järnek eller blå eken är den hårdaste, men den som nyttjas till slöjd är lösare. Man borde uppmuntra backstusittare och tjänstehjon att odla och vårda ekar. Som belöning kunde deras namn nämnas vid bröllop eller gästabud. Eken skall planteras fritt, så att solen kommer åt och helst inhägnas eller planteras på någon holme, där djuren inte kommer åt att äta den. Vid svedjebruk måste ekar aktas. | ||
---------------------------- | ||
1226 | Medium av spannmålspris | Anonym |
1787, sept MEDIUM AV SPANNMÅLS-PRISERNA I FÖLJANDE RIKETS PROVINCER, ÅREN 1776 TIL OCH MED1785. Tabell på spannmålspriser åren 1776-1785 i åtskilliga län. | ||
---------------------------- | ||
1227 | Hammarsmedsslaggs nytta på åkern | Angerstein, Modeer |
1787, sept ANLEDNINGAR TIL BÖRDIGHETENS FÖRÖKANDE PÅ ÅKER AF GAMMALT HAMMARSMEDS-SLAGG | ||
---------------------------- | ||
1228 | Märkliga uppodlingar | Siegroth, Gust. A v |
1787, sept MÄRKELIGA UPODLINGAR OCH FÖRETAGANDER TIL LANDTHUSHÅLLNINGENS FÖRMÅN. Gust. Siegrot har av sällskapet blivit uppmanad att beskriva sin hushållsgärning. Han har varit överlanthushållare över 4 socknar i Småland och gjort betydande inrättningar enligt BYORDNINGEN. 1757 inrättades sockenmagasiner, där allmogen kunde låna säd och ej i otid vara tvungna att sälja sin säd till underpris. Skogsvården var viktig, så att tjänligt timmer ej brändes och att nyplantering skedde. (Även i Småland var det risk för skogsbrist.) Han beskriver sen sin egen gård i Mariannelund, där han byggt nya hus och anlagt en tullkvarn samt fruktträdgård. 2000 lövträd är planterade i alléer och på tjänliga ställen. 40 tunnland åker, varav hälften i träda på Upplandsviset. Äng och bete för 4-6 hästar, 40 får, 45-50 kreatur trots stenig mark. 1276 famnar stengärdsgård 3-4 alnar breda, 4-5 alnar höga. 400 famnar lägre stenmur med gärdsel ovanpå. Fiskdamm, där fiskodling bedrivs. Dikning var något helt okänt, men nu har grannarna tagit efter. Han har av all stenen byggt en holme med häckar och spatservägar. Denna koloss höjer vattennivån till kvarnen och fiskdammen. Det har tidigare varit Krono-Pärlfiske i dammen, varför jag nu samlat pärlsnäckor i myckenhet och erhållit 2 vackra mogna pärlor. Gödseln har blivit förökad med hjälp av kärr och dyjord. Han har byggt en kanal och avtappat vattnet ur en sjö utan avlopp, där fisken ofta kvävdes. Vann även 3 små ängar. 1781 anlades en exercisplats för Kalmare Regemente. 1783 inrättades ett Kronobränneri, som drivs med vattenkraft och ligger nära landsväg. 1782 anlades ett manufakturverk med knip- och spikhammare kallat Gustafsfors. Beskrivning hur man förbättrar ängs- och betesmark. | ||
---------------------------- |